Terrorns hus på Stalins väg

Av den 19 december, 2008

I mitten av juli besökte jag Budapest, Ungerns huvudstad, tillsammans med min flickvän. Mest av allt flanerade vi omkring. Semestern hade just börjat och det var skönt med miljöombyte. Men resande är ofta lärande.

Med en befolkning på 1,6 miljoner är Budapest inte någon megastad, men med sin kulturgeografi gav den mig ett annat intryck än det jag väntat mig. Arvet från Sovjettiden är inte påtagligt (med ett undantag jag ska återkomma till). Det är snarare det gamla Europa som gör sig påmint i stadsbilden.1

Kungadömet Ungern bildades på 1000-talet, med storhetstiden på 1300- och 1400-talet (från 1100-talet var även Kroatien en del av landet). 1526 besegrades ungrarna av den osmanske härskaren Süleyman I i slaget vid Mohács, varpå landet delades: den övre delen (nuvarande Slovakien) kom att styras av de österrikiska habsburgarna, Transsylvanien (del av nuvarande Rumänien) styrdes av ungerska härskare under Osmanska riket medan resten kom under direkt osmanskt styre. 1697 erövrade österrikarna Ungern, men missnöje i landet ledde till flera uppror och slutligen ett frihetskrig. 1867 bildades dubbelmonarkin Österrike-Ungern, och ungrarna fick eget parlament samt en egen konstitution. Så förblev det fram till Versaillesfreden.

Från pilkorsfäste till statssäkerhetsavdelning

Ungern tillhörde de förlorande centralmakterna i första världskriget och blev till två tredjedelar uppstyckat mellan Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och Österrike. Liksom Tyskland präglades landet under mellankrigstiden av revanschism. Efter en kort period under kommunisten Béla Kun (som avsattes när rumänska styrkor intog Budapest) regerades landet mellan 1920 och 1944 av amiralen Miklós Horthy som riksföreståndare i en monarki utan kung, med den fascistiska pilkorsrörelsen som allt starkare opposition.

I parlamentsvalet 1939 blev Pilkorspartiet under Ferenc Szálasi Ungerns näst största parti. Det hade mer än 300 000 medlemmar och hade stöd av närmare en miljon väljare. Var tredje röst i Budapests arbetarklassområden gick dit. När Miklós Horthy 1944 försökte bryta med Tyskland, på vars sida Ungern stod i andra världskriget, blev han avsatt som regent. Pilkorsrörelsen regerade fram till krigsslutet - men större delen av landet var vid det laget under kontroll av Stalins röda armé. Pilkorsarnas terrorregim, som hade nära samarbete med Adolf Eichmann, hann likväl deportera hundratusentals ungerska judar till Auschwitz och andra förintelseläger. Högkvarteret var "Lojalitetens hus".

Det så kallade Lojalitetens hus låg på Andrássy út ("Andrassyvägen") 60 i centrala Budapest. Huset togs över av säkerhetspolisen ÁVO (ung. Államvédelmi Osztály, 'statssäkerhetsavdelning') sedan kommunistpartiet under Mátyás Rákosi och med röda arméns goda minne tagit makten. Säkerhetspolisen började gripa oppositionspolitiker och en hel del skickades till Sibirien. Huset på Andrássy började bli känt som "Terrorns hus". Kommunistpartiet - som verkat illegalt från 1919 till Sovjetockupationen, med på sin höjd några hundra medlemmar - tog allt större kontroll över landet. 1949 antogs en ny konstitution, med 1936 års sovjetiska konstitution som förebild, och Ungern blev en enpartistat - en så kallad folkrepublik. Andrássy út bytte namn till Sztálin út, eller på svenska: Stalinvägen.

Säkerhetspolisen ÁVO leddes av en man vid namn Gábor Péter som flytt Ungern under mellankrigsåren och sedan arbetat för Stalins säkerhetspolis NKVD (rys. Narodnyj komissariat vnutrennich del, 'Folkkommissariatet för inrikes ärenden') tills han återvände till Budapest med röda armén 1944. ÁVO:s medlemmar, som uppgick till 48 000 man, rekryterades bland vänsterextremister samt torpeder från pilkorsrörelsen som gjort avbön.

Kommunistpartiet och ÁVO lade inte beslag enbart på pilkorsrörelsens gamla högkvarter, komplett med fångceller och tortyrkamrar, utan kom också över deras medlemsregister. Personer som, med Mátyás Rákosis formulering, "till högre eller lägre grad influerats av kontrarevolutionen och fascismens korrumperande verkan", strömmade till partiet. I kommunismens namn, på samma sätt som tidigare i fascismens namn, gavs de order om mord, rån och tortyr. Det krävdes bara ett byte av uniform.

