// Industrisamhällets gamla höger-vänsterskala brukar sägas sträcka sig mellan motpolerna frihet och jämlikhet. En sådan dikotomi förutsätter tron på den solitära individen, oberoende av allt och alla. Även om det var en omvälvande erfarenhet för mig att få barn, var det inte de kroppsliga erfarenheterna av att vara gravid och föda som förändrade min feministiska analys. [...]" />

«  
  »

Frihet – eller att inte ha något kvar att förlora

Av Jimmy Sand, den 14 december 2008 | 9 kommentarer

Industrisamhällets gamla höger-vänsterskala brukar sägas sträcka sig mellan motpolerna frihet och jämlikhet. En sådan dikotomi förutsätter tron på den solitära individen, oberoende av allt och alla.

Även om det var en omvälvande erfarenhet för mig att få barn, var det inte de kroppsliga erfarenheterna av att vara gravid och föda som förändrade min feministiska analys. Det gjorde däremot det lilla barnets totala kroppsliga och känslomässiga beroende, och vårt beroende av välfärdsstaten. Föräldraskapet gjorde mig till reformist och välfärdskramare.

- Petra Ulmanen, ”Bra att Nina Björk politiserar feminismen”, den 16 oktober på debattsajten Newsmill.se.

Jag tror att frihet i politisk mening, det vill säga att stå fri från godtycklig maktutövning, inte kan stå i motsättning till jämlikhet, det vill säga varje människas möjligheter att på lika villkor konstruera, revidera och utföra sin egen livsplan. Snarare anser jag nog att de båda koncepten går hand i hand.

Inom buddhistisk filosofi finns begreppet anatta, ‘icke-själv’. Det innebär att det djupast sett inte finns något sådant som en solitär individ, ett odelbart och konstant jag. Här finns ingen skillnad mellan människor och ting: de uppstår, förändras och upphör i oändliga sammansättningsprocesser. Vi kan tala om social konstruktion, men ekologierna är också mentala, biologiska och fysikaliska. Dessa processer har i sig ingen essens, men väl en (föränderlig) uppsättning logiker. Frågan är: Hur förverkliga autonomi i en tillvaro som djupast sett är sammansatt, föränderlig och ömsesidigt betingad?

PS. Hur tar vi kål på ”economic man” innan han tar kål på oss? DS.

***

Bloggkoll: Charlotte riktar kritik mot ett debattinlägg av Birger Schlaug, liksom Zaida, Louise förtydligar ett debattinlägg från Liberati, Lina rekommenderar ”Rör inte min sup”, Anna-Lena belyser att Siewert Öholm propagerar för Livets Ord, Isobel vill kräkas över Henrik von Sydow, Johanna dokumenterar Beatrice Asks kappvändning om datalagringsdirektivet, Marie uppmanar till normbrytning och Ia skriver om Strindberg och prostitution.

***

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Inkommande söktermer

  • plast com

Relaterade inlägg:

  1. Civilkurage del 3: Frihet för Tibet
  2. En grön diskussion om frihet
  3. En republikansk syn på frihet
  4. Att "ta debatten" eller inte – är det frågan?
  5. Demokratisk socialist – eller social demokrat?

  • Marcus

    ”Hur förverkliga autonomi i en tillvaro som djupast sett är sammansatt, föränderlig och ömsesidigt betingad?”

    Jag tror ju, för att återknyta till en tidigare diskussion, att vi faktiskt måste börja tänka bort universalismen i praktiken och tillåta oss att konstruera lokala lösningar på lokala problem – det är förlängningen av den insikt du vackert formulerar här.

    (Anatta är f ö ett finfint sätt att närma sig det som Deleuze kallar konsistensplanet!)

    —
    Tack. Kan du utveckla vad du menar med att ”tänka bort universalismen i praktiken”? /Jimmy

  • http://www.tesantitesprotes.org Jakob

    mycket vackert, jimmy. jag tar mig friheten att länka dig, om du inte har något emot saken.

    anatta… hit skall man ju uppenbarligen. har du möjligtvis förslag på någon speciellt bra väg in i buddhistisk filosofi för nybörjare såsom undertecknad?

