Att "ta debatten" eller inte – är det frågan?

Av den 13 april, 2007

Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag debatterade i går på TV8 mot partiledaren för Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson. Eftersom flera partier sagt sig vilja "ta debatten" resonerar även andra medier kring att bevaka högerpopulisterna.

På Ekot i morse hörde jag om debatten hos Adaktusson på TV8. Ett referat kan läsas på Ekots webbplats. Sd-ledaren sammanfattar i en mening sitt partis politik.

– Vi har ett kort som de andra partierna inte har, nämligen att vi vill strypa invandringen och jag tror att bara på invandringspolitiken kan vi spara mellan 30 och 40 miljarder om året, sade Jimmy Åkesson.

(Varför bekräftas ständigt fördomen om oss med y-namn?)

Det är, som Erik Ullenhag sade, förstås ett förvirrat resonemang att hävda att en grundläggande orsak till de problem (det "utanförskap", som de borgerliga kallar det) som finns i Sverige är den enligt Sd alltför omfattande invandringen. Jag har resonerat kring det förut. Man måste anlägga ett internationellt perspektiv och relatera till den stagnation i världsekonomin, en s k Kondratieff B-fas, som inleddes på 70-talet och vilken vi fortfarande inte kommit ur. Denna nedgång har hanterats på ett sätt som segregerat människor och ställt dem utanför arbetsmarknaden. Och man måste också fråga hur det kommer sig att segregationen i så hög utsträckning är etniskt präglad.

Risker med att "ta debatten"

Även moderaternas partisekreterare Per Schlingmann kommer att möta Jimmie Åkesson i debatt, medan socialdemokraterna tackat nej (även om Mona Sahlin sagt att kampen mot Sd måste tas). Tidigare har centerpartister utmanat Sd. På vänstersidan och bland de gröna har attityden varit avvisande, med motiveringen att det skulle gynna och legitimera högerpopulistena att betrakta dem som ett parti bland andra.

Daniel Poohl har skrivit i Expo om vad som kan hända när man "tar debatten", och i Eko-inslaget uttalar sig en statsvetare som tidigare figurerat i sammanhanget.

– Det vi vet från Danmark är att när Dansk Folkeparti blev en dialogpartner med de etablerade partierna så finns det en möjlighet att man också legitimerade partiet i väljarnas ögon, säger professorn i statsvetenskap Marie Demker.

Riskerna är påtagliga, men är det fullt så enkelt? Medierna har stor makt att påverka agendan. Men de har liten makt att bestämma vad människor ska tycka i de frågor som satts på agendan. Så ansvaret vilar på de partier och politiker som vill "ta debatten" mot Sd. Om de på ett trovärdigt sätt kan bemöta deras argument (vilka i sig inte är trovärdiga, men tar stora poänger på att spela på människors fördomar) och visa att de tänkt till på politikområdet, så tror jag att Sd lika gärna kan förlora väljare på det. En stor andel av Sd:s väljare tror jag väljer dem inte för att de nödvändigtvis sympatiserar med deras syn på invandring och svenskhet, utan för att de inte är insatta i och/eller har förtroende för andra partiers politik.

Så detta är en uppmaning till alla partier: Utforma en genomtänkt politik kring migration, segregation och integration! Sedan är jag övertygad om att ni samtliga bör kunna "ta debatten" med Sd utan att komma till skam. Men det duger inte att vila på lagrarna, att slå sig för bröstet för den egna politiken.

***

Tillägg: Både Mothuggs-Johan och gröna Anders kommenterar Fp-Sd-debatten. Och statsvetaren Carl Dahlström har tidigare skrivit om ämnet på GP Debatt.

***

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om: Folkpartiet, Erik Ullenhag, Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson, TV8, högerpopulism, Adaktusson, invandring, utanförskap, världsekonomi, Kondratieff, segregation, arbetsmarknad, etnicitet, etnifiering, diskriminering, strukturell rasism, Per Schlingmann, Moderaterna, Centerpartiet, Daniel Poohl, Expo, Danmark, Dansk Folkeparti, Marie Demker, media, mediemakt, svenskhet, migration, integration

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera!

35 reaktioner på ”Att "ta debatten" eller inte – är det frågan?

  1. seeyouinhell (1 comments)

    wtf du snodde nästan min titel rakt av. Men det är ok, jag är för stöld.

