Debatt om GMO i Göteborgs Fria

Av den 9 januari, 2007

För över ett år sedan skrev Maria Hagberg (Fi) och jag en artikel om GMO, social ekonomi och kvinnors mänskliga rättigheter. Den blev publicerad i Dagens ETC den 19 december, 2005. Under våren omarbetade vi avsnittet om GMO och fick det publicerat i Göteborgs Fria Tidning den 20 maj. Den texten orsakade het debatt.

Dags för miljörörelsen att ompröva gamla sanningar

Det är allt mer uppenbart att avgörande frågor för jordens och mänsklighetens framtid måste lösas ur ett internationellt perspektiv. Miljörörelsen har under lång tid haft en benhård inställning vad gäller genmodifierad gröda. Vi undrar om det inte är dags att ompröva vedertagna "sanningar".

En diskussion som är laddad inom miljörörelsen är den om genmodifierade grödor. Det har hänt en hel del på den fronten. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp håller man till exempel på att ta fram en ny, flerårig oljeväxt som minskar kväveläckage, spar energi och minskar insektsbekämpning.

Nyligen tog man på Umeå universitet fram rissorter som tål mer salthaltigt vatten. Detta sammantaget kan göra odling under svårare omständigheter möjlig. En annan diskussion som nyligen var uppe i EU-parlamentet var den om terminatorteknologin. En del ser en stor fara här, medan andra menar att det är en skrivbordsprodukt som säljs och köps, kanske för att underhålla miljörörelsens motstånd mot GMO. Det kan ju vara ett sätt att upprätthålla u-ländernas beroende av bekämpningsmedel och minska deras möjligheter till självförsörjning i livsmedelproduktionen?

Vi ställer oss frågan: vilket skadar miljön och naturen mest – kemiska bekämpningsmedel som lagras i växter och jord under lång tid, eller genmodifierad gröda där vi påverkat och påskyndat en naturlig process i växt- och djurvärlden? Kan vi med säkerhet utesluta att genmodifierad gröda är ett bättre alternativ, inte minst ur överlevnads- och miljöaspekt?

Det finns en stor kemisk industri som har vinstintresse i att behovet av bekämpningsmedel fortsätter. Professor Arnulf Merker i Alnarp menar att ett av de största misstagen man gjort var att införa patent på gener i genmodifierade grödor inom EU. Detta skapar olika förutsättningar för länder att tillvarata och utveckla den kunskap och erfarenheter som kommit ur den moderna växtförädlingen. Inte minst drabbar det de länder där man haft störst nytta av kunskaperna, de vi kallar u-länder, tredje världen eller Syd.

Detsamma säger Vandana Shiva, en framstående gestalt inom miljörörelsen i Indien och globalt, och motståndare till det hon kallar "biopiratism". Hon förespråkar även organisk odling och verkar för rättvis handel. Faran för u-ländernas del är just att oseriösa utsädesförsäljare sprider genmodifierade sorter illegalt och under okontrollerade former. Hon menar att det till stor del är i-ländernas patentering av denna kunskap, exempelvis genom storföretag som Monsanto, som öppnat för denna oseriösa handel.

Det, snarare än gentekniken i sig, är det verkliga problemet. Vid en debatt i höstas berättade Karl Erik Olsson (c), tidigare EU-parlamentariker, att de sex största producentländerna gjort en internationell överenskommelse riktad till de sex största konsumentländerna för att öka exporten av jordbruksprodukter, då den med internationella mått fortfarande ligger långt under annan handel. Han fick då frågan om han inte var kritisk till patentering av gener, då den hindrar u-ländernas egen forskning och utveckling på detta område och den i så fall skulle minska deras beroende av importerat utsäde, minska beroendet av miljövidriga bekämpningsmedel och gödningsmedel. Det tyckte han inte, då det var viktigt att öka handeln med dessa produkter.

Vi menar att detta, snarare än vilka växtförädlingsmetoder som används, är ett ytterst viktigt område där u-ländernas oberoende ställs mot storföretagens krassa profittänkande och som dessutom försvårar en omställning till en miljövänlig jordbrukspolitik i världen.

***

Inte helt oväntat väckte artikeln debatt - vi hade blivit besvikna annars. Först ut var Kathleen McCaughey, GMO-talesperson för Greenpeace. Här följer utdrag ur hennes replik, publicerad den 27 maj.

