2015 års bloggande i backspegeln

Av den 4 januari, 2016

Så var det dags för ännu en årskrönika, den åttonde sedan 2007. Förutom sex ledare för ETC Göteborg har jag under året egentligen bara skrivit tre texter som jag kan rekommendera. Med andra ord har det varit ett ganska tunt bloggår.

Det blev bara 15 blogginlägg under 2015, vilket är det hittills absoluta lågvattenmärket för den här bloggen. Som jag sagt förut (ett år då det blev 17 inlägg) finns det inget egenvärde i att publicera sig ofta och mycket. Men det säger nog ändå något om min lust att skriva politiskt. Å andra sidan har jag varit mer aktiv som politiker än något år tidigare, som socialdemokratisk ledamot både i Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (ersättare), och i styrelsen för Göteborgs stadsteater (suppleant). Dessutom finns det ju mycket annat i livet än politik.

Jämlikhet och ekonomisk politik

Pikettymania på omslaget till Bloomberg Business Week.
Ekonomen Thomas Piketty har i hög grad präglat debatten, åtminstone fram till sommaren 2015.

Från januari 2014 till och med juni 2015 skrev jag ledare en gång i månaden för ETC Göteborg. De sex ledare det hann bli under 2015, innan jag lämnade uppdraget, kretsade till största delen kring ekonomisk politik. I januari skrev jag apropå Riksbankens beslut om nollränta att deflation snarare än inflation är den stora faran i världsekonomin just nu. I februari kommenterade jag Syrizas valseger i Grekland (först längre framåt sommaren skulle Greklandskrisen åter stå i centrum av den offentliga debatten) genom att resonera kring vilket slags ekonomisk politik Europa skulle behöva efter åtstramningspolitiken. I mars hade regeringen aviserat en översyn av överskottsmålet, och jag föreslog en större budgetreform där Sverige återinför uppdelningen av statsbudgeten på drift respektive investeringar. Och så sällade jag mig i april till dem som förespråkar en skattereform: Mot bakgrund av Thomas Pikettys forskning föreslog jag en skatteväxling för ökad jämlikhet, från beskattning av löner till beskattning av kapitalinkomster.

För mina två sista ledare övergick jag till att resonera mer kring jämlikhet än ekonomisk politik i snäv bemärkelse. I den första, som kom i maj kort efter att regeringen presenterat sin vårbudget, bekymrade jag mig över socialdemokratins avsaknad av övergripande politiskt projekt. Jag föreslog att ett sådant skulle ta fasta på jämlikhet, inte minst med tanke på den debatt om socioekonomiska skillnader i hälsa som följt efter rapporter från WHO, Malmökommissionen och motsvarigheten i Göteborgs stad. Och i den sista ledaren, från juni, skrev jag om behovet av ett nytt kunskapslyft - med tanke såväl på framgångarna från Göran Perssons satsning som det faktum att människors livschanser i så hög grad beror på utbildning eller brist på sådan.

Vänsterliberalism, socialdemokrati och flyktingpolitik

Jag nämnde att jag under året skrivit bara tre texter som jag kan rekommendera, förutom vårens ledare för ETC Göteborg. Den första anknöt till det jämlikhetstema som jag slagit in på med de tre senare ledarna, och där utvecklade jag resonemanget kring vad jag ser som en relativt stark men outtalad vänsterliberalism i svensk politisk opinion. Baserat på undersökningarna från World Values Survey hävdade jag att Sverige är unikt bland världens länder som extremt orienterat kring sekulära värderingar och självförverkligande som ett starkt värde. Tillsammans med ett starkt fokus på jämlikhet, inte minst i internationell ekonomisk debatt, menar jag att det finns anledning för den som värnar dessa progressiva värderingar att vara hoppfull.

World Values Survey - kulturkartan
I undersökningarna World Values Survey, som presenterade en ny mätning i år, sticker Sverige ut som mycket vänsterliberalt.

