Vilka röstar på Miljöpartiet de gröna?

Miljöpartiet de gröna är ett parti som får allt fler sympatisörer. Starkast är MP i större städer – särskilt bland unga och välutbildade, då i synnerhet kvinnor. Bilden av en skäggprydd grönavågare stämmer inte.

I Sifos väljarbarometer för september 2009 (pdf) är Miljöpartiet med 8,9 procent Sveriges tredje största parti, efter Socialdemokraterna (34 procent) och Moderaterna (29 procent). Samma tendens fanns i väljarbarometern från Aftonbladet/United Minds för juni 2009 (S 32 procent, M 24 procent respektive MP 10,5 procent). Siffrorna från DN/Synovate för augusti 2009 var något annorlunda, med Folkpartiet som tredje största parti (8,4 procent) och Miljöpartiet som fjärde största (8,1 procent). Men tendensen är tydlig.

Också i valet till Europaparlamentet i juni 2009 var Miljöpartiet, relativt sett, en av vinnarna. Folkpartiet, Miljöpartiet och Piratpartiet var de partier som gick fram – för att de tydligt pratade politik och visade vad de ville med sina eventuella mandat. Miljöpartiet blev med 11 procent fjärde största parti från Sverige, efter Socialdemokraterna (24,4 procent), Moderaterna (18,8 procent) och Folkpartiet (13,6 procent). Sammantaget gick partigruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA) från 5,7 till 7,5 procent, medan de flesta andra partigrupper tappade. Bland stockholmarna fick Miljöpartiet fler röster än Socialdemokraterna, efter Moderaterna och Folkpartiet. I stadsdelen Majorna i Göteborg, med en befolkning till stor del bestående av välutbildade medelinkomsttagare, fick Miljöpartiet flest röster av alla partier. I distriktet Mariaplan blev resultatet hela 37,5 procent – partiets högsta i landet.

Vilka är det då som röstar på Miljöpartiet? Efter riksdagsvalet gjorde en grupp inom partiet – ledd av tidigare språkröret Lotta Hedström – en eftervalsanalys som utmynnade i rapporten Fast i diket? (pdf). Där konstateras bland annat att partiets ökade stöd de senaste åren främst står att finna i större städer, och där bland unga väljare och invandrare.

I Norrland, i glesbygd och landsbygd och i småföretagar- och Sverigedemokratitäta kommuner blir vi allt svagare och går stadigt bakåt. Där har vi backat eller utraderats nästan helt. /…/ I de bilberoende delarna av landet har vi, efter många års utebliven moteld, strandat som de elaka bensinprishöjarna, vargkramarna eller de verklighetsfrämmande storstadsintellektuella.

Ett på sitt sätt framgångsrikt sätt att stärka Miljöpartiet i en mindre kommun, närmare bestämt bruksorten Hagfors (ca 5 400 invånare) i Värmland, bedömdes av den lokala partiföreningen inte kunna nå framgång utan draghjälp från en kandidat vars åsikter var ett så allvarligt avsteg från partiprogrammet att han blev struken från riksdagslistan. Bernt Eklund är positiv till jakt på varg och har drivit frågor som att – av föregivna miljöskäl – stoppa invandring. Han applåderades i Nationellt motstånd, organ för nationalsocialistiska och främlingsfientliga Svenska motståndsrörelsen, men väckte skarp kritik från framträdande miljöpartister som Anders Wallner (sedermera språkrörssekreterare för Maria Wetterstrand). Eklund fick stå kvar på kommunlistan i Hagfors, då han ansågs ha starkt bidragit till att göra MP Hagfors levande igen. Till partikongressen 2007 skrev han, utan att nämna just migration, en motion om att verka för befolkningsminskning i Sverige, ett rikt land med hög resursförbrukning per capita, för att rädda miljön.

