Du gröna nya värld

Av den 6 juni, 2012

För ett par år sedan skrev jag på en bok om grön ideologi, lite som Karl Palmås bloggbok. Nu när jag inte är miljöpartist längre känns projektet inte så aktuellt. Jag funderar ändå på om det går att göra något av de tankar jag hade.

Idén att skriva en bok om grön ideologi fick jag någon gång år 2009. Jag började samla mina tankar kring grön ideologi och miljöpolitik i tre inlägg bloggen - en serie som fick sin fortsättning på en kortlivad projektblogg med namnet Du gröna nya värld. Under våren 2010 renodlade jag uppslagen till en disposition på sex tematiska essäer, men projektet rann av förklarliga skäl ut i sanden när jag under hösten närmade mig socialdemokratin för att tidigt 2011 byta parti. Att jag lämnade Miljöpartiet för Socialdemokraterna betyder förstås inte alls att jag tappat intresset för gröna idéströmningar, men det känns inte längre så angeläget att lägga tid och energi på att skriva en bok om grön ideologi.

Du gröna nya värld, en bok om grön ideologi vilken aldrig blev av.

Det kan tilläggas att jag skrivit en del om grön ideologi även före 2009 (och därefter), framför allt ur ekofilosofiska eller ekosofiska aspekter. Det skulle utgöra den om man så vill djupare grunden för resonemanget. Så här tänkte jag mig upplägget:

1. Människan

Med utgångspunkt i en debatt mellan Maria Ferm och Kajsa Borgnäs, på den tiden språkrör för Grön ungdom respektive förbundsordförande för S-studenter, skulle jag resonera kring en grön syn på människan. Vad är rättigheter när vi djupast sett, enligt teorier om ett posthumanistiskt tillstånd, inte kan luta oss mot tron på en separat existerande individ? Hur kan vi förstå mänsklig kultur och mänskliga samhällen i termer av komplexa system?

2. Naturen

Ofta utgår miljöpolitik från en önskan att bevara naturen. Men när den mänskliga civilisationen kommit så långt att det är svårt att i praktiken skilja natur från kultur, för att inte tala om hur problematisk en sådan åtskillnad är rent filosofiskt, då kan det bli svårt att med intellektuell heder argumentera för det. Mitt förslag, och andras före mig, är att istället tillämpa synsättet att allt - det vi kallar kultur, såväl som det vi kallar natur - utgörs av ekologier. Det gäller att se till att dessa är levbara.

Urbanekologi handlar om mer än stadsodling och fräck arkitektur.

3. Staden

På 1970-talet, när den gröna rörelsen växte fram, utgjordes den så kallade gröna vågen av människor som av föregivna miljöskäl lämnade städerna för att flytta ut på landet. I dag har gröna partier sitt starkaste stöd i storstäderna, bland människor som uppskattar livet där. Staden kan inte ses som en "cancersvulst på samhällskroppen", som Per Gahrton kunde uttrycka saken i en bok från 1988 - som förtätning av människor är det en ganska resurseffektiv livsform. Dessutom finns en hel del att vinna i förståelse av stadsutveckling om vi, som Jane Jacobs föreslagit, ser även staden som en form av ekosystem.

4. Ekonomin

Grön ekonomi är mer än skatteväxling, klimatmärkta rot-avdrag och subventioner av tjänstenäringar. Det är också mer än tillväxtkritik. Dessa saker är givetvis intressanta att resonera kring, liksom frågan om huruvida det goda livet måste kretsa kring arbetet. Naturresurser är något att hushålla med, medan humankapital växer ju mer vi investerar i det. Men en grön syn på ekonomi kretsar också kring att ekonomiska system - kapitalismen eller marknaden - inte är låsta, oberoende av människan. De går att hacka och mixtra med, och utveckling handlar djupast sett om experimentlusta.

5. Världen

Gröna partier är ofta pådrivande för bistånd, rättvis handel, migration och fredsarbete. Men finns det någon grön politisk teori om nationalstater och internationella relationer? Eller gör förkärleken för det småskaliga och lokala att det blir svårt att tala om en sådan? Inspirerad av forskarna Johan Karlsson Schaffer och Karl Palmås hade jag tänkt försöka utveckla ett grönt sätt att tänka teoretiskt kring dessa frågor. Flöden av människor, idéer och kapital hamnar i fokus, likaså förståelsen av samhällen - inklusive systemet av nationalstater - som sociala ekosystem där jämviktsförhållanden ibland bryts.

6. Politiken

Allt sedan 1960-talets slut har den gröna rörelsen präglats av en spänning mellan civilisationskritik och pragmatiskt genomförande. Hos tyska Die Grünen gav konflikten upphov till beteckningarna fundis och realos, något som förekommit även i försök att förstå spänningsförhållanden inom Miljöpartiet i Sverige. Liknande konflikter har präglat också andra politiska rörelser, inte minst socialdemokratin, och jag menar det är viktigt att ständigt reflektera kring avvägningarna mellan mål och medel.

Även om jag inte tänker skriva den här boken tycker jag att uppslagen till essäer känns spännande. Om någon känner sig inspirerad att själv skriva är det bara att fritt använda mina idéer. Sharing is caring. Allt jag begär är i så fall att du som vill göra det hör av dig till mig, inte för att be om lov, utan för att låta mig läsa det för min fortbildnings skull. Det skulle förstås vara en intressant utmaning att se om det går att föra ihop de här perspektiven med mina tankar kring socialdemokratin, för något slags rödgrön idéutveckling. Jag är övertygad om att det skulle ge ganska mycket.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om ekologism, fundis och realos, grön ekonomi, grön skatteväxling, Jane Jacobs, Johan Karlsson Schaffer, Kajsa Borgnäs, Karl Palmås, Maria Ferm, Miljöpartiet, nationalstaten, naturkultur, Per Gahrton, posthumanism, stadspolitik, tillväxt

Kommentera!