Efter sommaren kom rapporten från den grupp som Socialdemokraterna på riksplan utsett till att göra en valanalys för 2014. Det var en mycket tänkvärd analys, men några invändningar hade jag trots allt. Jag kom framför allt att fokusera på hur det kommer sig att Sverigedemokraterna ökar sitt stöd, och lite om hur denna utveckling kan vändas. Det blev även lite om hur Moderaternas förnyelse under Reinfeldt och Borg med flera bör förstås. Det är inte oväsentligt för frågan om socialdemokratins förnyelse och framtida framgångar.

Senare under hösten kom den politiska debatten att domineras av frågan om kommunernas, landets och EU:s flyktingmottagande. Det kommer med största sannolikhet fortsätta så även under 2016 - liksom den debatt som jag gick in i kring hur invandringen kan relateras till jämlikhet och arbetsmarknad. Min övertygelse är att låglönepolitik inte är någon bra väg att gå, utan att det är avgörande att bedriva en politik som stärker arbetskraftens kompetens och matchar den mot arbetsmarknadens behov. Lättare sagt än gjort, men jag tror att det i längden är bättre.

En samling blogginlägg i bokform

Efter sommaren samlade jag 25 texter skrivna på bloggen mellan april 2011 och juni 2015 för utgivning i bokform. Så här skrev Fredrik Jansson, tidigare politisk chefredaktör för Folkbladet Västerbotten, i en recension:

En ytterst läsvärd diskussion om socialdemokratins utmaningar. Med ett synsätt som skulle kunna kallas pragmatiskt visionärt tar sig Jimmy Sand an samtiden och framtiden. Boken är därför ett måste för alla socialdemokrater som rimligen borde brottas med samma frågor. Därmed inte sagt att boken inte är utan problem. Den är en sammanställning av blogginlägg och lider därför av bloggens brister.

Bokens framsida
Socialdemokratiska prövningar: Texter från min blogg, 2011-2015

Det var mycket smickrande att läsa Fredriks recension, inte minst med tanke på att jag alltid uppskattat att ta del av hans texter av olika slag. (Och det ligger något i även det han skriver om bokens brister - men jag såg trots det ett värde i att samla texterna i tryckt format).

Sedan några år tillbaka jag lekt med tanken att skriva en essäbok om socialdemokrati som jag förstår den. Tre av inläggen från året var i själva verket påbörjade texter till den boken: En som handlade om dagens utmaningar på ett övergripande plan var tänkt att inleda boken; en annan skulle diskutera finanskrisen och lärdomar för den ekonomiska politiken; medan en tredje tog upp de framväxande högerextrema strömningarna i samtiden. Nu när jag fått ut min bloggbok känns det inte lika angeläget att skriva den här essäboken. Jag leker fortfarande med tanken, men essäerna skulle då troligen ha något annorlunda infallsvinklar och avgränsningar. Vi får se om det blir något av projektet. Ibland känner jag mig frestad, men jag har inte riktigt möjlighet att avsätta den tid det skulle krävas för att skriva tillräckligt fokuserat för att det skulle bli en bra bok.

Årets lästa böcker

I maj 2014 hade jag satt upp ett mål om att läsa tjugo böcker på två år. Redan efter halvtid insåg jag att det inte skulle hålla, men några böcker har det ändå hunnit bli. Under 2015 närmare bestämt fyra publicerade böcker: Det måttfulla upproret (2004) av Jesper Bengtsson, I fallinjen (2015) av Ann-Marie Ljungberg, Och jag är fri (2015) av Ulf Bjereld, samt Innan mörkret faller (2015) av Björn Elmbrant. Dessutom fick jag äran att läsa manuset till Fredrik Janssons kommande bok Gemenskap och skötsamhet. Jesper Bengtssons bok är en intressant genomgång av den svenska socialdemokratins förnyelsedebatt på 1980- och 1990-talet. Helt klart läsvärd för den som är intresserad av socialdemokratisk idéutveckling och nutidshistoria.