    Nja, de första tre orden är samma (men "att ta debatten" är ju ett vanligt förekommande uttryck i sammanhanget). Men okej, vi kan säga att jag parafraserar din rubrik. Jag rekommenderar gärna andra att läsa ditt inlägg. /Jimmy

    Svara
  2. Sanjay (snart inte längre frankofåb) (7 comments)

    Som du säkert vet så tror jag att SD kommer in i riksdagen oavsett vad de etablerade partierna gör. Just för att de faktiskt profilerar sig med något andra inte gör, de värnar om det homogena Sverige. Jag hävdar att alla partier mer eller mindre gjorde det tidigare, men inga gör det längre. Det homogena Sverige lockar naturligtvis rasister, men inte nödvändigtvis bara.

    Har inte sett debatten, men den låg ute på nätet.

    Vilken fördom bekräftar y-namnet. Att alla med en y-ändelse är rasister eller att det är ett klassbundet namn? Det trodde jag någon med den politiska böjelse skulle förstå... 😀

    Jag måste erkänna att jag också tror att Sd kommer in i riksdagen 2010 - förmodligen av de skäl som du anger. Läste ditt inlägg om Sd och NyD, och tror det kan ligga en hel del i det du säger om skillnaderna mellan de båda. Och om "globaliseringsångest". Har tänkt ta upp det nån gång.

    Fördomarna om y-namnet är väl typ "white trash". Att det är klassbundet bekräftar väl statistiken? /Jimmy

    Svara
  3. Sanjay (snart inte längre frankofåb) (7 comments)

    "Fördomarna om y-namnet är väl typ “white trash”. Att det är klassbundet bekräftar väl statistiken?"

    hmm jo, det har du rätt i. Men white trash är i väl i viss mån klassbundet. Never mind...

    Vad gäller, vad man bör göra åt SD. Så tror jag ungefär samma sak som vänsterblocket anser att man ska göra åt de borgerliga eller tvärtom. dvs. att skapa ett så attraktivt samhälle som möjligt när man väl har makten. Så länge man jobbar inom ramarna för den liberala demokratin. Ta debatten, frysa ut, är bara dimråder. EMU omröstningen borde ha visat att politiker inte kan göra så väldigt mycket åt vad folk tycker.

    En fördel dock med att ta debatten, det är att SD inte kan hävda att de säger vad "de flesta" tycker, utan snarare att det är just en ganska liten del som skriver under på va de säger.

    Svara
  4. Andreas Magnusson (2 comments)

    Sd har ett mandat i Orust Kommunfullmäktige. Första motionen som lades av Sd handlade om demokratiutveckling; att ersätta småpartiers representanter för att ha insynsplatser i nämnderna. Jag tror det viktiga när man skall "ta debatten" med Sd är att man inte dömer ut partiet i sin helhet utan kan se de progressiva elementen i partiet som företrädare för ett nya sätt att resonera om det offentliga rummets funktioner.
    Ideologiskt är det rätt lätt att vända sig mot kritiken av det mångkulturella samhället från Sds sida. Men man kan inte döma ut hela Sds koncept på detta. Kritik av åsikterna inte av partiet. Det är att ta debatten på allvar.

    Svara
  5. Grue (5 comments)

    "Det är, som Erik Ullenhag sade, förstås ett förvirrat resonemang att hävda att en grundläggande orsak till de problem (det “utanförskap”, som de borgerliga kallar det) som finns i Sverige är den enligt Sd alltför omfattande invandringen."

    Varför är det ett förvirrat resonemang? JAg förstår inte det.

    Svara
  6. Marcus (478 comments)

    Grue: Man kan nog skylla en del av invandrade svenskars utanförskap på en misslyckad integrations- och migrationspolitik. Det är dock inte samma sak som att påstå att utanförskapet i det svenska samhället, vare sig det handlar om invandrade svenskar eller icke-invandrade, beror på invandringen. Jag tycker gott att en sådan sammanblandning av begrepp och abstraktionsnivåer kan kallas förvirrad...

    Tack. Jag hade inte kunnat svara bättre själv. /Jimmy

    Svara
  7. Magnus A (3 comments)

    Vem är Jimmy med y-namn? Har Erik Ullenhag Jimmy som andranamn? För Jimmie Åkessons fullständiga namn kan väl inte vara Jimmie Jimmy Åkesson?