I sitt tal till 2008 års partikongress tog partisekreteraren Agneta Börjesson avstamp i den åtminstone tidigare så vanliga bilden av miljöpartister som ”en sorts grönavågare som odlar sin egen ekologiska mat och har skägg”. På basis av de omfattande undersökningar – drygt 16 000 personer i åldern 15-79 år svarar på en enkät om mediekonsumtion, demografi, intressen, vanor, penningutlägg, butiksbesök, varumärken med mera – som årligen utförs av Orvesto Konsument kunde hon dra vissa slutsatser om den typiska sympatisören till Miljöpartiet. Ofta är miljöpartisten

ung, välutbildad och bor i stan. Även de som bor på landet verkar ha en positiv attityd till stan. Hon, för hon är betydligt oftare en kvinna, är generös och ger till välgörenhet. /…/ Vi är öppna för förändringar, tycker att tid är viktigare än pengar och att familjen är viktig. Vi ställer upp för angelägna frågor men tycker inte att traditioner är särskilt viktiga. Individualister som vill ha jämlikhet, vi tycker att det är viktigt att få vara välinformerade och vill ha utmaningar och äventyr. /…/ [Till fritidsintressena hör] meditation, yoga, astrologi, konst, ungdomskultur, kvällskurser, sportdyk, äventyrssporter, sy kläder, jämställdhetsfrågor, religionsfrågor och andra länders kultur.

Ett sista kompletterande exempel: En undersökning, Journalistkårens partisympatier, som gjordes av medieforskare vid JMG, Göteborgs universitet, under hösten/vintern 2005 visar att Miljöpartiet är det mest överrepresenterade partiet bland Svenska journalistförbundets medlemmar – andelen miljöpartister är nästan fyra gånger så stor som bland allmänheten. Nästan var fjärde journalist sympatiserar med Miljöpartiet, skrev professor Kent Asp på DN Debatt den 25 april 2006. Det framträder en ganska tydlig bild av vilka som sympatiserar med Miljöpartiet. Med statsvetarna Ulf Bjerelds och Marie Demkers uttryck skulle vi kunna säga att det till stor del handlar om ”världsförbättrande fria logotyper”, en del av vad sociologen Richard Florida kallar ”den kreativa klassen”.

***

Tillägg den 14 oktober 2009: Många intressanta saker om MP och dess väljare finns att läsa på statsvetaren Henrik Oscarssons blogg. Välj etiketten ”Miljöpartiet”.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Inkommande söktermer

  • vilka röstar på miljöpartiet
  • vem röstar på miljöpartiet
  • kvinnor röstar på miljöpartiet
  • vart bor flest miljöpartister
  • vilka är miljöpartister
  • vilka röstar på kristdemokraterna

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om , , , , ,


  • Pingback: Ny blogg: Du gröna nya värld « strötankar och sentenser

  • http://www.sociologisuget.wordpress.com/ Stefan Molnar

    ”…skulle vi kunna säga att det till stor del handlar om ”världsförbättrande fria logotyper”, en del av vad sociologen Richard Florida kallar ”den kreativa klassen”.”

    Det känns som ett träffande påpekande!

    Intressant att människors syn på miljöpartiet har genomgått en sådan förändring. Dessa värderingar som Orvestos undersökning beskriver att den typiske miljöpartisten har: individualism, förändringsbenägenhet, urbanitetskramande, ställa upp för viktiga frågor osv.. Uppfattar du det som att miljöpartiet under senare år på ett tydligare sätt har fört fram dessa än andra partier har? Eller hur förklarar vi att de världsförättrande fria logotyperna har omfamnat just miljöpartiet i så stor utsträckning?

  • http://neomaterialism.wordpress.com/ jimpan

    Kul att du hittat hit!

    Det är en svår, men inspirerande, fråga du ställer. Jag tror det handlar om två saker: 1) Miljöpartiet har varit skickliga på att fylla det tomrum som Vänsterpartiet efter Schyman/Lönnroth-eran på 1990-talet lämnade efter sig. Vagt vänsterradikalt utan alltför starka tendenser till ideologisk renlärighet. 2) MP har sina rötter i 1960- och ’70-talets alternativrörelse (fred, miljö, medborgarrätt, etc.) och var från starten ett parti för människors välbefinnande, egentligen mer än för miljön. Det tror jag är något som tilltalar ”de världsförbättrande fria logotyperna” (som naturligtvis kan återfinnas också bland sympatisörerna till några av de andra partierna, men jag tror de är överrepresenterade bland MP-sympatisörerna).

