strötankar och sentenser
När det slog mig att jag inte kommer skriva något mer blogginlägg i år, ville jag istället i vanlig ordning summera räkenskaperna. Det har varit ett gott år men ganska medelmåttigt vad bloggandet beträffar.
Den 6 november var det 130 år sedan skräddaren August Palm höll det tal som symboliskt förde socialdemokratin till Sverige. Nittonhundratalet har på många sätt varit socialdemokratins århundrade. Varför går det så dåligt nu?
I fem års tid, från våren 2006, var jag medlem i Miljöpartiet. Jag lämnade när det gick upp för mig att vi båda, rent idépolitiskt, inte var på väg åt samma håll. Men det var mycket som var fint, och mycket som hade kunnat bli fantastiskt.
Jag har kommit att omvärdera uttrycket gråsosse. Socialdemokratin har redan gott om vackra visioner och höga ideal. Vad som behövs är en kunskapsbaserad reformpolitik som tar siktet ett par mandatperioder framåt.
De gröna, med rötter i sextiotalets kritik mot industrisamhällets baksidor, har åter öppnat för spekulationer om samarbete med regeringen. Jag är skeptisk - men inte främst för att jag står till vänster om politikens nuvarande mittfåra.
Med jämna mellanrum börjar jag ifrågasätta om den här bloggen har något existensberättigande. Det hjälper mig att få ordning på prioriteringarna. Ett litet försvarstal för varför jag blev socialdemokrat kan tjäna som utgångspunkt.
Den sociala nätverkstjänsten Facebook har sedan en tid tillbaka erbjudit sina användare en möjlighet att sätta upp ett slags enkätundersökningar. Jag har från den här bloggens sida testat detta verktyg för en liten sondering.
För snart två år sedan påbörjade jag ett resonemang om en möjlig grön ontologi, benämnd neomaterialistisk ekosofi. Det har utlovats en fortsättning i någon form. Här följer ett oavslutat utkast som kan sätta igång tankarna.
Bland mina ofärdiga utkast till blogginlägg fanns ett från våren 2008, då Tibetfrågan var på dagordningen på grund av det kommande OS i Beijing. Jag ville ge en historisk och människorättslig bakgrund men blev aldrig klar.