Urbana ekologier

Jag har varit borta från bloggen ett tag, främst på grund av att jag fick en dotter den 2 februari. Värmer upp med att kommentera en intressant debatt som förts bland annat hos Heiti Ernits och Johannes Åsberg. Temat är staden.

För några veckor sedan såg jag Koyaanisqatsi (1983) på biografen Draken här i Göteborg. Filmens titel är hämtad från hopifolkets språk och betyder, fritt översatt, ”livet ur balans”. Den brukar ses som civilisationskritisk – inledande naturscener kontrasteras mot det hektiska storstadslivet – men man kan lika gärna framhålla hur det mänskliga livet sett utifrån är svårt att skilja från annat liv – och liv är flöde, avsett om det är flöden av moln, av vatten, av människor eller av människors skapelser. Morgonrushen på New Yorks centralstation för närmast tankarna till en myrstack. Otto von Busch och Karl Palmås beskriver i sin artikel i Art Monitor nr 5/2008, ”Cities are flows of urban magma”, hur städer – liksom regnskogar och korallrev – är att betrakta som komplexa ekosystem, drivna av den energi som tillförs och flödar genom dem. Människor tenderar att skilja mellan strukturer som de uppfattar som rigida (som berg och kontinenter) och strukturer de uppfattar som flöden (som kulturer och språk). I själva verket handlar skillnaden enbart om hastighet. Städer kan ses som både långsamma flöden i form av stelnade strukturer (stadsdelar, vägar, byggnader, etc.) och snabbare, efemära flöden (idéer, människor, kapital, etc.). Där dessa flöden intensifieras och korsas skapas den mångfaldiga och kreativa turbulens vi uppfattar som stadsliv.

På Google Video kan du själv se filmen i sin helhet:

Nämnde Karl Palmås pratade efter filmvisningen tillsammans med Mats Rosengren, en av redaktörerna för Art Monitor nr 5/2008 tillika koordinator för forskningsprojektet Ingrepp. Kalles prat finns som pdf på hans blogg. Heiti Ernits, som var på plats, lät sig entusiasmeras och utropade på sin blogg ”Yes, in my backyard!” (Yimby). Han lyfte också upp ett citat av Ilya Prigogine och Isabelle Stengler (ur Order out of chaos, 1984, på svenska som Ordning ur kaos: Människans nya dialog med naturen, 1985) som jag vill återge.

Jämviktsstrukturer kan ses som resultaten av en statistisk kompensation för de mikroskopiska elementens aktivitet (molekyler, atomer). Definitionsmässigt är de inerta på den globala nivån, och av denna anledning är de också ”odödliga”. När de en gång har bildats, kan de isoleras och fortleva hur länge som helt utan något ytterligare utbyte med omgivningen. När vi undersöker en biologisk cell eller en stad blir däremot situationen helt annorlunda. Dessa system är inte bara öppna, utan existerar helt enkelt just därför att de är öppna. De livnär sig på inflödet av materia och energi från omvärlden. Vi kan isolera en kristall, men städer och levande celler dör, om vi skär av de från omgivningen. De bildar en integrerad del av den värld som de får sin näring av, och de kan inte skildas från de flöden som de oavbrutet omvandlar. [min kursivering]

Johannes Åsberg, engagerad i nätverket YimbyGBG, gläds på sin blogg åt det nyväckta intresset för stadsplaneringsfrågor bland flera gröna – och särskilt den förändring i synsätt som han tycker sig se.

Istället för den romanticistiska 1800-talssynen på staden som en omänsklig och i grunden ”onaturlig” livsmiljö (a la Morris) [vilket även är en vanlig tolkning av budskapet i filmen Koyaanisqatsi, min anm.] börjar man se staden för vad den är, en specifikt mänsklig ekologi. Målet blir då inte att till varje pris bryta sönder och plocka isär staden (för att göra den mer ”naturlig”), utan istället att ta vara på och vårda den urbana organismen.

Johannes invänder bara mot uppfattningen att staden är en särskilt ömtålig ekologi. Man menar att man bör skilja på två typer av ”urbanekologiska skikt”: genotypen och fenotypen. Exemplet Andra Långgatan i Göteborg:

Andra Långgatans fenotyp förändras nämligen ständigt, det är inte alls samma gata som för tio år sedan. Nya butiker, gallerier, caféer, barer och restauranger öppnar ständigt och gamla försvinner. Människor kommer och går. Hur Andra Långgatan kommer att se ut om tio år, vilka ställen och människor som kommer att vara där då, kan vi inte veta. Det är OK. Ja, det är till och med bra.