    Sedan att miljöpolitik fått en renässans under den senare halvan av vårt årtionde skadar inte chanserna för ett parti som enligt en Sifoundersökning har störst förtroende bland väljarna för sin politik på det området.

    Hur ser du på saken?

  • http://tankarfranroten.wordpress.com fredrik jansson

    Spännande ny blogg. Den åker in i bloggrullen (ska jag kasta ut den gamla?). Färgsättningen är däremot fruktansvärt. En optisk kamp bara för att kunna läsa.

    Du har givetvis rätt om vilka Miljöpartiets sympatisörer är. Men sen finns det givetvis en annan fråga, vilka är miljöpartisterna? Det är inte säkert att resultatet är detsamma. Jag misstänker att beskrivningen ”en sorts grönavågare som odlar sin egen ekologiska mat och har skägg” passar betydligt bättre där.

  • http://neomaterialism.wordpress.com/ jimpan

    Jag är medveten om problemet med färgsättningen (du är den andra som påpekar det och jag gillar själv inte att den gröna färgen är så skarp), och undersöker om det går att ändra nyansen på något sätt. Annars får jag byta den. Problemet är att de flesta WordPress-teman är antingen tråkiga eller upptagna.

    Jag tror att det finns en ganska stor, och framför allt växande, andel bland MP-medlemmarna som är representativa för sympatisörerna. Men du har förstås en poäng som är värd att diskutera.

    Uppdatering: Jag testar ett annat tema på bloggen. Hoppas det funkar bättre!

  • http://tankarfranroten.wordpress.com/ fredrik

    Tråkigt är bra.

  • http://tankarfranroten.wordpress.com/ fredrik

    Mycket bättre.

  • Pingback: Finns det en grön ideologi? « Du gröna nya värld

  • http://www.skriva.bravewriting.com Ahrvid Engholm

    Nu när den jättelika klimatforskningsskandalen Climategate avslöjats kan man förvänta sig problem för Miljöpartiet. Svensk gammelmedia – som hårdinvesterat i ”klimathotet” – försöker mörka, men utomlands har skandalen breakat, det kokar på nätet (googla på ”climategate”), och i det långa loppet kommer det inte att funka att stoppa fingrarna i öronen. 160 MB läckt dokumentation avslöjar omfattande, systematiskt fusk i ”klimatforskningen”. Och detta är ju en profilfråga för MP. De kommer att få många oönskade frågor att försöka besvara.

    –Ahrvid

  • http://playonpåfacebook Ola Kinberg

    Climategate innebär att vetenskapligheten hos några forskare kan ifrågasättas men resursutnyttjandet i världen är fortfarande för stort och kortsiktigheten i det nuvarande ekonomiska systemet är fortfarande slående.

    Det finns en väldigt typiskt amerikansk dramatisk tradition när det kommer till opinionsbildning i kontroversiella frågor som går ut på att den som skriker högst vinner. Det krävs för att nå ut i amerikansk media tack vare den lika amerikanska traditionen att bunta ihop all regimkritisk verksamhet i ett fack. Jag tror ändå att många svenskar läser den skrikande mannen i tv ur ett europeiskt perspektiv: att nyheten är lika dramatisk som mannen är upprörd. Så är inte fallet.

    Även om Arktis, Antarktis, grönländsk inlandsis och rysk permafrost kommer att stabilisera sig och finnas kvar, har vi fortfarande enorma globala problem som handlar om resurser och kortsiktighet som kommer lösa sig så fort länder på allvar börjar tävla i att göra långsiktighet och hållbara strukturer till nästa vinstmodell och börshausse..

  • Pingback: Du gröna nya värld finns inte mer « Du gröna nya värld

  • https://openid.aol.com/opaque/60a8bb56-4e95-11e1-8397-000bcdca4d7a dd_force

    Miljöpartiet är som en bromskloss! En kärvande bromskloss, ett farthinder för utveckling av
    hållbar energi. Ett väl fungerande samhälle. Rösta på miljöpartiet om du vill tillbaka till stoneage, leva i grotta, och uppfinna hjulet på nytt!

  • GGG

    True Shit