Vi mot Dom – migration och bistånd

Av den 15 december, 2006

EU håller toppmöte, och centrala frågor handlar om unionens yttre gränser. Utvidgningen tänker jag inte skriva så mycket om, utan gläds mest åt att det inte kommer bli några annorlunda krav på framtida kandidater jämfört med de tidigare, men migrationen från Afrika och Mellanöstern är en annan sak.

Jag såg inte hela dokumentären Pärleporten som gick på SVT i måndags, men kan hålla med en EU-höjdare (minns inte vem) som sade att migrationen är kanske den viktigaste frågan för EU under detta århundrades början. Kan dock tänka mig att vi har lite olika syn på det hela...

EU-ledarna beslutade att satsa mer på att motarbeta migranternas försök att ta sig från Afrika till Europa. Det handlar bland annat om kustpatrullering, hårdare tag mot svartjobb och avtal med ursprungsländerna så att de tar emot illegala invandrare som skickas tillbaka.

Det här är helt fel väg att gå. Dels kommer det aldrig att hålla, eftersom strömmen av människor redan är enorm och förmodligen bara kommer att öka, dels skulle jag hellre se att de som vill komma till Europa också välkomnas. Men jag håller med Fredrik Reinfeldt (berätta inte det för nån) i att fattigdomsbekämpning - "som handel, bistånd och dialog" (han glömde skuldavskrivningar) - för att angripa orsakerna till ofrivillig migration är oerhört angeläget.

Apropå skuldavskrivning läste jag också att Vänsterpartiet anmäler regeringen till KU för att man dels förlägger skuldavskrivningen till biståndsbudgeten, dels uppger ett mycket högre belopp än vad som faktiskt avskrivs. Jag minns inte siffrorna, men i fallet Kongo drar man bort ett belopp från biståndsbudgeten som baseras på landets skuld innan den skrevs ned för ett tag sedan. Det rör sig tydligen om ca 100 miljoner som det skiljer sig åt. Nu vet jag inte om KU är rätt instans att vända sig till (får sätta mig in i det hela bättre), men till skillnad från Kd och Fp reagerar åtminstone V.

Jag hittade uppgifterna om hur mycket regeringen fifflar med biståndet. Artikeln jag läste i GP fanns också i Sydsvenskans nätupplaga.

I biståndet har regeringen räknat in skuldavskrivningar på 1,5 miljarder kronor. 1,2 miljarder avsätts för att skriva av skulder i Demokratiska republiken Kongo. De skulderna är enligt Linde inte värda mer än 60 miljoner kronor

Vänsterpartiet har länge motsatt sig att skuldavskrivningar ska räknas in i biståndsramen.

(Det rör sig alltså, enligt Linde, om ännu mer pengar än jag mindes.)

Hans Linde har skrivit på DN Debatt om V:s KU-anmälan. Det kan finnas anledning att återkomma om det här.

Jag har skrivit om regeringens biståndsfiffel förut.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera!

15 reaktioner på ”Vi mot Dom – migration och bistånd

  1. Vida Latinahttp://vidalatina.wordpress.com (6 comments)

    Håller med Andreas!

    Sen, visst, det är ju fina ord Reinfeldt kommer med, men jag måste ändå reagera på det här med att han framhåller handel som så bra. Jag trivs inte riktigt med borgarnas syn på ökad handel som en mirakelmedicin mot allt som är dåligt i världen. Riktigt så enkelt är det nog inte. Sure, viss handel är bra, men inte vilken som helst, med vad som helst och på vilka villkor som helst.

    Svara
  2. francophobe (47 comments)

    Lyckligtvis så finns det inget som helst samband mellan europeisk biståndspolitik och förbättrad levnadsstandard i syd. Det paternalistiska förhållandet mellan nord&syd försvann någon gång under 1900-talet, även om det fortfarande finns rester av det mellan Frankrike och det franofona Afrika. Att somliga fortfarande tror på det, beror nog på någon sorts storhetsvansinne hos europas vänster.

    Per J Andersson satte huvudet på siken, Europa är nödvändigtvis inte världens centrum längre:http://per-j-andersson.blogspot.com/2006/12/kulturella-tvrfrbindelser.html

    Biståndspolitik är och förblir inrikespolitik, inget annat.

    Svara
  3. jimpan (121 comments)

    Francophobe: Jag har för min del aldrig påstått att bistånd har något egenvärde. Men bistånd är en sak, skuldavskrivning en annan och handel en tredje. Kan vi enas om det?

    Bistånd bör riktas främst till de minst utvecklade länderna, inte så gärna till Brasilien, Indien, Kina, e.dyl. länder. Dessa är mer behjälpliga av handel på schysta villkor. (Jag ser förresten med optimism på handel mellan länder utanför och oberoende av G8, som mellan Brasilien och Kina.)

    Det är också viktigt att vara på sin vakt mot paternalistiska inslag i biståndet. Bistånd som omfördelning, ja tack - bistånd som välgörenhet, nej tack. Jag talar inte för Europas vänster, jag talar för mig själv.

