Socialdemokrati som samhällsmodell

Av den 29 augusti, 2014

I min åttonde ledare för ETC Göteborg tar jag inför valet upp frågan vad som är socialdemokrati. För mig handlar det i grund och botten om en samhällsmodell byggd på generell välfärd och ett bejakande av strukturomvandling.

Jag vill idag lyfta frågan om riktningen på samhällsutvecklingen. I grund och botten är det vad valet om ett par veckor handlar om, inte vilka ansikten som finns på regeringen.se eller om huruvida Stefan Löfven eller Fredrik Reinfeldt får högst betyg av retorikexperterna. Jag kan förstå de väljare som inte ser så stor skillnad mellan alternativen. Men det är all skillnad i världen vad en regering vill med samhället. Politik handlar om prioriteringar, och prioriteringar pekar ut en färdriktning.

Den internationella symbolen för socialdemokrati, en hand som håller en ros.

Samhällsforskaren Gösta Esping-Andersen har jämfört välfärdssystemen i olika länder och pekat ut skillnaderna mellan en universalistisk modell, som i de nordiska länderna; en konservativ modell, som i Tyskland; respektive en liberal modell, som i USA. Den nordiska modellen präglas av generell snarare än behovsprövad välfärd, omfördelning snarare än marknadsinflytande, och den bygger på medborgarskap snarare än mindre gemenskaper som arbetsplats, kyrka eller familj. Den sociala rörligheten, alltså människors chanser i livet oavsett socialt arv, är som störst i de nordiska länderna. Minst är rörligheten i den liberala välfärdsmodellens USA.

Den nordiska modellen har byggts upp under Socialdemokraternas långa regeringsinnehav, för svensk del från 1930- till slutet av 1980-talet. Den kan rentav kallas socialdemokratisk. Men det är inte främst genom skatterna som den omfördelat mellan olika inkomstgrupper. Snarare har skol- och utbildningspolitiken sett till att livschanserna fördelats mer lika, tillsammans med starka fackföreningar, solidarisk lönepolitik och en aktiv arbetsmarknadspolitik som gjort det möjligt för människor att ta nya jobb när de gamla försvinner. Och tack vare en gemensamt finansierad a-kassa och sjukförsäkring har enskilda människor inte behövt bli utblottade under tider av sjukdom eller arbetslöshet. Det har varit en garant för ekonomisk utveckling under socialt gynnsamma former.

En utmanad socialdemokrati

Eftersom också löntagare med relativt hög inkomst kunnat dra nytta av socialförsäkringssystemen har välfärdsmodellen haft stöd också bland dem. Trots att det medfört en högre skattekvot. Bidrag som bygger på behovsprovning, som försörjningsstöd, har inte alls samma fördel. Förutom att de är svåra att ta sig ur, för den som en gång beviljats dem. Därför är urholkningen av trygghetssystemen, som började under 1990-talskrisen men förvärrats under den nuvarande regeringen, ett allvarligt hot mot den socialdemokratiska modellen. När de generella systemen stramas åt hänvisas allt fler till försörjningsstöd. Och då ersättningsnivåerna inte följt med löneutvecklingen väljer allt fler som har råd att teckna privata tilläggsförsäkringar. Vilket ytterligare undergräver stödet för modellen.

Den borgerliga arbetslinjen går ut på att löner ska pressas nedåt, villkoren för de anställda försämras och de sociala trygghetssystemen stramas åt. Mot det står den socialdemokratiska modellen: Generell välfärd, och en ekonomisk utveckling som låter människor växa. Det är ryggraden i en samhällsmodell som klarar ekologisk omställning och öppenhet mot omvärlden. Och det är frågan som valet ytterst handlar om: Vilken färdriktning väljer du för samhället?

Mina tidigare ledare

Det här var min åttonde ledare för ETC Göteborg. Det här är vad jag skrivit tidigare:

  1. I januari skrev jag under rubriken Ett nödvändigt uppbrott om hur försörjningsstödet för allt fler blivit ett långvarigt bidrag snarare än ett stöd vid akut kris, och hur detta beror på en utsortering från arbetsmarknaden som inleddes med nittiotalskrisen. Utbildningsinsatser kan vara en del i att vända denna utveckling, liksom metoder för att tillvara ta de anställdas reella kompetens så att de kan ta ett kliv uppåt och frigöra lågkvalificerade jobb.
  2. I februari skrev jag under rubriken Kris i befolkningsfrågan om behovet av regionala investeringar i bostäder och infrastruktur, för att kunna möta befolkningstillväxten och främja den ekonomiska utvecklingen. Med utgång från den nya ekonomiska geografin (Paul Krugman) argumenterade jag för att Västsvenska paketet, tillsammans med ökat bostadsbyggande i Göteborg, behövs för att bekämpa arbetslösheten i regionen.
  3. I mars skrev jag under rubriken Brundtlandparadigmet om hur en kommande rödgrön regeringspolitik kan komma att se ut. Inspirerat av det rödgröna samarbetet i Göteborg, liksom den FN-kommission som på åttiotalet leddes av Gro Harlem Brundtland, bör en rödgrön regering kunna samordna sin på förhand sinsemellan spretiga politik inom en modell för socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling.
  4. I april skrev jag under rubriken Arbetets döttrar och söner apropå första maj, där jag önskade mig ett tal med feminism som grundtema. Det handlade om det obetalda hem- och omsorgsarbetet, om villkoren på arbetsmarknaden, samt om föräldraförsäkringen och förutsättningarna för ensamstående mödrar.
  5. I maj skrev jag under rubriken Den bortglömda sysselsättningsunionen inför valet till Europaparlamentet. Främst handlade det om hur viktigt det är att socialdemokratin sätter en egen, progressiv agenda. Om EU ska överleva behövs det en samordnad ekonomisk politik för sysselsättning, med investeringsprogram för grön omställning.
  6. I juni skrev jag under rubriken En öppen stad bygger vi gemensamt. Det blev stadspolitik med ett väldigt lokalt perspektiv, kretsande kring gentrifieringen av min egen stadsdel, Majorna, och det trängande behovet av att bygga fler bostäder.
  7. I augusti skrev jag, efter ett sommaruppehåll, under rubriken Ett miljardprogram för hållbart boende om miljonprogrammets behov av upprustning och om chansen att göra betydande energibesparingar. Som retorisk poäng jämförde jag med statens utgifter för rotavdrag och vad det får för verkan.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om arbetslinjen, ETC Göteborg, försörjningsstöd, Fredrik Reinfeldt, Gösta Esping-Andersen, social rörlighet, socialdemokrati, Stefan Löfven, strukturomvandling, trygghetssystem, valet 2014, välfärdsstat

Kommentera!

Kommentera