Vad är kapitalism?

Av den 2 januari, 2007

Kapitalism tycks vara ett centralt begrepp för såväl högerliberaler som vänsterister (om uttrycket tillåts). Ibland får man intryck att ordet betecknar en naturlag, ett absolut gott eller ont. Men vad är egentligen kapitalism?

Sven-Eric Liedman skriver i Nationalencyklopedin:

kapitalism (av kapital), gängse benämning på ett ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo och där produktionens inriktning och omfång regleras av marknadsmekanismer. Det är således varken stat eller kooperativ som i ett sådant system är de främsta ägarna av jord eller industrier, och produktionen inriktas på det som visar sig finna köpare. Samhällen och tidsåldrar i vilka kapitalism dominerar kallas kapitalistiska.

Liedman skriver vidare att beteckningen kapitalism blev allmänt vedertagen på 1860-talet, men att det som system har äldre rötter. På 1500-talet utvecklas vad som kallas förkapitalism eller handelskapitalism, med England som centrum. Grundtanken var att investera vinst i utvidgad verksamhet som i sin tur kan ge mer vinst. Redan då var kapitalismen till sina grunddrag expansiv. Den kom att revolutionera samhällen, men också tjäna som drivkraft i koloniala strävanden.

I och med industrialismen, från slutet av 1700-talet i England och Skottland, utvecklas den fullödiga kapitalismen, industrikapitalismen. Systemet får då också sina första kritiker, bland företrädarna för den gamla samhällsordningen såväl som mer progressiva samhällsteoretiker. Bland de senare kan nämnas Pierre-Joseph Proudhon och Karl Marx. Den sistnämnde kunde se goda drag i kapitalismen som historisk process, men var också djupt kritisk mot dess avigsidor.

Marcus Nilsson skriver på sin blogg, Ge oss ett val (se Mina begrepp):

Kapitalism - Den >maktstruktur som uppkommer ur produktionsförhållandena. I synnerhet refererar k. till den maktstruktur som uppkom i och med industrialiseringen, där faktorer som enskilt ägande av produktionsmedel, lönearbete och (en oreglerad) marknad för prissättning är särskilt viktiga.

Vi båda hade i mitten av december en diskussion på Björn Johannessons blogg, efter inlägget "Vad vänstern kan lära av al-Qaida", där vi skiljde oss något åt i synen på kapitalismen. Framför allt grundar det sig på frågan om när kapitalismen uppkom. Jag vill betona kontinuiteten från handelskapitalismen till industrikapitalismen (och därefter vidare till informationskapitalismen), medan Marcus ser det som oerhört viktigt att särskilja merkantilismen från kapitalismen. (Tillägg onsdag, 2 januari, 2007: Eller snarare förkapitalismen från kapitalismen under och efter industrialiseringen.)

Innan jag går vidare vill jag ha lite diskussion med er besökare. Vad är kapitalism? Vilka av dess drag är det som bör betonas? Bra/dåliga sidor? Relation till liberalism, marknad, kolonialism, demokrati? Historisk utveckling?

***

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om: kapitalism, Sven-Eric Liedman, Marx, merkantilism, industrialism

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Inkommande söktermer

  • handelskapitalism
  • vad aer kapitalis

Kommentera!

20 reaktioner på ”Vad är kapitalism?

  1. Anders Wallner (13 comments)

    Jag använder kapitalism som begrepp för att tjäna pengar på investeringar/kapital istället för i lönekuvertet.

    Svara
  2. Marcus (478 comments)

    Samtidigt, Jimmy, kanske du noterar att min huvuddefinition (den kursiverade) är betydligt öppnare än det jag anför i diskussionen hos Björn. Det har sina randiga skäl, som jag ska beskriva i ett inlägg någon gång.

    I det här sammanhanget kan det dock vara värt att poängtera att jag alltjämt anser industrikapitalismen (IK) och handelskapitalismen (HK) vara fenomen som man bör skilja åt. Främst för att HK i huvudsak inte var inriktad på produktionen av varor utan deras försäljning. Kapitalackumulation var målet, men makt var inte medlet - där är likheten och den avgörande skillnaden gentemot IK.