    För övrigt har SD snart 30 procent med den känsla för demokrati och aktning av olika åsikter som luftas här.

    Är jag själv SD:are? Inte alls!

    Jag syftade givetvis på Jimmie Åkesson (betraktar ett ie-namn som ett y-namn). Däremot stavade Ekot hans namn fel.

    Min fråga inom parentes (det där med att bekräfta fördomar) gällde att det var just typiskt att en person med ett y-namn ser ett stopp för invandringen som den viktigaste politiska frågan i vår tid. Det var inte särskilt seriöst menat - därav parentesen. Men jag ber om ursäkt för att ha antytt att J. Å. skulle vara "white trash". Det var lågt.

    Du får gärna precisera vad du menar med "den känsla för demokrati och aktning av olika åsikter som luftas här". /Jimmy

    Svara
  8. Magnus A (3 comments)

    Andreas. Du har i alla fall fattat något (applåd!!!). Men jag tror inte debatten för det mångkulturella samhället blir så lätt. Ofta menar förespråkare för detta (som lever i en homogen kultur, långt från de mångkulturella förstadsgettona -- det finns ju även en föreställning att invandrare är en kultur, som t ex kom i uttryck i en reklambild för Backaplan i Metro där ett persiskt par skulle symbolisera en persisk högtid, fast man satte slöja på kvinnan och hade en skäggig man; nästan mera ursvenskt än persiskt kan man säga och en omedveten kränkning i välvilja mot "invandrarna") att mångkultur är något homogent och lite exotiskt. Mångkultur är spänningar och konflikter. Tänk bara inom en familj med tonårsbarn vad mångkultur kan innebära!

    Exempel på mångkulturella samhälle i historien visar knappast på att de fungerar, så visst kan man väl få vara kritisk till såna samhällen. En uppfattning som i dag är vanligt förekommande hos t ex sociologer är ju att den mångkulturella drömmen havererat! (Inte minst på kontinenten, som exvis i Frankrike.) Detta har möjligen inte nått politikerna ännu. Politiker brukar ju vara sena med att ändra på sig, och så sent som efter mitten på 70-talet hade vi ju t ex steriliseringar i Sverige. (Och om växthuseffekten av mänsklig CO2 inte visar sig vara en teori som inte stämmer så är jag rätt övertygad om att politiker kommer att låtsas som att den stämmer länge!)

    Så att försvara det mångkulturella samhället blir nog inte så lätt som du verkar tro...

    Hur kan mångkultur vara något homogent? Vem hävdar det? Själva idén är väl snarare att mångkultur är heterogent? Men om du syftar på att mångkultur står för "invandrarkultur" (i enlighet med att etnicitet förknippas med "de andra"), så är jag med på hur du menar. /Jimmy

    Svara
  9. Sanjay (snart inte längre frankofåb) (7 comments)

    Marcus

    Vad menas med svenskars utanförskap? Det är väl en klassfråga. Handlar inte invandrares utanförskap om ett utanförskap oberoende av klass, i den mån det existerar men det är en annan fråga.

    Den senare typen av utanförskap skapar en viss typ av problem, om man värnar om ett heterogent Sverige och ser fördelar med det så letar man lösningar därefter. Om inte och särskilt om man önskar ett homogent samhälle så löser man helst de problemen med att minska, stoppa och i viss mån reversera invandringen.

    Egentligen tycker jag att det är lite komiskt att man anklagar SD för att vilja ha färre invandrare och att de anser att problem uppstår pga invandringen, det är ju som att anklaga S%V för att värna om facket, eller att anklaga Moderater för att vara marknadsliberala.

    När Moderater debatterar med Socialdemokrater så säger det inte, "ni vill ha ett starkt fack", de säger "ett alltför starkt fack är dåligt för Sverige". Men när en Sverigedemokrat säger "arbetslösheten kan minskas med minskad invandring" så säger Ullenhag "ni vill minska invandringen".

    Goddag Yxskaft!

    Egentligen borde man säga att heterogena samhällen är bra samhällen, vilket jag tycker. Problemet är väl att de heterogena samhällen som jag tycker är bra samhällen skulle de flesta av er här inte ha som förebild.