Mer bekämpningsmedel med gengrödor

/.../

Hagberg och Sand skriver att det finns en stor kemisk industri som har vinstintressen i att behovet av bekämpningsmedel fortsätter.

Skribenterna har fullständigt missat det faktum att det är ett av världens största kemiföretag, Monsanto, som står för 90 procent av den kommersiella odlingen av genmodifierade grödor.

Fyra grödor dominerar den kommersiella odlingen: soja, majs, bomull och raps. Dessa grödor har två egenskaper: antingen tål de bekämpningsmedel eller så producerar de insektsgift.

De som tål bekämpningsmedel är framtagna för att lantbrukarna ska slippa plöja sina fält och istället använda stora mängder bekämpningsmedel som tar död på allt annat än just den genmodifierade grödan. De som själva producerar insektsgift utsöndrar gift i marken som stannar kvar och påverkar mikroorganismerna - själva förutsättningen för att kunna bruka jorden.

Verkligheten är den att Monsanto styr gentekniken med patent på grödor och djur, med försäljning av bekämpningsmedel som mål och genmodifierade grödor som medel.

Och så kallade terminator seeds (grödor som inte producerar frön, så att lantbrukarna är tvungna att köpa nya grödor varje år) är bara ett exempel på Monsantos intentioner: att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt.

/.../

Nästa reaktion kom från Lars Igeland, Miljöförbundet Jordens Vänner. Hans replik publicerades den 3 juni, och här följer utdrag ur den.

Jordens Vänner: "Vårt GMO-motstånd är intakt"!

/.../

Maria och Jimmy argumenterar mot patent på grödor, mot storföretagens krassa profittänkande och mot bekämpningsmedel i jordbruket. Bra så. Men hur de kan få ihop detta med entusiasmen för GMO förstår jag inte. Gentekniken styrs nästan helt av just storföretagen, och dessa använder den just för att kunna ta patent och att skapa grödor som tål bekämpningsmedel. Den stora kemiska industri som tjänar på bekämpningsmedel är också ofta del i samma koncerner som säljer GMO.

/.../

Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att ge bra mat för alla människor och till och med en växande befolkning. Hungersnöd beror på krig, klimatförändringar och på att de bästa jordarna tas i anspråk för köttproduktion och exportgrödor, exotiska frukter, kaffe, kakao, palmolja till margarin, och nu också etanol till biobränsle.

Visst kan det vara bra att forska kring grödor som kan odlas i torra regioner och ge goda skördar åt världens fattiga. Miljöförbundet Jordens Vänner säger inte heller nej till sådan forskning och vår inställning till GMO kan också komma att omprövas om miljövänliga och säkra grödor tas fram. Men vi skulle hellre se att betydligt mer forskning, bistånd och engagemang användes för verkliga alternativ. Till exempel genom att stötta folkrörelsernas arbete för jordreformer (som gör att fattiga människor inte tvingas ut i torra områden), förädling av lokalt anpassade grödor, hållbar vattenförsörjning, export av rättvisemärkta och kravmärkta grödor och en rättvis fördelning av rikedomarna i världen.

Vem kan inte instämma i denna slutkläm? Men varför måste det ena utesluta det andra?

Efter detta kom ett inlägg från Anja Karlsson Franck, presenterad som magisterstudent i ekonomisk geografi, Handelshögskolan i Göteborg.

(För mig är hon idag bekant framför allt för tre saker: 1) hon har för vänstergruppen i EU-parlamentet skrivit rapporten "Handel och genus", 2) hon hoppade av sitt uppdrag i Vänsterpartiets styrelse av "organisatoriska skäl", och 3) hon medverkade som gäst i studion under SVT:s temakväll om Fidel Castro i höstas - en temakväll jag inte såg, eftersom jag istället hade en trevlig kväll tillsammans med några vänner.)

Här följer utdrag ur hennes replik, publicerat den 10 juni.

Fi missar genusperspektivet när det gäller GMO

/.../

Den moderna biotekniken har inneburit mycket stora möjligheter vad gäller förädling och genmodifiering av växter och biologiskt material. Detta förnekas vare sig av den internationella miljörörelsen eller av alla de organisationer som arbetar med frågan ur utvecklings- eller jämställdhetssynpunkt i utvecklingsländerna. De förespråkar däremot att vi ska förhålla oss försiktiga till att plantera ut genmodifierat material i naturen innan vi har ordentligt med forskning som kan garantera att detta inte påverkar den biologiska mångfalden negativt.