    Svara
  4. francophobe (47 comments)

    Jag fötsår att du talar för dig själv, men du är knappast ensam. När Carin Jämtin talar sig varm för biståndet så är det också ett utslag av storhetsvansinne.

    Vad gäller mer eller mindre utvecklade länder så är det kanske lätt att glömma synen på Indien och Kina som existerade på 70/80-talet. Fattigdomen var inte på något sätt mindre i ögonfallande än i Afrika söder om Sahara (och det gäller fortfarande för vissa delar av Indien och Kina). Fattiga jordbrukare som för 20 år sedan gjordes beroende av statlig hjälp är de som fortfarande har det sämst i Indien, gäller bomullsbönderna i Maharashtra och teplantagen i Västbengalen. Just för att de har fått fortsätta med dessa dåligt betalda jobb.

    Tyvärr så håller ju Kina nu på att ersätta Frankrike som de afrikanska diktatorernas stora välgörare. Så det paternalistiska förhållandet till en utländsk makt riskerar att fortsätta långt in på det 21:a århundradet.

    Jag kan tänka mig att bistånd i form av AIDS-bekämpning har ett stort värde, men att utveckla hållbara industrier klarar de bättre av själva och inte nödvändigtvis kommer utvecklingen genom handel med Europa.

    Svara
  5. jimpan (121 comments)

    Det är givetvis en angelägen fråga att titta på hur man utformar biståndet (och det gäller också för hur man utformar AIDS-bekämpning, med t.ex. risken för stigmatisering).

    Biståndet är avsett för folket, inte regeringsmakten, och samtidigt som vår borgerliga regering ska kritiseras för sin biståndspolitik, så måste man också se hur biståndet når dem som det avses för och utvärdera hur de avsedda målen uppnås (t.ex. att ingen görs beroende av hjälpen och därmed görs en björntjänst).

    Men det är en annan sak än att agera som den moderatledda regeringen nu gör.

    Svara
  6. francophobe (47 comments)

    Inget bistånd är betydligt bättre än ett bistånd som försörjer en korrupt matkapparat eller som skapar ett beroende. Så här långt har bistånd aldrig varit något annat än kontraproduktivt och oftare än inte en bakväg till svenska vapenaffärer, och med risk för att bli konspiratorisk så är ju kopplingen SAP&Metall svår att komma ifrån. Detta var sant i Indien på 80-talet och Sydafrika för inte alls så många år sedan.

    Vapenaffärer är en enkel sak att hacka på, men det blir inte bättre av att ABB nygger dammar i Kashmir. Den teknologiska överföringen är näst intill obefintlig, det är svenska ingenjörer som bekostas av svenska skattebetalare. "know how" hamnar i Sverige. Då är det åtskilligt mycket bättre med utländska företag som anställer inhemsk personal även på högre positioner.

    Ett bistånd som gåtr till skuldavskrivningar skulle faktiskt kunna vara det bästa bistånd Sverige någonsin har gett, eftersom det är svårt att se en inrikespolitisk agenda.

    Svara
  7. jimpan (121 comments)

    "Inget bistånd är betydligt bättre än ett bistånd som försörjer en korrupt matkapparat eller som skapar ett beroende."
    Visst.

    "Ett bistånd som gåtr till skuldavskrivningar skulle faktiskt kunna vara det bästa bistånd Sverige någonsin har gett, eftersom det är svårt att se en inrikespolitisk agenda."
    Vad sägs om t.ex. skattesänkningar (läs: för höginkomsttagare)?

    Svara
  8. francophobe (47 comments)

    Jag förstod det sm att man skulle rikta om biståndet till skuldavskrivning, då handlar det trots allt inte om en skattesänkning. Bara ett annat och faktiskt bättre bistånd.

    Svara
  9. francophobe (47 comments)

    "De nu aktuella avskrivningarna gäller exportkrediter från 1970- och 1980-talen då svenska företag gjorde affärer med regimerna i Liberia och Zaire, dagens Demokratiska republiken Kongo."

    Intressant att just det beörda biståndet faktiskt handlade om just exportkrediter.

    Svara
  10. jimpan (121 comments)

    Thomas: Självklart ska du få det! Jag satte upp det på min to-do-list, eftersom din kommentar förtjänar eftertanke. Tyvärr blev det liggande.

    Svara
  11. tompahttp://www.tomtom2020.blogspot.com (1 comments)

    bistånd är ju något helt annat än att skriva av exportkrediter... kalla det gärna avskrivning av lån (vilket det är) men absolut inte bistånd. det här är väl bara ett sätt att i efterhand försöka snygga till statligt subventionerad export till länder i tredje världen. ännu ett exempel på "socialism för företagen" dvs staten subventionerar det svenska näringslivet...

    Svara
  12. Pingback: Några tankar om biståndspolitik « strötankar och sentenser

Kommentera