    Svara
  10. Grue (5 comments)

    "Exempel på mångkulturella samhälle i historien visar knappast på att de fungerar"

    Det är också något som experten på mångkultur, sociologprofessorn Jonathan Friedman (Lund) påstår. Han menar att det aldrig funnits något sant multikulturellt samhälle (P1 tendens om politisk korrekhet).

    "Det är dock inte samma sak som att påstå att utanförskapet i det svenska samhället, vare sig det handlar om invandrade svenskar eller icke-invandrade, beror på invandringen."

    Jag skulle vilja se direkta citat från Åkesson innan jag kan gå med på att nåt han sagt är "förvirrat".

    Många invandrare är utanför samhället, och en mycket större andel av invandrarna än de etniska svenskarna har begått brott. Det är fakta. Att stoppa invandringen borde således vara ett effektivt sätt att minska sociala och ekonomiska problem. Eller? Det är vad SD vill ha sagt, om man tar bort alla floskler och tomma ord från motståndarsidan.

    Det direkta citatet av J. Å. är detta.

    När man talar om utanförskapet tycker jag att det är problematiskt att man inte har sett själva grundproblemet att vi har haft en för stor invandring på för kort tid.

    Jag anser, och det är min åsikt, att det är något förvirrat att se detta som grundproblemet för vårt samhälle. Du må vara av en annan åsikt, men det är upp till dig.

    Och apropå Jonathan Friedman: Hur kan han å ena sidan vara säker på att ett mångkulturellt samhälle inte kan fungera, om han å andra sidan säger att ett sant multikulturellt samhälle aldrig funnits. (Jag utgår från att mångkulturellt och multikulturellt är samma sak.)

    Vänsterpartisten Fredrich Legnemark skriver tänkvärt om brottsbenägenhet.

    /Jimmy

    Svara
  11. Magnus A (3 comments)

    Grue: Skriv inte Jimmy, utan Jimmie. Annars måste jag tänka någon sekund varje gång jag frvirrad läser namnet.

    Jag är rädd att det är jag som givit upphov till den förvirringen. Det kursiverade är mina - bloggens ägare - kommentarer till era kommentarer. /Jimmy

    Svara
  12. Sanjay (snart inte längre frankofåb) (7 comments)

    I den meningen har väl knappast homogena samhällen heller varit några höjdare, kännetecken för de mest primitiva kulturerna har varit att de just varit homogena. Olika kulturers största nedgågar har kommit just när de isolerat sig från omvärlden. Skandinaviska förespråkare för det homogena samhället pekar ofta på att skandinaviskframgång berott på isolationen, men då bortser man från att skandinavisk framgång egentligen har varit en snålskjuts på den anglosaxiska industrialiseringen och globaliseringen.

    Svara
  13. Sanjay (snart inte längre frankofåb) (7 comments)

    "Det är också något som experten på mångkultur, sociologprofessorn Jonathan Friedman (Lund) påstår."

    Han är väl knappast den ledande eller enda experten här i världen. Kul, intressant att han säger så, men precis som med nationalekonomer så tenderar folk att lyssna på de som bekräftar ens känslor.

    Svara
  14. Marcus (478 comments)

    Sanjay: Att kalla klasstillhörighet och arbetslöshet för utanförskap är helt och hållet en skapelse av de nya moderaterna - jag ber om ursäkt för att jag använde begreppet i det sammanhanget. 🙂 Invandrade svenskars utanförskap är av en fundamentalt annan art - det håller jag helt med om. Men det motsäger ju inte det befängda i att påstå att utanförskap i ett svenskt samhälle är orsakat av invandring i sig.

    Alla: Om det nu enbart är de invandrade svenskarnas utanförskap som avses, så är det ju närmare till hands att skylla på en dålig integrationspolitik än på invandringen som sådan - eftersom det finns flera samhällen med stort antal invandrade medlemmar och som fungerar till och med bättre än samhällen med lågt antal invandrare. Det finns ingen empiri som stöder motsatsen.

