Min flickvän och jag har varit på en resa till Cefalù, Sicilien. I ärlighetens namn var det främst för avkoppling, god mat, sol och bad. Men Sicilien har en spännande kulturhistoria som jag inte vetat så mycket om.
Svenskspråkiga Wikipedia skriver inte så utförligt om ön. Om den arabiska perioden (878-1072) nämns t ex inte mycket mer än att ”Roger de Hauteville efter trettioåriga strider erövrade ön från saracenerna.” Betydligt utförligare är den engelskspråkiga versionen av artikeln.
Från 948 var Sicilien ett emirat. Huvudstaden Palermo var känd genom hela arabvärlden och kunde tävla med Córdoba och Kairo i skönhet.
By the time of Emir Hasan as-Samsam (1040-1053) the island had fragmented into several small fiefdoms. As a virtually an independent emirate, Sicily played a privileged role as bridge between Africa and Europe. Trade flourished and taxes were low. The tolerant regime allowed subjects to abide by their own laws. Despite freedom of worship, Christians freely converted to Islam and there were soon hundreds of mosques in Palermo alone.
På Sicilien finns fortfarande minnen kvar från den arabiska tiden. Det finns många byar runtom på ön med den arabiska grundplanen bevarad, och på Palermos katedral (byggd på platsen där en moské stått) finns inskriptioner med avsnitt ur Koranen (klicka på bilden för att titta närmare).
Trätaket i Cefalùs medeltidskatedral är skapat i islamsk tradition, men det mest iögonfallande är ändå den bysantinska mosaiken av Kristus Pantokrator.
Sicilien tillhörde Bysantinska (Östromerska) riket från början av 500-talet fram till den arabiska invasionen. Det låg innan dess under Romarriket, hade tillhört Karthago och koloniserades av grekerna på 700-talet f Kr. Efter den arabisk-normandiska perioden, då mycket av dagens arkitektur byggdes (bland annat Cefalùs katedral), har ön tillhört olika makter: Aragonien, spanska väldet, Habsburgarna och den spanska grenen av huset Bourbon. Ofta tillsammans med syditalienska fastlandet. 1860 intog Giuseppe Garibaldi Palermo, Messina och Neapel. Sedan dess har Sicilien tillhört Italien.
Allra mest känd är nog ön för maffian. Men få känner nog till att ordet maffia har sina rötter i det arabiska ordet mahyas, som enligt Wikipedia (jag kan tyvärr inte arabiska) betyder ”aggressivt skryt”, eller marfud, ”förkastad”. Andra delen av Francis Ford Coppolas Gudfadern-trilogi utspelas delvis på Sicilien. Apropå film spelades Cinema Paradiso in i byn Palazzo Adriano, på sydvästra delen av ön, men delar av den är inspelad i Cefalùs fiskarkvarter.
Förutom småstaden Cefalù och huvudstaden Palermo besökte vi också vulkanen Etna. Det var minst sagt en mycket speciell upplevelse, som står sig i konkurrensen med bland annat Kinesiska muren, Iguazùfallen i Argentina och Atacamaöknen i Chile.
Några kända personer från Sicilien:
- Dionysios av Syrakusa (ca 430-367 f Kr), som Platon vistades hos (och filosofen försökte där förverkliga sin politiska skrift Staten);
- matematikern Arkimedes (287-212 f Kr);
- Gawhar al-Siqilli (död 992), Kairos grundare;
- den fascistiske filosofen Giovanni Gentile (1895-1944);
- filmregissören Frank Capra (1897-1991); och
- den traditionalistiske filosofen Julius Evola (1898-1974).
***
I början av veckan hade vi över 40 grader. Ökenvinden scirocco kändes som en varmluftsugn och gjorde att man inte ens tyckte det var skönt när det blåste. Snarare tvärtom. Men efter vår utflykt till Etna på tisdagen blev det betydligt mer behagligt, mellan 26 och 30 grader.
Svenska Dagbladet har ett resereportage från Cefalù.
***
Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om resor, resa, semester, Sicilien, Cefalù, Palermo, Cordoba, Kairo, arkitektur, Pantokrator, Koranen, Italien, Giuseppe Garibaldi, maffian, Gudfadern, Cinema Paradiso, Etna, Platon, Arkimedes, Giovanni Gentile, Frank Capra, Julius Evola, scirocco
Inkommande söktermer
- sicilien
- cefalu sicilien
- sicilien cefalu
- sicilien bilder
- cefalu secilien
- sicilien italien etna besök
- resa till sicilien
- palermo sicilien
- MAhyAS
- maffia neapel
2012
Pingback: En bloggkrönika för år 2007 « strötankar och sentenser