    Svara
  3. Andreas (M) (1 comments)

    Merkantilism var väl mer statens förhållningssätt gentemot handelskapitalismen, snarare än en del av den process som så småningom utmynnade i industrikapitalism. Någonstans skulle jag vilja jämföra Merkantilism med Lenins NEP, men jag är osäker på vilka beröringspunkterna är egentligen.

    En annan intressant fråga är hurvida kapitalismen definieras av marknadsekonomin eller av arbetets delning... Vilket kom först? Marknaden (kapital, efterfrågan), eller arbetets delning (tekniken)?

    I skolan fick vi lära oss att industrialismen förutsatte ett överskott av arbetskraft, nya maskiner (produktionsmedel), och kapital. Det framställdes som någon slags helig treenighet. Men arbetskraftsöverskottet kommer också ursprungligen från förbättringar av produktionsmedel, (mediciner, nya ploigar, potatis och allt detdär)...

    Kanske får nog kapitalismens framväxt ses som en symbios mellan teknik och handelskapital, två faktorer som betingar varandra. De som har skapat kapitalism, är de som har praktiserat kapitalism, dvs. borgerskapet. men i slutänden har de inte kunnat göra det utan stöd av de postitiva konsekvenser för tekniken och vetenskapen som deras verksamhet skapat.

    Någonstans kan jag känna att det inte direkt var inom ramarna för livegenskapen Vad som talar emot det är att börjar man tala om handelskapitalism är genast någon nyliberal där och påpekar kapitalismens evighet. Målet för många historiematerialister är ju att nå fram till en slutsats om kapitalismen som ett historiskt produktionsförhållande i en lång rad av produktionsförhållanden.

    Men jag tror att Perry Andersson har skrivit en bok om det. Även om jag inte har läst den själv. Tydligen finns en klyfta mellan historiematerialister beträffande hur uppkomsten av kapitalismen ur feodalismen såg ut. Om det berodde på produktionsmedlen eller nya sociala förhållanden...

    Meningsskiljaktigheterna vad det gället kapitalismens negativa eller positiva konsekvenser handlar också om marknaden. De flesta är överens om att det privata ägandet av produktionsmedel är kärnan i det hela. Men många ser detta som en konsekvens av marknaden och inte marknaden som en konsekvens av kapitalistisk produktion. Följden blir att man uttalar förbannelser över själva utbytessystemet - cirkulationen, marknaden, som roten i problemet.

    Men utan marknaden hade vi inte haft dagens levanadsstandard, vi hade inte haft industriproduktionen, arbetets delning, frigörandet av produktivkrafter bortom de negativa produktionsförhållandena.
    Någonstans i den tanken finns väl idén om att varje steg i utvecklingen av produktionsförhållandena för med sig något positivt till mänskligheten. Utrymmet för vad som går att kriticera blir mindre och mindre ju längre fram i tiden man kommer. Och visst tycker jag att den kapitalistiska friheten, eller snarare marknadens frihet, är värd någonting. Men den positiva erfarenheten hade jag nog inte haft om jag levt på 1800-talet med ett inte alls lika utvecklat socialt skyddsnät.

    Detta har lett fram till en ganska klassisk frihetlig kommentar. Marknaden tycker vi om. Men Kapitalismen skall bort. Någonstans oroar mig fortfarande Marx ord, om att kooperativen i en socialistisk marknadsekonomi blir kapitalister över sig själva. I en idealisk planekonomi är det det direkta behovet som konkretiseras och färdigställs utan marknadens objektiva tvång, dvs. ett yttre tvång, och arbetsprocessen fortlöper genom det inre tvånget fram till en produkt som jag kan njuta av, utan att behöva kämpa för att överleva på en marknad, där jag kanske tvingas att arbeta mer än jag har behov av för att överleva.

    Å andra sidan. Finns det ju exempel på icke så idealiska planekonomier...

    Svara
  4. jimpan (121 comments)

    Lite lång kommentar, Andreas, men intressant. Är du Andreas från Orust, eller någon annan?