    Om man tror sig kunna bota den svenska sjukan med många invandrare i utanförskap och en relativt sett något högre förekomst i brottsstatistiken, genom att inte släppa in fler (och sparka ut några som redan är här), så verkar man dels göra det svenska samhället en otjänst i längden, dels verkar man vilja tvinga fram en uppsättning "nationella" värderingar som inte alls delas av (alla) oss "riktiga svenskar". Dels finns det faktiskt ingenting som säger att bara vi plockar bort invandrarna, så minskar brottsligheten per capita (eller något sådant mått). Att dessa två fenomen skulle vara "fakta", betyder inte att soten är värre än boten eller ens att soten är diagnosticerad rätt.

    Jag skulle med andra ord vilja se en långt bättre underbyggd argumentation kring vad som är orsak och vad som är verkan. Är det verkligen invandrarna och deras utanförskap som orsakar brottsligheten, och vad orsakar egentligen utanförskapet, och vad - i ett mer global-solidariskt perspektiv (som man absolut bör ta hänsyn till) - orsakar invandringen?

    (Mångkultur-debatten är en annan. Jag tycker personligen att det oerhört komplicerat att förespråka mångkultur som sådan. Frågan är ju mycket vidare än vad som är "bäst" av homogenitet och heterogenitet, precis som Sanjay verkar antyda..)

    Svara
  15. Sanjay (snart inte längre frankofåb) (7 comments)

    "Om man tror sig kunna bota den svenska sjukan med många invandrare i utanförskap och en relativt sett något högre förekomst i brottsstatistiken, genom att inte släppa in fler (och sparka ut några som redan är här), så verkar man dels göra det svenska samhället en otjänst i längden, dels verkar man vilja tvinga fram en uppsättning “nationella” värderingar som inte alls delas av (alla) oss “riktiga svenskar”."

    Exakt. Det är en åsikt som SD har som andra partier inte delar. Det finns svenskar som anser detta och de röstar på SD. De människorna har inte ökat, de har minskat därför har övriga partier övergett dom. Istället för att anklaga SD för att anse att stängda gränser är en lösning, argumentera för att stängda gränser inte ger något önskvärt samhälle.

    SD vill ha minskad invandring (ingen invandring?), låga skatter och stor offentligsektor. Hur många tror ni skriver under på det?

    Inte många.

    Istället för att anklaga SD för att anse att stängda gränser är en lösning, argumentera för att stängda gränser inte ger något önskvärt samhälle.

    Håller med. Det är precis så Sd:s framgångar bör bemötas. /Jimmy

    Svara
  16. Johan (9 comments)

    1. "Så detta är en uppmaning till alla partier: Utforma en genomtänkt politik kring migration, segregation och integration!"

    Är det inte just det folkpartiet påstår sig ha gjort med språkkrav etc sedan 2002?

    Alltså, jag skulle gärna se en offensiv politik för arbetskraftsinvandring, flyktingamnesti, regularisering av papperslösa, avskaffade pysselsättningsåtgärder etc. Men jag tvivlar på att de stora partierna kan driva sådana frågor på ett bra sätt. Risken är att de gör precis som folkpartiet: "Vi är för invandring, men ställer krav på invandrare" i en typisk Blairsk/Giddensk både-och-retorik.

    2. Är inte tricket snarare att formulera en genomtänkt vänster-högerkonflikt? Det roliga är att både hårdkokta valforskare och hårdkokta poststrukturalister säger ungefär samma sak där.

    1) Risken är överhängande. Vad tror du då om de små partierna?
    2) Jo, det kan så vara. Beror på vad man menar med "en genomtänkt vänster-högerkonflikt". Vad menar du? /Jimmy

    Svara
  17. Grue (5 comments)

    "Det direkta citatet av J. Å. är detta.

    När man talar om utanförskapet tycker jag att det är problematiskt att man inte har sett själva grundproblemet att vi har haft en för stor invandring på för kort tid.

    Jag anser, och det är min åsikt, att det är något förvirrat att se detta som grundproblemet för vårt samhälle. Du må vara av en annan åsikt, men det är upp till dig.

    Och apropå Jonathan Friedman: Hur kan han å ena sidan vara säker på att ett mångkulturellt samhälle inte kan fungera, om han å andra sidan säger att ett sant multikulturellt samhälle aldrig funnits. (Jag utgår från att mångkulturellt och multikulturellt är samma sak.)"