Säkerhetspolisen ÁVO hade också hand om deporteringar av småbönder, "kulaker", och dissidenter till arbetsläger inom landet, läger som säkerhetspolisen kontrollerade, och till den sovjetiska gulagarkipelagen. Även om Imre Nagys regering som tillträdde efter Stalins död 1953 satte stopp för förvisningarna, så kunde de flesta aldrig återvända till sina hem - och de som gjorde det förföljdes. ÁVO överlevde inte Ungernrevolten 1956, som startade med studentdemonstrationer och hade avstaliniseringen som förhistoria, och det politiska klimatet i landet mildrades något. Men medlemmar av ÁVO kunde arbeta kvar inom statsapparaten och den "sovjetiska rådgivaren", ett slags grå eminens med avgörande makt över ekonomin, rättsväsendet och militären, fanns kvar till 1989. Han hade sitt kontor på Andrássy út 60.

2002 öppnade museet House of Terror (Terror Háza) på Andrássy út 60. Jag kan varmt rekommendera ett besök - särskilt kusligt är det att besöka de autentiska fängelsecellerna på källarvåningen. Även historikern Peter Englund har besökt museet, liksom en skribent för Populär Historia.

Lyssningstips

Journalisten och författaren Gellert Tamas sommarprat från den 2 augusti 2006. Hans föräldrar flydde från Ungern 1956 och programmet handlar mycket om Ungernrevolten och det påföljande händelseförloppet.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om Budapest, fascism, Gellert Tamas, Gellertbadet, Matyas Rakosi, pilkorsrörelsen, Raoul Wallenberg, sionism, Terrorns hus, Theodor Herzl, Ungern, Ungernrevolten

Noter

  1. Det ungerska parlamentet, invigt på Ungerns tusenårsjubileum 1896, är inspirerat av Westminster Palace i London (Houses of Parliament) och är den näst största parlamentsbyggnaden i Europa - den tredje största i världen (efter Rumäniens och Argentinas parlament). När det byggdes på Pestsidan av Donau ville man balansera det kungliga slottet på andra sidan. Ett slott byggdes där, blickande ut från en höjd (Budasidan är i motsats till Pest ganska kuperad), redan på 1200-talet av kung Béla IV men den nuvarande barockbyggnaden är från slutet av 1800-talet. I närheten, på samma höjd, finns också presidentpalatset samt Mattiaskyrkan vars äldsta del härstammar från 1200-talet. Där kröntes Ungerns kungar fram till 1916.

    Budapest, som bildades 1873 genom sammanslagningen av Buda, Pest och Óbuda, är också känt för Gellértbadet med anor från 1300-talet (vi badade där en eftermiddag) och Dohánysynagogan som är den största synagogan i Europa - den näst största i världen. Den byggdes på 1800-talet i morisk stil, och i byggnaden intill föddes den politiska sionismens grundare Theodor Herzl. Vid synagogan finns också Raoul Wallenberg Holocaust Memorial Park till minne av de minst 400 000 ungerska judar som mördades av nazisterna (diplomaten Raoul Wallenberg var verksam i Budapest och lyckades enligt uppgift från Yad Vashem rädda 15 000 människoliv undan Förintelsen). []

Kommentera!

3 reaktioner på ”Terrorns hus på Stalins väg

  1. Björn (16 comments)

    Råkade faktiskt också besöka budapest i juli. kom aldrig att besöka house of terror. dock var jag på ett utomhusmuseum strax utanför budapest, där de samlat massa gigantiska kommuniststatyer. det är inte överdrivet att tala om kommunismkitsch...

    ---
    Utomhusmuséet ja, det verkade kul. Vi hade faktiskt skrivit upp det på vår lista över sånt vi ville besöka, men det blev tyvärr aldrig av. Är det något du rekommenderar? /Jimmy

    Svara
  2. Björn (16 comments)

    njae. det såg faktiskt bättre ut på affischen än i verkligheten. badhusen däremot var mer underbara än jag kunna föreställa mig 🙂

    Svara
  3. Bosse (1 comments)

    Min mamma bodde i budapest född 1920, tyvärr var domi fel land eftersom dom tillhörde den judiska befolkningen, Dom bodde mitt i budapest på Nepsinhaz 33, och den så vitt vi vet enda överlevande av en stor familj är min mamma, som kom till sverige efter att ha deporterats till tyska Bergen Belsen konsentrationslägret, när engelsmännen fritog lägret vägde hon endast 22 kg och var liggande mer död än levande, med tyfus och alla andra förekommande sjukdomar i lägret.
    Tyvärr har vi aldrig återfått ett brev som sänts till de olika konsulaten för sverige, tyskland och ungern, det är som att skicka breven direkt ned i en papperskorg, inte ens Carl Bildt sveriges utrikesminister skickar ett svar tillbaka på vår brevförfrågan om vart våra släktingar deporterats, min mormor, morfar, moster och övrig släkt, deras företag och lösöre är som helt bortblåst och ingen har gett oss en enda kopek i ersättning, inte ens en skriftlig eller muntlig ursäkt.

    Svara

Kommentera