    NEP beskrivs av Wikipedia, om det är någon som undrar (jag gjorde det).

    Liedman tar upp frågan om hur kapitalismen efterträdde feodalismen i sin del av Positivism och marxism (med Ingvar Johansson, som skrev delen om positivism). Den linje jag lutar åt representeras av bl.a. Immanuel Wallerstein, medan Perry Anderson står för en annan linje. (Det togs upp i diskussionen mellan Marcus och mig på Björns blogg.)

    Intressant det där när du, Andreas, kommer in på marknadens roll. Vi får lov att återkomma i den frågan, men jag har skrivit om det förut.

    Marcus, jag vet att din huvuddefinition av kapitalismen är den kursiverade, men är inte den då lite väl öppen? (Är inte feodalism också en maktstruktur som uppkommer genom produktionsförhållanden, om än andra sådana?) Med det okursiverade tillägget blir det lite mer konkret, och då tycker jag det anknyter till det vi diskuterade. Fast jag delar med dig uppfattningen att det väsentliga i sammanhanget är att se på makt och maktstrukturer.

    Din begreppsanvändning är inte så dum, Anders, men rätt begränsad. Kan vara en poäng i det - man undviker det slagordsmässiga och de alltför stora teorierna - men jag tycker man tappar en del också. Fast frågan är om kapitalismen är oundgänglig som analytiskt begrepp. Det kan ju vara så att kapitalismen är "vänsterns moderna myt". Vad tycker ni?

    Fler synpunkter?

    Svara
  5. jimpan (121 comments)

    Den distinktion som Andreas (M) gör mellan merkantilism och handelskapitalism är för övrigt viktig att ha i åtanke.

    Svara
  6. Anders Wallner (13 comments)

    Tja... En av (de flera) anledningarna till att jag inte är vänster är att jag tycker att vänsterrörelsen har för stor "hung up" på det här med Kapitalismen. Många vänstermänniskor jag snackat med verkar kunna leda alla hemskheter i världen till just K. - som att den allena vore roten till allt ont. Ur den övertygelsen föds sen långa haranger om hur världen hänger samman, ur ett vänsterperspektiv. Jag köpte aldrig det och köper det inte nu heller. Om man ska prata ekonomisk politik tycker jag att t ex marknadsekonomi i sig är en mycket intressantare diskussion än huruvida K. har orsakat allt från rasism, bostadsbrist, översvämningar och att män tar ut mindre föräldraledighet än kvinnor.

    Min enkla, begränsade definition gillar jag för att den pekar på att vi alla (i västvärlden) är kapitalister, mer eller mindre.

    Svara
  7. jimpan (121 comments)

    Anders, du har absolut en poäng i att kapitalismen väldigt lätt görs till roten till allt ont.

    Men jag är nyfiken på hur du definierar marknadsekonomi, hur du med din definition skiljer den från kapitalismen (ofta blandar man ihop de båda, vilket jag inte vill göra), och huruvida du anser att marknadsekonomi är något bra eller dåligt... Vill du göra mig klokare?

    Svara
  8. Marcus (478 comments)

    Anders, jag skulle också vilja lägga till Jimpans spörsmål: Med en sådan definition av kapitalismen är det klart att du inte köper vänsterns "hang up" på den... Sedan håller jag iofs med om att det ofta blir väl mycket ryggmärg och lite analys av det från "vänsterns" sida.

    Makt är nyckelordet. Det är makten som kritiseras i samband med att kapitalismen kritiseras, nämligen den makt som uppkommer ur produktionsförhållandena. Det är under alla omständigheter tydligt att makt produceras samtidigt med de varor vi efterfrågar. Vad vi har att ta ställning till är om den makten tillkommer rättvist eller inte, och möjligtvis också om den är nödvändig eller inte.

    Svårare än så är det inte, och det är därför jag förordar min definition.

    Sedan kan man anföra att vänstern tenderar att skylla precis allt på kapitalismen (de rådande produktionsförhållandena). Det är kanske inte helt sant - men den som funderar inser mer och mer vilken enorm påverkan på våra liv den har, produktionen av varor för vår överlevnad och det vi frågar efter därutöver. Hangupen är motiverad...