    Apropå multikulturellt samhälle. I det radioprogram som refereras till menar Friedman att det aldrig funnits nåt multikulturellt samhälle. JAg förmodar att han med det menar att antingen assimileras folk eller så lever de mer sida vid sida än tillsammans. Det är vad Friedman sagt, och inget annat. F ö kan ni kolla in hans publikationslista för att se att han inte är vem som helst.

    Men naturligtvis finns det andra som säger annat - fattas bara annat som PK-vänstern infilterat samhällsveenskaperna.

    Åkessons citat tycker jag inte alls är förvirrat. Det är självklart att invandringen är en starkt bidragande orsak till att så många mänskor (invandrare, ej svenskar) står utanför samhället. Många invandrare står utanför samhället - det erkänner ju alla, inklusive de etablerade partierna.

    Man kan tycka annorlunda, men "förvirrat", nej.

    "I den meningen har väl knappast homogena samhällen heller varit några höjdare, kännetecken för de mest primitiva kulturerna har varit att de just varit homogena."

    Det brukar alltid anges som en fördel för ett samhälle att det är homogent. Japan, Sverige förr i tiden, etc. Historiker och samhällsvetare brukar ofta tala om det.

    "Om det nu enbart är de invandrade svenskarnas utanförskap som avses, så är det ju närmare till hands att skylla på en dålig integrationspolitik än på invandringen som sådan - eftersom det finns flera samhällen med stort antal invandrade medlemmar och som fungerar till och med bättre än samhällen med lågt antal invandrare."

    Jag tvivlar starkt på att det kommer att föras en bättre integrationspolitik i framtiden. Har du nåt stöd för det.

    Vidare, nämn samhällen med invandring som funkat, och visa dessutom att dessa samhällen och den invandringen liknar det svenska på ett som gör att det är rimligt att tro att invandring kan funka lika bra i Sverige.

    Bara apropå det sista: Vad pratar du om? Hur många samhällen genom historien har det funnits som liknar Sverige och där det inte funnits någon invandring? Svar på frågan. /Jimmy

    Svara
  18. Marcus (478 comments)

    Jag skulle gärna vilja gå dig till mötes men jag har ingen aning om vad du menar med en invandring som "liknar det svenska på ett som gör att det är rimligt att tro att invandring kan funka lika bra i Sverige"? Vad är det för radikalt annorlunda med just invandringen till Sverige som gör det svårt att jämföra med andra länder?

    Svara
  19. Grue (5 comments)

    Sorry, den var lite konstig den där meningen.

    Jag menar att om man t ex jämför med migration mellan Tyskland och Österrike, och menar att den varit lyckad, så är det inte relevant för den svenska situationen, där vi har invandring från Tredje världen.

    Svara
  20. Sanjay (snart inte längre frankofåb) (7 comments)

    Brukar alltid anges som fördel?

    Nordkorea, valfritt stamsamhälle i Nya Guinea osv. Allra bästa exemplet på hur en isolera kultur utvecklas sämre torde väl Indian rikena i Sydamerika vara.

    Förövrigt så skull varken Japan eller Sverige haft speciellt mycket att komma om det inte vore för alla importerade innovationer främst främst från anglosaxiska länder.

    Alla som inte tycker som Jonathan Friedman är PK-vänster. Gäsp...

    Svara
  21. Grue (5 comments)

    "valfritt stamsamhälle i Nya Guinea osv."

    Skämtar du med mig? Det där är ju bara för dumt.

    Jag har naturligtvis aldrig sagt att ett samhälle som är isolerat från omvärlden blir framgångsrikt. Vi talade om kulturell homogenitet, nåt helt annat.

    Svara
  22. Anders (36 comments)

    "Vad är det för radikalt annorlunda med just invandringen till Sverige?"

    1. Invandringen till Sverige är [mycket] större än andra i-länders. Sverige har idag den tredje högsta andelen utlandsfödda av alla länder i EU. Detta är oerhört dåligt känt.

    2. Sverige tar emot mer flyktingar än andra länder. Många andra länder är mycket mer arbetskraftsinriktade. Staden Södertälje har ensam tagit emot lika många flyktingar från Irak som hela USA har (sedan USAs krig i Irak).

    3. Invandringen till Sverige sker från de kulturer som är mest kulturellt olika oss. Sverige är världens mest värderingsmässigt postmoderna land, samtidigt tar vi emot många från länder med förmoderna värderingar [se Ingleharts värderingskarta]. Vår invandringsprofil är även relativt homogen (ovanligt många bara från mellanöstern, alltså de som är mest olika oss, jfr igen med flera anglosaxiska länder där man blandar mycket mer).