Det intressanta med Andra Långgatan är inte dess fenotyp. Det som är själva grejen med Andra Långgatan och det som verkligen är värt att skydda är dess genotyp. Det är nämligen inte någon underlig slump att just den gatan är så levande. Det finns många gamla hus, vilket ger relativt låga hyror. Det finns många mindre lokaler, vilket skapar utrymme för många mindre verksamheter. Det är lätt att ta sig till, in i och genom området, vilket ger stort underlag för verksamheter. Det finns en blandning av funktioner (bostäder och lokaler för arbete/handel/nöjesliv), vilket ger folkliv på många tider av dygnet. Så länge denna genotyp finns där så kommer roliga fenotypiska effekter att uppstå.

Heiti håller i princip med, men skriver i sin replik också följande.

Frågan är om det går överhuvudtaget några gränser mellan det genotypiska kontra fenotypiska i ett neomaterialistiskt perspektiv. Hur staden konstitueras är en oerhört komplicerad och komplext fenomen – jag är övertygad om att det sker en ”dubbelartikulation” mellan en stads fenotyp och dess genotyp vilket gör processen än mer komplicerad och oförutsägbar.

Både Johannes och Heiti har goda poänger. Att platser som Andra Långgatan ständigt förändras är deras charm – bevarande har inget värde för bevarandets egen skull – men stadsomvandling är ett komplext fenomen. Vi får lov att återkomma till ämnet, men här liksom på andra områden framträder vikten av den deweysk-posthumanistiska tanken om ”svärmens intelligens”. I stadsplaneringsfrågor, liksom många andra frågor där graden av komplexitet är hög, är svärmens intelligens bättre än expertstyre.

***

Som jag berättat om tidigare var jag i höstas gästredaktör för en artikelserie i Fria Tidningen, på tema staden. Här följer samtliga artiklar i serien.