/.../

Jordbruket är, framför allt i utvecklingsländerna, präglat av en mycket stark genusbaserad arbetsdelning. Denna arbetsdelning bygger på patriarkala maktstrukturer där kvinnor och män har olika tillgång till och makt över resurser såsom jord, utbildning och insatsvaror. Det finns mycket forskning som visar att kvinnors möjligheter att utnyttja de tekniska framstegen inom jordbruket är betydligt mer begränsade än mäns.

/.../

Övergången till förädlade grödor har på många platser inneburit ett övertagande av mark från kvinnornas småskaliga produktion av mat till storskalig odling av exempelvis genmodifierad soja.

/.../

Det finns en omfattande forskning, både från forskare knutna till universitet och till FN-organisationer som FAO och UNCTAD, som visar på sambandet mellan kvinnors underordning och övergången till ett kommersiellt, storskaligt jordbruk. Att argumentera för att övergången till GMO skulle vara något annat än storskalig eller kommersiell är helt enkelt inte trovärdigt.

/.../

Efter detta skrev vi en svarsartikel, publicerad den 17 juni. Här följer den i sin helhet.

Vi är inga ensidiga GMO-förespråkare

Vi välkomnar både Greenpeace, Miljöförbundet Jordens Vänner och nu senast Anja Karlsson Franck (v) i denna viktiga debatt som gäller framtidsfrågor. Den har lyst med sin frånvaro inte minst på grund av Greenpeace ovilja att debattera med meningsmotståndare.

Man kan vara motståndare till GMO av strategiska eller principiella skäl. Av strategiska skäl är man det för att storföretag som Monsanto med oschysta medel skaffat sig en position de utnyttjar gentemot framför allt småbönder i Syd. Vi förespråkar rättvis handel och undviker genmodifierade produkter så långt det är möjligt.

Ett principiellt motstånd mot genteknik ligger farligt nära den kristna högerns motstånd mot exempelvis stamcellsforskning. Greenpeace, som Kathleen McCaughey är GMO-talesperson för, skriver på sin hemsida: "Gentekniken gör det möjligt för forskarna att skapa växter, djur och mikroorganismer genom att manipulera gener på ett onaturligt sätt." Vi reagerar på ordvalet "onaturligt". Med traditionell avel och växtförädling, som människan ägnat sig åt i tusentals år, får man fram egenskaper hos djur och växter som vi annars inte kunnat se. Är också det onaturligt?

Karlsson Franck menar att genusanalysen lyser med sin frånvaro i artikeln. Den enda synpunkt hon då framför är att kvinnor står för större delen av jordbruksproduktionen i utvecklingsländerna men utan inflytande och ägande. Det instämmer vi i, men det räcker inte som genusanalys. Enligt FN får kvinnor globalt 1/10 av de samlade inkomsterna och äger 1/100 del av tillgångarna. Detta vill vi förändra och menar att kvinnors arbete ska betalas lika och att kvinnors ägande ska öka till en jämn fördelning.

Det är en global omfördelning som måste ske. Från män till kvinnor. För den skull kan vi inte bortse från att tekniken t.ex. inom jordbruket kan underlätta och förbättra kvinnors villkor. Miljöförstöringen har gått alldeles för långt och har kommit till en punkt när vi måste lyfta frågan att använda tekniken, naturligtvis med försiktighet. Kvinnor ska ges rätt till självförsörjande och utbildning. Patriarkala krafter runt om i världen fråntar kvinnor denna rätt, inte sällan med religiösa och traditionella förtecken. I flera andra artiklar har vi visat på vikten av rättvis handel och den sociala ekonomi som i flera utvecklingsländer växer. Detta ska vi uppmuntra och utveckla parallellt. Inte sällan är just kvinnor föregångare här.

Det är bra att vi fått en rejäl debatt inom detta område. Däremot är det tråkigt att miljörörelsen så starkt tycker sig sitta inne med den enda sanningen och ge en så onyanserad syn. Det visar dock att det är en het potatis som måste upp på dagordningen. Lars Igelands påstående om "entusiasmen för GMO" som han tycker sig se hos oss är belysande. Vi är inte kategoriska motståndare till genteknik, men vi är inte heller kategoriskt entusiastiska förespråkare. Det vi efterlyser är debatt.