    4. I jämförelse med andra länder, t ex anglosaxiska, så selekterar vi inte våra invandrare i särskilt hög grad. I USA har man massor av olika system för att välja ut rätt invandrare (särskilda visum, kvoter, poängsystem, riktad reklam till "rätt" segment i rätt länder osv, inga flyktingar).

    Invandring till USA (förutom den illegala från Mexiko och det är där för man är arg på den) är alltså inriktad på USAs behov och på att sålla ut lättintegrerade personer med hög utbildning och produktivitet.

    Sverige har mer en kombination av flyktinginvandring och slumpmässigt mottande av de som ansöker. De senaste åren har Sverige framförallt tagit emot anhöriga till tidigare flyktingar.

    Vi har alltså byggt upp vår invandringspolitik på ett sätt som maximerar problemen. Varför har de trots det inte blivit större? Jag tror det finns flera skäl, men en relativt sett aktiv integrationspolitik och generösa välfärdssytem tror jag är bland de viktigaste.

    Svara
  23. Marcus (478 comments)

    Intressant perspektiv, Anders! Jag ska fundera på om det håller... 🙂 Du beskriver en invandringspolitik driven av ideal och värderingar som jag hellre ser som "svenska" än det där intoleranta och kulturkonservativa tramset. Och som du säger - om sd:s grundläggande världsbild skulle vara sann borde problemen inte behöva överdrivas och invandrare demoniseras så grovt som substanslöst som de görs.

    Därmed inte sagt att integrationspolitiken är felfri eller att välfärdens utbyggnad har nått vägs ände...

    Bra tankeställare, hursomhelst!

    Svara
  24. Anders (36 comments)

    "ska fundera på om det håller…"
    Man behöver inte nöja sig med det (även om det förstås är bra att fundera) - kolla upp själv! UNHCR har massa statistik över olika länders flyktingmottagande, EU gör jämförelser mellan olika länder, OECD gör också rapporter. Se t ex "Counting immigrants and expatriates in OECD countries". OECD 2005.

    "Du beskriver en invandringspolitik driven av ideal och värderingar"
    Ja, det är en rimlig beskrivning tror jag. Sverige har en mycket idealistisk invandringspolitik (både bra och dåligt). Ett jätteproblem i debatten är att diskursens självklara utgångspunkt är den motsatta: att Sverige för en "restriktiv", instrumentell och icke-human invandrings/flyktingpolitik som är präglad av "rasism" och krav.

    Det finns inget för det när man ser till fakta.

    Svara
  25. Ia (11 comments)

    Anders: Och vad grundar du det påståendet på: "alltså de som är mest olika oss" Har du gjort någon sorts studier? Eller är en arab per definition mer olik än en kines? Nr 4. får mig att rysa.

    Svara
  26. Marcus (478 comments)

    Naturligtvis har du rätt, Ia, i att det inte går att rangordna olikhet på det viset - det är en subjektiv och godtycklig uppfattning. Så för att förtydliga mitt delvisa bifall till Anders: Poängen för mig är att en "generös" invandringspolitik gentemot invandrargrupper som (även subjektivt och godtyckligt) uppfattas som lika oss (tyskar, norrmän etc) vore en helt annan sak. Just att vi öppnar våra gränser för de som uppfattas som mycket olika, att vi gör det utan krävande selektion som många andra länder (otäcka punkten 4) - detta är enligt mig uttryck för oerhört positiva värderingar, som jag vill tro är mer "svenska" än de där som sd försöker få oss att vilja hysa.

    Svara
  27. Anders (36 comments)

    Nej, Ia och Marcus, jag är ledsen, men kulturella skillnader är verkligen inte "godtyckliga".

    Förutom att det är rent sunt förnuft, alla kan se att människor i olika delar av värden lever olika, så finns hur mycket forskning som helst på bestående kulturella skillnader mellan olika människogrupper.

    Googla tex Ronald Ingeharts värderingskarta som jag redan refererat till. Den baserar sig på världens största återkommande studie av värderingar världen över - World Values Survey (som har gett upphov till mer än 400 vetenskapliga publikationer).