1. Min inledning: ”Staden i fokus”, den 9 oktober 2008.
   Urbana centra har alltid haft en viktig roll i samhällsomvälvande processer. 2008 bor mer än hälften av världens befolkning i städer. I serien artiklar på tema staden ställs bland annat frågan om det är förutbestämt att stadens utveckling måste ske på ett visst sätt.
2. ”Alla sjunger I love you – refrängen Långgatorna och dess körsångare”, den 9 oktober 2008.
   Joakim Forsemalm är forskare vid Göteborgs universitet och stadsomvandlingskonsult. Hans avhandling om maktprocesser i stadsomvandling heter Bodies, Bricks and Black Boxes: Power Practices in City Conversion och finns att köpa i den oberoende bokaffären Vänder sig om, på Andra Långgatan i Göteborg. Joakim Forsemalm skriver här om förändringarna av just dessa Långgator.
3. ”Vem får rätt till staden – medborgaren eller konsumenten?”, den 14 oktober 2008.
   Catharina Thörn är forskare vid Göteborgs universitet, fil. dr i sociologi. Disputerade 2004 på avhandlingen Kvinnans plats(er). Bilder av hemlöshet och har diskuterat boende, hemlöshet, stadsplanering och det offentliga rummet i såväl akademiska som utomakademiska sammanhang. Har också deltagit i Dialog Södra Älvstranden och finns i redaktionen för tidskriften Ord & Bild.
4. ”Bygg tätare och mer innerstad”, den 20 oktober 2008.
   Stockholm är en stad med problem, men också enorma möjligheter. Det råder en skriande bostadsbrist och bostadskostnaderna är bland de högsta i Europa. Infrastruktur och kollektivtrafik har sedan länge slutat hänga med i befolkningsökningen och är därför överbelastad. Segregationen är utbredd mellan innerstad och förort. Anders Gardebring, initiativtagare till nätverket Yimby i Stockholm, ställer frågan: Hur kunde det gå fel?
5. ”Bygg urbant och klimatsmart”, den 28 oktober 2008.
   Stadsplaneringen har länge stått i skuggan av sitt mer extravaganta syskon, arkitekturen. Man har fördjupat sig i intrikata diskussioner om enskilda byggnaders volym, komposition och materialval, och alltför sällan uppmärksammat den övergripande strukturen, den helhet som byggnaderna skapar tillsammans. Man har så att säga inte sett staden för alla hus. Detta börjar dock sakta förändras, skriver Johannes Åsberg från nätverket YimbyGBG.
6. ”Stadsutglesning förvärrar växthuseffekten”, den 2 november 2008.
   EU:s miljöbyrå har i en varnande rapport kallat fenomenet urban sprawl för Europas glömda utmaning, ett hot mot natur och kulturvärden och ett av de allvarligaste hindren i arbetet mot växthuseffekten. Fenomenet urban sprawl, på svenska stadsutglesning, berör oss och vår framtid. Jens Forsmark, fil.mag. i samhällsgeografi, är en fristående stadsbyggnadsdebattör som bland annat arbetat för Naturskyddsföreningen med hållbar stadsutveckling.
7. ”Den efterfossila staden – hot eller möjlighet?”, den 10 november 2008.
   Allt fler människor i Sverige börjar ta hoten om sinande oljetillgångar och katastrofala klimatförändringar på allvar. Stort hopp står till tekniska lösningar. Men de kommer inte att räcka. Lena Jarlöv är arkitekt och forskare, tekn. dr och docent, tidigare vid Chalmers och Dalarnas forskningsråd i Falun. Lena är ”mamma” till Lövkojans koloniområde i Angered och ett liknande ”självbyggt” koloniområde, Klaras ängar i Kortedala. Hennes doktorsavhandling hette Boende och skaparglädje. Människans behov av skapande verksamhet – en försummad dimension i samhällsplaneringen (Chalmers 1982).
8. ”Stadskonkurrens skapar dysfunktionella städer”, den 12 november 2008.
   Nittonhundratalets stadskonkurrens och stadsplanering har skapat dysfunktionella städer för alla. Hur ska vi skapa integration igen? Jan Wiklund är aktiv inom Alternativ Stad, en stadsmiljögrupp i Stockholm som bildades 1969 och sedan 1983 är en lokalförening av Miljöförbundet (numera Miljöförbundet Jordens Vänner). Alternativ Stad arrangerade 1971 den så kallade Almstriden, en civil olydnadsaktion för att stoppa byggandet av en galleria i Kungsträdgården. 1998 gav Alternativ Stad ut boken Ett hållbart Stockholm, om rättvist miljöutrymme, och 2004 kom Kampen om allmänningarna.
9. ”Staden är ditt vardagsrum” samt ”Plantera stadens visioner”, den 26 november 2008.
   Den moderna staden vimlar av icke-platser – ytor som tycks ha blivit över när andra ytor med mer tydliga funktioner definierats. Staden tillhör alla som bor i den, och att vi har mycket att vinna på att använda den på ett mer aktivt sätt diskuterar Pål Castell, Sara Danielsson och Ilona Stehn från nätverket Plantera staden.
10. ”Hemlösa som jobbar – livet på gatan i Paris”, den 1 december 2008.
    I landet som uppfann mänskliga rättigheter saknar minst 100 000 människor tak över huvudet. Och här betyder inte bostadslöshet droger, mentalsjukdom och arbetslöshet. I Frankrike finns det helt enkelt inte plats för alla och en madrass på gatan kan hända den bäste. Tinda Lund-Tengby är frilansjournalist verksam i Paris. Hon har tidigare jobbat för bland annat Sveriges radio, Bohusläningen och Allt om resor, samt varit redaktör för tidskriften Vi mänskor.
11. Min avslutning (med tips om läsning): ”Det är vår rättighet att vara delaktiga”, den 1 december 2008.

***

Uppdatering: Flaggar nu för artikelserien även på YimbyGBG:s webbplats.

***

Bloggkoll: Karin ser inte Pirate Bay-killarna som några hjältar, Catti slutar blogga på egen blogg, Lina lämnar Piratpartiet till förmån för De gröna, Zaida välkomnar Pirate Bay-grundaren Peter Sunde till De gröna, Evelina är skeptisk mot lotterier, Marie ser ett systemskifte på arbetsmarknaden, Maria skriver om jämställda löner i Nya Wermlands-Tidningen, Isobel kommenterar DN:s konspirationsteori om FRA-motståndet, liksom Emma och Johanna.

***

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om: stadsplanering, stadsutveckling, stadsbyggnad, Koyaanisqatsi, hopi, civilisationskritik, storstäder, flödesontologi, ekologi, ekologism, ekosystem, grön materialism, neomaterialism, Art Monitor, Yimby, Ilya Prigogine, Isabelle Stengler, kaosteori, YimbyGBG, William Morris, Arts and Crafts, ludditer, luddism, neoluddism, Andra Långgatan, genotyp, fenotyp, Fria Tidningen, Fria Tidningar, Göteborgs fria tidning, Stockholms fria tidning, neomaterialism

Inkommande söktermer

• koloniföreningen lövkojan
• koloniföreningen lövkojans vänner kontakt
• lövkojans vänner
• pdf jarlöv boende och skaparglädje
• stadsmiljögrupp stockholm

Inga relaterade inlägg.