Odling på idag obrukbar mark (på grund av krig, skogsavverkning och jorderosion) skulle öka ländernas egen livsmedelsproduktion och minska beroendet av ojusta handelsavtal och korrupta storföretag. Skulle odlingen i ett längre perspektiv positivt påverka klimatförändringarna med jämnare nederbörd, minskade översvämningar, ökad tillgång på dricksvatten etc. skulle det gynna länder världen över. Vatten är den allra viktigaste komponenten i sjukdomsbekämpning och i att motverka undernäring och uttorkning.

Vår poäng är att det är patenten på gener som ska bekämpas. De reproducerar ojämlika strukturer och står i motsättning till principen om alla människors rätt till tillgång till kunskap. Av strategiska skäl bör vi idag undvika GMO-produkter. Det är klokt att iaktta försiktighet i vår påverkan av naturen. Men frågan är om gentekniken i sig kan betraktas som ett ont. Mycket viktigare än en eller annan växtförädlingsteknik är att diskutera vilka egenskaper i odlingsmaterialet som är viktiga för ett hållbart och produktivt jordbruk och vilka spelregler vi vill ha på utsädesområdet i olika länder.

***

Sista ordet fick Kathleen McCaughey, den 23 juni. På grund av inläggets korthet följer det här i sin helhet.

Vi kallar genteknik "onaturligt" - och det står vi för

Maria Hagberg och Jimmy Sand skriver i sin replik (GFT 17/6) att de reagerar på att Greenpeace kallar gentekniken för "onaturlig". De jämför genteknik med traditionell avel och växtförädling. Skillnaden mellan genteknik och klassisk växtförädling, där man successivt får fram variationer inom en art, är att genteknik använder sig av genetiskt material från vilken levande organism som helst.

Att flytta en gen från en fisk till en potatis kallar vi onaturligt och det står vi för. Om Hagberg och Sand inte litar på Greenpeace benämning, hänvisar vi till miljöbalken där en genetiskt modifierad organism definieras som "en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffas naturligt".

Vidare skriver Hagberg och Sand att Greenpeace har visat på en "ovilja att debattera med meningsmotståndare". Greenpeace har anklagats för mycket genom tiderna, men det är nog första gången vi anklagas för att undvika debatt. Jag är mycket nyfiken på vad de baserar sin anklagelse på.

En person som Greenpeace vägrat diskutera med är tidigare nämnde Arnulf Merker, åtminstone enligt hans utsago. Till min förvåning dök McCaugheys namn upp i en artikel i Svenska Dagbladet, efter att årets nobelpristagare i medicin utsetts. Också Merker var intervjuad där, och min förvåning berodde främst på att McCaughey nu antagit samma ståndpunkt som vi själva.

Greenpeace var länge kritiska mot genmodifierade grödor, men nu verkar organisationen svänga.
- Jordbruket som det bedrivs i dag är ett stort miljöproblem. Och det är klart att vi måste hitta alternativa lösningar, säger Kathleen McCaughey, taleskvinna för Greenpeace GMO-kampanj.
- I dag ser vi inte GMO som en lösning på problemet. I princip är vi emot att genmodifierade grödor släpps ut i naturen, eftersom de är oförutsägbara.
Men vi är inte motståndare till tekniken i sig. Det är klart att vissa projekt innebär mindre risk än andra, och det är inte omöjligt att vi på sikt kommer att vara positiva till vissa GMO-projekt, säger Kathleen McCaughey.
Greenpeace ska i framtiden satsa på ett hållbart jordbruk. Precis samma mål som hos Arnulf Merker.

GMO är ingen enkel fråga, och jag kan inte säga att jag har en bestämd uppfattning. Det finns inga absoluta sanningar. Om du vill skaffa dig en egen uppfattning i ämnet, så kan jag rekommendera rapporten Genteknik - ett svar på hungern i världen? (Fatima Grönblad, Globala studier nr 23, 2005, Forum Syd). Om du redan har egna uppfattningar är du varmt välkommen att kommentera och debattera.

***

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om: GMO, genteknik, Greenpeace, miljörörelsen, Anja Karlsson Franck, Feministiskt initiativ, Miljöförbundet Jordens Vänner, Monsanto, Vandana Shiva, nobelpriset, Göteborgs Fria Tidning

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera!

