En självkritisk hållning

Av den 3 januari, 2007

Är hemma från jobbet med förkylning och lite feber, och fördriver tiden med lite läsning. Mest blir det skönlitteratur, men jag har skummat lite annat. Från Bertil Ohlin-institutet hämtade jag ned texten Liberalism som jämlikhet - ett perspektiv från vänster, av Ulf Öfverberg (på pdf). Verkar intressant. Fastnade tidigt för ett citat av Karl Popper, ur Historicismens elände (1957).

Vi har alla en ovetenskaplig svaghet för att alltid ha rätt och denna svaghet tycks vara särskilt vanlig bland politiker, såväl professionella som amatörer. Men enda sättet att tillämpa något som liknar vetenskaplig metod inom politiken är att utgå från antagandet att det inte finns någon politisk åtgärd som inte har några nackdelar, inte har några oönskade konsekvenser. Att hålla utkik efter dessa misstag, att finna dem, att bringa dem i öppen dag, att analysera dem, det är vad en vetenskapligt sinnad politiker lika väl som en politiskt sinnad vetenskapsman måste göra. Vetenskaplig metod inom politiken innebär att den stora konsten att övertyga oss själva om att vi inte har begått några misstag, att ignorera dem, att dölja dem och att ge andra skulden för dem, ersätts med den större konsten att erkänna ansvaret för dem, att försöka dra lärdom av dem och att tillämpa denna kunskap så att vi kan undvika dem i framtiden.

Liberalism, i ordets bästa bemärkelse. Behöver jag tillägga att skriften är en vänsterliberal kritik av den högervridning inom Folkpartiet som pågått sedan mitten av 1990-talet?

***

Genom postlådan damp senaste numret av Minaret ned. Om det har bloggen Café Exposé skrivit, så jag behöver kanske inte tillägga något mer än att det verkar intressant. Stötte på tidskriften för några år sedan när jag pluggade, men har bara läst några artiklar.

***

Uppdatering den 18 augusti 2008: Någon som inte gillade Ulf Öfverbergs text är Louise P. Men det är läsvärt.

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera!

13 reaktioner på ”En självkritisk hållning

  1. francophobe (47 comments)

    Tjena jimpan! Skulle bara säga att nej, du är inte anledningen till mitt bloggmoratorium. Framför allt så måste jag plugga utan att irritera mig på oväsentligheter 😀

    Intressant det där med folkpartiets högervridning, själv skulle jag kalla Folkpartiets nyvunna vurm för socialingenjörskonst för vänstervridning. Men jag antar att det är ett sätt att distansera sig från det man ogillar.

    Svara
  2. jimpan (121 comments)

    Skönt att höra, francophobe! Det var iofs inte jag som kallade Fp:s utveckling för högervridning, utan skriftens författare Öfverberg:"Det som sker är alltså en dubbel högervridning. Folkpartiet betonar inte jämlikhet, feminism och välfärdsfrågor lika mycket som tidigare. Men partiet väljer inte heller alltid det traditionella liberala svaret om mer öppenhet utan signalerar istället kontroll och avstängning. Vridningen sker således både mot mindre socialt patos, feminism och välfärdspolitik och samtidigt mot populistiska och så kallade kommunitaristiska lösningar istället för öppenhet och förändring av normer och identiteter."Den sociala ingenjörskonsten ser nog jag som varken höger eller vänster, utan placerar den hellre på en annan skala (auktoritär/frihetlig). Men du kan nog ha en poäng i distanserandet från det man ogillar! ;-)Just det, Thomas hade tagit upp citatet på sin blogg.Tack Charlotte, jag ska se till att vila och bli frisk!

    Svara
  3. francophobe (47 comments)

    Lite raljant skulle man kunna säga att Folkpartiet har valt att förstärka nackdelarna med nattväktarstaten och det överstatliga samhället.

    Svara
  4. Andreas (M) Orust (1 comments)

    jag har alltid undrat över hur de mest genuina demokrati- och rättighetskramande ideologerna i världen och "terrorism är farligt och vi måste övervaka våra medborgare"-predikanter kunnat rymmas inom ramen för samma parti.

    men jag håller inte med Popper om att hans positivistiska vetenskapen skulle vara det bästa sättet att ta tag i civilisationen. Då föredrar jag faktiskt Francis Fukuyamas historicism... därför att den är halvvägs till den mänskliga historiska dialektiken hos marxisterna. En vetenskap som är ohistorisk till sin karaktär, kan aldrig föra samhällsutvecklingen framåt. Den enda utveckling som sker i positivismens namn är den illusoriska i ekorrhjulet...

    Svara
  5. Masoud (3 comments)

    Det här är en idealbild som inte alls påminner om politiken idag, inte vad gäller de stora frågorna iaf.
    Politiken är åt ett annat håll, dock med Fp först i ledet i dagsläget.

    Jag är mer av uppfattningen att politikerna är okunniga och ointelligenta, men jävligt ambitiösa, som en georgisk kulturvetare en gång sa. 😉

    Krya på dig! /M

    ps. Lars Calmfors debattartikel igår om samhällsforskare i samhällsdebatten påminner mig om citatet. ds

    Svara
  6. Vänstra Stranden (27 comments)

    Popper skriver inget vidare men hans idéer om vår mänskliga "fallibility" och varför vi alltid måste titta efter brister och problem är ett genuint intellektuellt förhållningssätt som varit min fyrbåk i snart 20 år nu. Popper är underskattad (sic) ftersom hanmest används för att kritisera s k totalitära ideologier samt som argument för en positivistisk vetenskapsteori (vilket han inte förespråkar alls). Hans idé om hypotesprövnng är betydligt mer ett eget bidrag. Heder åt gamle Popper.

    Har ni förresten läst den roliga boken om Popper och Wittgenstein och när Wittgensstein (eventuellt) försökte slå Popper med en eldgaffel vid ett seminarium i Oxford? Det är vetenskapliga strider det 🙂

    (Boken heter "Wittgenstein och Popper: Ett eldfängt möte mellan filosofer" av Edmonds och Eidinow, Svenska Förlaget 2001.)

    Svara
  7. Thomas Svenssontgs.bogg.se (2 comments)

    Jo, visst har jag läst denna roliga och eldfängda berättelse. Poppers egen version finns i hans självbiografi, jag minns inte om den också finns med i boken.

    Kul att det finns fler som uppskattar denne mästare i kunskaps- vetenskaps- och samhällsfilosofi.

    Svara

Kommentera