    Svara
  9. Björnhttp://bjohannesson.blogg.se (2 comments)

    intressant! har faktiskt väntat ett tag på att någon av er skall lyfta frågan. som jag ser det är marcus definition mer resultatet av kapitalismen (som beskriven av liedman). å andra sidan kanskde det är det som är intressant i praktiken åtminstone i relation till demokratin och den historiska utvecklingen.

    Svara
  10. Kalle Phttp://www.isk-gbg.org/99our68 (3 comments)

    Hej,
    intressant tråd! Eftersom jag är skyldig till att kalla konceptet Kapitalism "vänsterns moderna myt" känner jag att jag borde säga nåt: Jag tror nämligen att begreppet som sådant inte hjälper oss att förstå ekonomin på ett användbart sätt.

    För det första, att definiera "kapitalism" är alltid vanskligt. De ekonomier som vuxit fram i väst under den moderna eran består av flera komponenter, sammankopplade av komplexa/icke-linjära relationer, att det är svårt att se vad det är som fått dessa ekonomier/samhällen att "hänga samman". Exempelvis menar Will Hutton i sin nya bok att olika civil liberties har varit nödvändiga för de moderna västekonomiernas funktionssätt.

    För det andra, försöken att definiera ett kapitalistiskt sammanhängande "system" leder lätt till funktionalistiska och essentialistiska slutsatser, vilket inte känns helt fräscht. För att kunna förstå och förändra måste vi kunna beskriva ekonomins eventuella systematiska tendenser "nerifrån och upp", i termer av "emergens" utifrån immanenta processer istället för transcendenta essenser.

    För det tredje, talet om "kapitalismen" leder oss till att missa viktiga maktförhållanden som finns även i planekonomier. Detta har ju beskrivits av Orwell, Galbraith (teknostrukturen), Braudel (anti-marknader) osv.

    För det fjärde, talet om en Kapitalism med en viss essens kan även leda oss till att "reifiera" systemet som sådant. Med andra ord, tron på Kapitalismens järnlagar leder oss till att inte ens försöka trixa med alternativa lösningar som kan få maskinen att snurra på nya vis. Världen är mer plastisk än vad den moderna myten om Kapitalismen vill låta påskina.

    Med andra ord: Vi måste släppa tanken om ett essens-drivet system (som kan definieras utifrån "produktionskrafter"), försöka förstå de immanenta processerna i ekonomin (den bakomliggande koden), för att sedan kunna hacka ekonomin bäst vi kan.

    Svara
  11. Marcus (478 comments)

    Kalle: Här för du i princip ett resonemang liknande det som för mig mynnade ut i definitionen som Jimmy återger i inlägget. 🙂

    Kapitalism är därför helt enkelt "den maktstruktur som uppkommer ur produktionsförhållandena" - bra eller dålig, konstituerad genom den eller den drivkraften eller strukturella företeelsen. Poängen är att produktionsförhållanden ger upphov till makt, som är värd att analysera och ifrågasätta i varje given situation.

    Svara
  12. Kalle Phttp://www.isk-gbg.org/99our68 (3 comments)

    Hej Marcus,

    sorry om jag missat tidigare konversationer, är lite lat att göra min homework såhär efter semestern..

    Jag förstår att man kan definiera kapitalism som du gör, men förstår inte vilken mening detta begrepp kapitalism har i så fall.

    Min poäng är att det inte går att beskriva ekonomins/samhällets maktstrukturer som resultat av "produktionsförhållandena" (om man tolkar detta begrepp enligt klassiskt marxistiskt språkbruk). Maktstrukturer byggs upp av en komplex samling processer, som inte kan reduceras till produktionsförhållanden.

    Jag menar att vi måste kunna beskriva dessa maktstrukturer i termer av immanenta processer. Att beskriva att att det finns en entitet - "det kapitalistiska samhället", "den kapitalistiska maktstrukturen" osv - tvingar oss att använda transcendenta essenser för att beskriva detta samhälle/denna maktstruktur.