12 reaktioner på ”Debatt om GMO i Göteborgs Fria

  1. francophobe (47 comments)

    Mycket bra Jimpan! En sak som ofta glömsbort med GMO är jordbruksareal. Hade "gröna revolutionen" aldrig skett, så hade Indiens odligsbara yta behövt tre gånger så stor areal. Med organiska odlingar hade Indien aldrig klarat av att försörja 1.1 miljarder människor.

    Din egen jämförelse som du gjorde på min blogg var bra, motståndet mot GMO är nästan lika reflexmässigt som motståndet mot stamcellsforskning. Bisarrt nog verkar samma människor kunna vara mot GMO och för stamcellsforskning och viceversa. Det är ett reflexmässigt motstånd.

    Ja, det är inte fullt så enkelt som man får intryck av i debatten (eller icke-debatten). Hoppas inte jag blir fråntaget mitt partimedlemskap bara... /Jimmy

    Svara
  2. tomtom (6 comments)

    Francophobe har helt rätt - ett småskaligt jordbruk utan kemiska bekämpningsmedel och modern teknik hade knappast kunnat mätta världens befolkning. Snarare är de, liksom GMO med måtta, förutsättningar för att bekämpa svält och hungersnöd världen över.

    Tack för det. Detta är en fråga där det finns väldigt mycket känslor inblandade (något som inte minst märktes på dem som svarade oss) - kanske beroende på en reflexmässig inställning, kanske inte - vilket också gör det känsligt att debattera. Jag för min del har aldrig hävdat att GMO är den heliga Graal, men använt med måtta och för rätta ändamål kan det vara nånting bra. Att organiska bekämpningsmedel, som används i småskaliga jordbruk, är ett slags GMO som producerar insektsgift (enligt vad Merker sagt till mig i alla fall) - ja, det är det ingen som låtsas om. /Jimmy

    Svara
  3. Charlotte (146 comments)

    Det är inte ofta jag finner mig själv på samma sida som Maria Hagberg i någon fråga överhuvudtaget numer, men den är gången är jag böjd att ge er båda rätt.
    Detta med att ta fel på själva fenomenet och den skepnad fenomenet uppträder i vid en given tidpunkt, det är väl en rätt vanlig företeelse som man kan se i många olika politiska frågor.

    Svara
  4. Max Andersson (3 comments)

    Etr bra inlägg. Genteekniken ger oss stora möjligheter, men det inga enkla frågor och den progressiva rörelsen har hitills tenderat att blunda för fördelarna. Men frågan om gentekniken blir sannerligen inte enklare när den kombineras med den globala kapitalismen.

    Istämmer för övrigt i den rekommendation av Fatima Grönblads Genteknik - ett svar på hungern i världen.

    Den är är synnerligen läsvärd. Kanske till och med det mest balanserade och läsvärda som skrivits om frågorna på svenska.

    Svara
  5. Lunken (1 comments)

    Mycket bra blogpost. Speciellt eftersom du tar med alla responser så att man kunde följa debatten. Det är klurigt detta. Det finns flera problem i detta som man kan isolera och diskutera var för sig, och givetvis när det kommer till systemtänk så skall man försöka få in hela bilden, vilket alltid är svårt. Jmf LCA.

    Storskaligt jordbruk är kanske nödvändigt, men om det samtidigt är destruktivt så är det endast gångbart mycket kortsiktigt. Vi vill ju inte bara skapa förutsättningar för en växande befolkning i några hundra år. Denna balansgång är mycket svår och en genväg (tihi) skulle kunna vara GMO.

    Terminator-växter får en förstås att ilskna till.

    Svara
  6. Spectraz (1 comments)

    Jag hittade nyligen en referens till en bok som tar upp precis de saker som artikeln handlar om. Boken heter "Tomorrow's Table: Organic Farming, Genetics, and the Future of Food" och är skriven av Pamela C. Ronald och R. W. Adamchak. Jag tror att den publicerades tidigare i år - se här för en beskrivning och recensioner: http://www.amazon.com/Tomorrows-Table-Organic-Farming-Genetics/dp/0195301757

    ---
    Tack för tipset! Verkar intressant. /Jimmy

    Svara

Kommentera