Ann-Marie Ljungbergs bok är mer personlig, helt klart en av de starkaste böcker jag läst på senare år. En essä i ordets bästa bemärkelse - parallellt en skildring av författarens personliga erfarenhet av en förening för ensamstående föräldrar i den stadsdel i Göteborg där jag själv bor, en dialog med Victoria Farelds läsning av filosofen (och Hegeluttolkaren) Charles Taylor, samt en diskussion om den politiska frågan om föräldraförsäkringen. Inte minst det sistnämnda utmanade mig.

Ulf Bjerelds bok är en biografi över Lennart Geijer, vars dagböcker författaren fick tillgång till. Klart läsvärd även den, en intressant berättelse om en något bortglömd politiker som representerar (liksom en del av de förnyare Jesper Bengtsson skrev om) en frihetlig strömning inom socialdemokratin. Väl värd att låta sig inspireras av! Björn Elmbrants bok om socialdemokratin och nazismen i Sverige och Tyskland på 1930-talet är en lärorik historisk skildring. Däremot ger den - trots författarens ambition, tror jag - inte så mycket till vägledning idag. Annat än den förvisso viktiga insikten att politiken faktiskt har ett handlingsutrymme (även om de ekonomiska och sociala realiteterna har stor betydelse). Bokens svaga punkt är nog betoningen av keynesiansk ekonomisk politik, där min uppfattning är att den inte haft sådan historisk betydelse som den allmänna uppfattningen tycks vara. Lyckligtvis överskuggar inte detta framställningens förtjänster.

Slutligen var det Fredrik Janssons kommande bok, som jag inte vill avslöja alltför mycket om eftersom den ännu inte är utgiven. Men jag skulle helt klart räkna Fredrik till en av den samtida socialdemokratins främsta teoretiker, och boken kommer att utgöra ett viktigt bidrag till en välbehövlig debatt om vad socialdemokrati är - inte bara historiskt utan också i framtiden. Den som läst och uppskattat Fredriks resonemang om skötsamhet och socialdemokratiska landskap kommer att få sitt lystmäte. De vidareutvecklas i boken.

Rekommenderade inlägg

I 2014 års bloggkrönika listade jag de fem inlägg som fått flest rekommendationer på Facebook. Sammantaget var det betydligt högre siffror då, men följande fem inlägg är de mest rekommenderade under 2015:

  1. Socialdemokratiska prövningar (19 september) - 27 rekommendationer
  2. Flyktingpolitik och jämlikhet (8 december) - 25 rekommendationer
  3. Mina ledare för ETC Göteborg (6 juni) - 23 rekommendationer
  4. Liberalism till vänster (8 juni) - 23 rekommendationer
  5. Kommentarer till en valanalys (9 oktober) - 16 rekommendationer

Högst upp på listan kom inlägget där jag presenterade min bloggbok, och på tredje plats kom sammanställningen av mina ledare för ETC Göteborg. Annars kan det konstateras att ingen av de enskilda ledarna kom med bland topp fem - utan de tre texter jag nämnde som de enda jag själv skulle rekommendera från årets inlägg. Det finns en ämnesmässig röd tråd bland dessa, men framför allt är det lite längre (åtminstone två av dem) och resonerande texter som sådant som intresserat mig personligen. Jag ska ta med mig det in i 2016 års bloggande.

God fortsättning!

Print Friendly, PDF & Email

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om Ann-Marie Ljungberg, Björn Elmbrant, budgetreform, ETC Göteborg, eurokrisen, flyktingmottagande, Fredrik Jansson, Göteborgs stadsteater, jämlikhet, Jesper Bengtsson, Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, skattereform, socialdemokrati, Thomas Piketty, Ulf Bjereld, valet 2014, vänsterliberalism

Kommentera!