    —
    Kul att du vill länka. Jag har för mig att     Bortom alla begrepp av Sante Poromaa (sensei i Zenbuddhistiska samfundet) är bra på det här, men det var några år sedan jag läste den. /Jimmy

  • http://www.kamfertext.blogspot.com/ charlotte

    Tja, jag för min del tycker att tanken på medborgarlön är central i den här diskussionen. Istället för att traska på i den reformistiska fåra som utgår ifrån lönearbetslinjen borde vi försöka inrätta ett system som bättre tillgodoser de basala behov alla måste få tillgodosedda för att överhuvudtaget kunna leva. Medborgarlön är ingen universallösning som löser upp alla knutar, men den skapar en bättre grund för att komma tillrätta med problem som bostadslöshet och oskälig exploatering på arbetsmarknaden. Med en reell grundtrygghet finns, framför allt, helt andra möjligheter för att förverkliga autonomi. Det skulle dessutom kunna bli till en början på att lösa upp dikotomin mellan den reproduktiva sfären, som helt saknar värde i vårt samhälle trots att den är livsuppehållande, och lönearbetets (den ”produktiva” sfären).

    —
    Medborgarlön är, som du säger, ingen universallösning – men det är likväl en tilltalande idé. Själv skulle jag vilja se införandet av den grundtrygghetsmodell som De gröna står för (en sammanslagning av a-kassa, sjukförsäkring och socialbidrag, med en enda gemensam myndighet) i kombination med de finska grönas basinkomst på relativt låg nivå.

    Delar också din kritik av dikotomin produktiv sfär/reproduktiv sfär. /Jimmy

  • http://libertasetveritas.blogspot.com/ Marcus

    Först och främst- kul att du är tillbaks!

    Vidare håller jag med om att dikotomin mellan frihet och jämlikhet är falsk. Samtidigt tror jag det (som vanligt) handlar om vad man lägger i begreppen. Jag är för både frihet och jämlikhet, men jag tror ändå vi menar ganska olika saker när vi säger det. Vad du kallar jämlikhet ovan exempelvis skulle jag nog hellre kalla för ”jämställdhet”. Det är ju också en vanlig kritik mot nyliberalismen att den skulle bygga på någon slags uppfattning att ”människan är en ö”, eller ”solitär” el dyl. Vilket som så många andra argument mot nyliberalism helt enkelt är en missuppfattning.

    Angående ”the economic man” så citerar jag gärna filosofiprofessor Lars Bergström i hans artikel om felaktiga vederlägganden av ekonomiska postulat: ”Vad man har visat är på sin höjd att folk inte enbart bryr sig om pengar. Men det har väl heller ingen trott.”

    —
    Tack. Det jag skrev ovan var egentligen inte avsett som kritik specifikt av nyliberalism – utan snarare av det moderna politiska tänkandet över huvud taget. Och det är möjligt att min definition av jämlikhet kanske borde betecknas på annat sätt (dock är ju ”jämställdhet” upptaget). Min poäng är att distinktionen frihet/jämlikhet är konstruerad och ointressant – det intressanta är, som jag ser det, spänningen mellan autonomi och beroende/omsorg. /Jimmy

  • http://www.kamfertext.blogspot.com/ charlotte

    Jag har visserligen läst de finska grönas gamla valprogram och tyckte deras tankar om grundinkomst lät bra, men blev inte riktigt klok på hur den var tänkt att fungera i realiteten.
    De svenska grönas sammanslagningsmodell ser jag enbart som en praktisk lösning för det system som redan finns, inget annat.

    —
    Förlåt, jag rörde ihop det. Vad jag skulle vilja se kombinerat med De grönas grundtrygghetsmodell (och visst är det en uppstädning av nuvarande system, men också en förbättring) är Milton Friedmans gamla förslag om negativ inkomstskatt som jag skrev om i en gammal debattartikel på Vägval Vänsters webbplats. Lustigt nog var det dig jag debatterade med. :-) /Jimmy

  • http://www.kamfertext.blogspot.com/ charlotte

    Ja se där – man börjar upprepa sig! :-)

    —
    Du eller jag? ;-) /Jimmy

  • Pingback: Humanism utan antropocentrism « strötankar och sentenser

  • Pingback: Frihet – eller att inte ha något kvar att förlora « Du gröna nya värld

  • Pingback: Ny blogg: Du gröna nya värld « strötankar och sentenser