    Detta är problematiskt - vi kan inte kritisera nyklassiska nationalekonomer för att de använder transcendenta essenser för att beskriva ekonomiskt handlande (antagandet av en a priori-existerande homo oeconomicus).

    Jag antar att du köper mycket av ovanstående. Det få som idag tror att det går att reducera maktstrukturer till att vara effekter av produktionsförhållanden. I så fall, varför hålla kvar i begreppet kapitalism, som förleder mer än förklarar?

    Svara
  13. Marcus (478 comments)

    Kalle: Hela den här diskussionen kan lätt snurra iväg någonstans. Jag ska därför fatta mig så kort jag kan. 🙂

    Kapitalismen är ju ett enda stort projekt för att bekräfta transcendenta essenser, genom ett produktionsförhållande som tydligt låter sig beskrivas i sådana termer. Att kritisera kapitalismen är i själva verket att kritisera den individualistiska essentialismen satt i system och institutionaliserad.

    Till saken (som dock inte framgått här) hör att makt för mig alltid består av just den här typen av rationaliteter - individualiteter som utdefinieras ur sitt sammanhang och lagbinds till varandra (ofta genom att utgöra självuppfyllande profetior). Makten verkar genom sin förutsägbarhet, om det så är genom att göra det sannolikt att stryk blir konsekvensen av ett visst handlande, att arbetslöshet blir konsekvensen, karriärsstopp, fängelse eller något annat. (Makten är alltså inte per definition något dåligt - makten att sätta folk i fängelse kan ju exempelvis vara bra att ha...)

    Att förstå hur makten uppkommer, just genom kapitalistiska produktionsförhållanden, är alltjämt viktigt för vänstern, eftersom det inte går att förneka hur genomgripande den sålunda uppkomna makten är i våra liv. Vad vi väljer att göra med detta är en annan diskussion.

    (Blev det klarare hur jag använder begreppen?)

    Svara
  14. Kalle Phttp://www.isk-gbg.org/99our68 (3 comments)

    Ja,

    visst är det roligt att nerda iväg som vi gjort nu... med en massa fikonspråk osv. 🙂 (Vi bör nog fortsätta diskutera nån annanstans; detta är intressant.)

    Dock: Om nu kapitalismen är ett stort projekt att bekräfta transcendenta essenser, är det inte då lite ironiskt att det är "vänstern" (en hyfsat svepande generalisering, jag vet) som främst spenderar sin tid med att just bekräfta dessa essenser (bygga hela sitt politiska projekt utifrån tron på dessa essenser)?

    Med andra ord: Den världsbild som serverats av vänstern under 150 år har varit mycket inflytelserik i att "förutsägbarhet" och "lagbundenhet" i ekonomin.

    Detta gör ju vänstern till den bov som skapar allt det där som vi tycker så illa om.. eller?

    [Vi kanske bör sluta nu.. innan Jimpan stänger av oss..]

    Svara
  15. Marcus (478 comments)

    Nå, jag kan väl helt enkelt avslutningsvis säga att det också beror på vad vi menar att "vänstern" är. För en arbetar-rörelse med teoretisk utgångspunkt i den mycket mer homogena och tydligare maktkonstruktion som fabriksindustrierna gav upphov till i mitten av 1800-talet - ja, då är kanske den marxistiska terminologin, en spegel av kapitalismens egen, inte helt oanvändbar. För dem som alltjämnt arbetar i den typen av industri kanske den också fortfarande är relevant. Det är ju vi nerdintellektuella som måste bli mer allmängiltiga i vår analys av den... 🙂

    Svara
  16. jimpan (121 comments)

    Ingenting av den ni skrivit hittills kan jag betrakta som off topic. Så fortsätt gärna diskussionen här, om ni vill det. Tanken med bloggposten var att väcka diskussion. Jag skulle tycka det var synd om jag inte kunde få ta del av den.

    Svara
  17. Marcus (478 comments)

    (Jag håller för övrigt med: Både om dina reflektioner och att diskussionen är intressant och värd att fortsätta).

    Svara

Kommentera