    Självfallet kan man rangordna resultaten från det! Om man kan rangordna något eller inte har bara med hur man mäter saker (vilken typ av variabler man använder) och Ingeharts karta använder kontinuerliga variabler i två dimensioner. Går perfekt att rangordna.

    Och Marcus, om du tror att detta är "subjetivt" och "godtyckligt" - varför berättar du då inte det för t ex dessa forskares arbetsgivare, i Ingleharts fall University of Michigan?

    Svara
  28. Marcus (478 comments)

    Anders: Att något är godtyckligt och subjektivt betyder inte för mig att det inte går att rangordna, att skillnader inte finns, är påtagliga eller i allra högsta grad betydande. Vi har kanske inte samma uppfattning av begreppen - godtyckligt är för mig motsatsen till absolut (och betyder inte slumpmässig), subjektiv är motsatsen till objektiv (och betyder inte individuell). Jag skulle bli mycket förvånad om Inglehart själv skulle påstå att hans värderingskarta uttrycker något absolut och objektivt. Ditt eget påpekande kring valet av variabler är helt i linje med detta.

    Studier med anspråk på vetenskaplighet, som WVS, är dessutom deskriptiva och inte normativa. Det är inte särskilt intressant i den normativa politiska kontexten huruvida "svenskar" är mest olika "iranier" eller "vietnameser", det intressanta är vad som händer när dessa olika värderingar möts. De "svenska" generaliserade värderingarna kan vara mycket olika generaliserat "iranska" värderingar, men de kan ändå fungera (någorlunda väl) ihop för att "svenska" värderingar inkluderar hög grad av tolerans, exempelvis.

    Som du säger (med mina tillägg): "Vi har alltså byggt upp vår invandringspolitik på ett sätt som [borde] maximera[...] problemen. Varför har de trots det inte blivit större? Jag tror det finns flera skäl, men en relativt sett aktiv integrationspolitik och generösa välfärdssytem tror jag är bland de viktigaste." Våra tillåtande värderingar är naturligtvis ett annat viktigt skäl.

    Svara
  29. Marcus (478 comments)

    För tydlighetens skull: Med "att det inte går att rangordna olikhet på det viset", som jag sa i kommentaren tidigare, menar jag alltså att 'olikhet' efter något godtyckligt och subjektivt mått inte kan användas för att avgöra vilka som kan samsas, eller under vilka former. Tesen att ju större olikhet (enligt detta mått), desto större problem tycker jag är dåligt underbyggd.

    Svara
  30. Anders (36 comments)

    "Våra tillåtande värderingar är naturligtvis ett annat viktigt skäl."

    Ja, men det är både och. Våra tillåtande värderingar har på vissa områden gått för långt, vilket har resulterat i att vi accepterar etniska norm-skillnader som i sig skapar konflikter.

    "Tesen att ju större olikhet (enligt detta mått), desto större problem tycker jag är dåligt underbyggd."

    Jag förstår att i rådande ideologiska klimat så är det en uppfattning som vissa tycker är kontroversiell. Det stämmer inte med politiskt korrekta påståenden vi måste göra för att vissa grupper inte ska explodera i protest. Men allt detta gör inte kulturella skillnadsproblem mindre sanna.

    Detta är också ett område där samhällsvetenskapen är påfallande enig; ju större kulturella olikheter, allt annat lika, desto mer samarbetssvårigheter och konflikter. Se tex organisationssociologin. Varför tror du alla större företag som fusioneras lägger mängder med energi på att skapa en gemensam företagskultur? I flertalet sociologiska index räknar man etnisk heterogenitet som en nackdel (se tex Estes välfärdsindex). Kulturella olikheter kan även ha vissa fördelar, tex innovation, men i rådande diskurs är fördelarna ALLT man får tala om.

    Ett tips till dig Marcus, och andra humanister som vill kommentera samhället, är att lyfta blicken från flummiga, icke-empiriska, postmodernistiska kulturfilosofer och ta del av samtida samhällsvetenskaplig forskning: statsvetenskap, sociologi, nationalekonomi, psykologi.

    Det är enormt mycket man kan lära sig, om man är öppen! Men tyvärr bekräftar det rätt lite av dina relativistiska teser...

    Svara

Kommentera