Om begreppet planetär ingenjörskonst

Av den 19 oktober, 2010

Victor Galaz, forskare på Stockholm Resilience Center, efterlyste på Twitter en svensk term för geoengineering - idén om storskalig manipulation av biogeofysiska processer för att reglera jordens klimat. Det har saknats.

Victor skriver på sin Posterous:

Samtidigt som den internationella klimatpanelen IPCC är mitt inne i en genomgripande reform, diskuterar allt fler aktörer på den internationella arenan behovet av att pröva och utvärdera möjligheterna för ”geo-engineering” – storskalig manipulation av biogeofysiska processer för att reglera jordens klimat. /.../ Frågan är nu bara – vad ska vi kalla denna storskaliga experimentlusta på planetär skala för - på svenska? Och vad ska vi kalla den vetenskap som är till för att utvärdera dessa experiment?

Några exempel på planetär ingenjörskonst (eng. 'geoengineering').
Några exempel på planetär ingenjörskonst (eng. 'geoengineering').

I sin bok Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent (2007) skriver Andreas Malm bland annat om något han kallar jordsystemvetenskap, och det är en svensk term för den vetenskapliga disciplinen Earth Systems Science som jag tycker funkar (även om man även kan säga systemforskning om klimat och miljö). Som översättning av termen geoengineering lutar jag åt förslaget 'planetär ingenjörskonst'.

På engelska är planetary engineering ett paraplybegrepp för dels terraformering - en företeelse främst på idéstadiet (t ex i Science Fiction) att människan kan ändra förutsättningarna för bildandet av en atmosfär på andra planeter, för att exempelvis göra Mars beboelig för människan - dels alltså geoengineering, idén om att människan genom storskaliga experiment på vår egen planet skulle kunna vända klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.

Lärdomarna av den sociala ingenjörskonsten

Jag tilltalas av att vi kan tala om planetär ingenjörskonst i analogi med social ingenjörskonst. Jag har tidigare varit inne på hur ingenjörerna som yrkeskår i Karl Palmås beskrivning fått stor betydelse för framväxten av den svenska modellen. Massproduktionens logik - teknosystemet - letade sig in i samhällets ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. De tvångssteriliseringar som utfördes på fattiga och utsatta kvinnor mellan 1934 och -75 är kanske det mest extrema exemplet på förment expertstyre,1 men ingenjörskåren fick framför allt en viktig plats i sammanlänkningen av arbete och kapital: när lönelyft inte var möjliga pga inflationen skulle investeringar göras i arbetsmiljön, vilket arbetsgivarna godtog eftersom det samtidigt innebar rationaliseringar.2

Karl Popper var en skarp kritiker av det övermod som drev den sociala ingenjörskonsten. Bland annat har han skrivit:

Vi har alla en ovetenskaplig svaghet för att alltid ha rätt och denna svaghet tycks vara särskilt vanlig bland politiker, såväl professionella som amatörer. Men enda sättet att tillämpa något som liknar vetenskaplig metod inom politiken är att utgå från antagandet att det inte finns någon politisk åtgärd som inte har några nackdelar, inte har några oönskade konsekvenser.

Denna hållning, skulle jag vilja säga, är vad som måste motivera en försiktighetsprincip gällande t ex genmodifierade grödor (och inte någon allmän uppfattning om vad som är "naturligt") såväl som den planetära ingenjörskonsten.3

Print Friendly, PDF & Email

Inkommande söktermer

  • planetär

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om Andreas Malm, ekologism, försiktighetsprincipen, geoengineering, GMO, Karl Popper, planetär ingenjörskonst, social ingenjörskonst, svenska modellen, systemteori, teknosystem, terraformering, Victor Galaz

Noter

  1. Historikern Norbert Götz skriver intressant om bland annat detta i ”Att lägga historien till rätta: Försöket att göra folkhemmet folkhemskt”, Tvärsnitt nr 1/2002. []
  2. Läs gärna Karl Palmås introduktion till sitt projekt Att destratifiera den svenska modellen, som tyvärr ligger på is. []
  3. Marcus på Frihet och sanning har fört en tänkvärd diskussion av försiktighetsprincipen, med anledning av Johan Norbergs bok När människan skapade världen (2006). []

Kommentera!

3 reaktioner på ”Om begreppet planetär ingenjörskonst

  1. Thomas Svensson (75 comments)

    Att framhålla försiktighetsprincipen känns alltmer angeläget efter att luften tycks gått ur klimatvarningarna efter Köpenhamnsmötets misslyckande. Vanmaktens optimism breder ut sig...

    Svara
  2. Marcus (478 comments)

    Tack för dina vänliga ord Jimmy. Men det är svårt att inte skämmas lite när man ser hur illa man skrev för några år sedan, när man precis började blogga. 🙂

    Håller helt med dig angående din inställning till hur man bör förhålla sig till genmodifierade grödor. Tyvärr känns det som det är en ganska ovanlig inställning.

    Svara

Kommentera