Reflektioner om vänsterns framtida organisering

Av den 1 juli, 2005

I följande artikel, publicerad på Vägval Vänsters webbplats, resonerarjag kring vänsterns framtida organisering på bred front. Förutom partipolitik och folkrörelser tas bland annat forskning, kultur och social ekonomi upp.

I ett inlägg den 3 juni, ”Inför vägvalet”, framhöll Andreas Magnusson vikten av att satsa på alla områden där det finns engagemang, förväntningar och möjligheter till sociala framsteg. Han varnade för att alltför enögt fokusera på det parlamentariska. En sådan fokus har onekligen funnits när det gäller Vägval Vänster, främst uttryckt genom mediernas intresse för föreningen, men också i viss mån om man läser av diskussionerna på hemsidan.

Jag är för min del nöjd med årsstämmans uttalande i frågan om ny partibildning, att VVV ”stödjer alla goda vänsterinitiativ som stärker de frihetliga och folkliga rörelserna”. Det är inte föreningens uppgift att vare sig bilda partier eller protestera om någon annan gör det.

Med anledning av detta vill jag här ta utrymmet i akt att resonera kring vänsterns framtida organisering, samt kring vilken roll VVV skulle kunna spela i den. Målet måste vara att vitalisera den svenska vänstern och att samordna det visserligen brokiga men ofta djupa engagemang som redan finns, för faktisk politisk förändring enligt visionen om en frihetlig socialism med fördjupad demokrati, hållbar utveckling, global rättvisa och mänskliga rättigheter oavsett kön, klass, etnicitet och sexualitet.

1. Vägval Vänster

I dagsläget har föreningen medlemmar från hela sex olika partier men även medlemmar som inte är partianslutna. Den bör inte minst därför förbli ett forum för frihetlig och obunden politisk debatt. Den bör vara ett filosofiskt centrum, för att använda Anders Ehnmarks uttryck, en mötesplats där människor från en bred frihetligt socialistisk, grön och feministisk vänster – sociala och fackliga rörelser, politiska partier och kampanjer för olika frågor – kan stråla samman, diskutera gjorda erfarenheter med varandra och sedan föra dem vidare till ett fördjupat engagemang.

2. Aktiva inom olika partier

Orsakerna till medlemskap i VVV kan variera från person till person, men man kan nog förutsätta som minsta gemensamma nämnare en önskan att bredda och fördjupa engagemanget inom den svenska vänstern, gärna med frihetlig socialism som ledstjärna. En del av medlemmarna är avhoppare från framför allt Vänsterpartiet, men många är fortfarande aktiva inom sina respektive partier och önskar så förbli. Oavsett om det är förnyare inom V, rödgröna inom Mp, radikaler inom S, vänsterfeminister inom Fi eller socialliberaler inom Fp, så förtjänar de moraliskt stöd från andra inom VVV.

3. Folkrörelser och nya sociala rörelser

Parlamentarisk demokrati är en historisk landvinning, men parlamentariskt arbete och politiskt arbete utanför de folkvalda församlingarna befruktar varandra. Folkrörelser och nya sociala rörelser är basen för en livskraftig vänster. VVV bör därför söka upp aktiva inom fackföreningsrörelsen, fredsrörelsen, kvinnorörelsen, miljörörelsen och andra – liksom kampanjer som SITS, Flyktingamnesti 2005, Utrota fattigdomen och Nätverket mot krig. Mötet kan ske inom ramen för VVV, genom samarrangemang av seminarier och annat, eller genom deltagande i olika sociala forum.

4. Kooperativa verksamheter

Världsmedborgarskap och kooperation är de båda armarna i den mänskliga omfamning som skall få kapitalismen att sluta andas, för att låna ett uttryck från Johan Lönnroth. På VVV:s hemsida har det redan skrivits om Basta, ett kooperativ av före detta kriminella och tunga missbrukare, samt om SEIO, ett kooperativ för välfärd i Gunnared, Göteborg. Fler sådana initiativ finns givetvis, t.ex. kooperativ för rättvis handel, och bör få mer stöd från en frihetlig vänster. Istället för att nostalgiskt sörja folkhemmet eller ge vika för nyliberalismen kan man här finna vägar framåt.

5. Student- och ungdomsengagemang

För att anknyta till Andreas Magnussons inlägg den 17 mars, ”Garderobsliket lever”, kan det vara på sin plats att lyfta fram behovet av att VVV vänder sig till ungdomen av idag – en ungdom som växt upp med den sovjetiska lögnen, som blivit upplyst om nazismens och fascismens brott mot mänskligheten och kanske också lärt sig att se kapitalismens baksidor. VVV måste möta unga människors längtan efter ett forum där inget är politiskt inkorrekt och där nytänkande uppmuntras. Föreningens nuvarande medlemmar, rika på erfarenhet, har här en uppgift som jämlik vän, bollplank och inspiratör.

6. Forskare och journalister

Ideologi och vetenskap är viktiga att hålla isär, men många forskare drivs idag av en önskan att inte bara beskriva verkligheten utan också förändra den. Likaså finns det journalister som utmanar den borgerliga hegemonin, genom medier som Arbetaren, Arena, Fria Tidningar, Ny Tid eller Ordfront. För VVV är det angeläget att bjuda in dessa – att fungera som en mötesplats för aktivister, folkvalda, forskare och journalister – gärna i högre grad än hittills. En god omvärldsanalys är en förutsättning för framgångsrik politisk handling. Teori och information kompletterar praktik och aktion.

7. En ny progressiv kulturrörelse

I ett inlägg den 30 mars, ”Utopia”, efterlyste Maria Hagberg en ny progressiv kulturrörelse. Till skillnad från Charlotte Sjöholm tycker jag det är en utmärkt idé, för den skulle inte vägledas av maoistiska ideal utan lyssna på de tankar och det engagemang som nu finns bland både artister och publik. Det skulle vara ett givande och ett tagande, för ”popvänstern” kunde genom VVV få ett forum att nå utanför musik- och övriga kulturkretsar, medan VVV skulle ges möjlighet till breddat medlemsunderlag. För att kunna vitalisera och bredda den svenska vänstern måste man lyssna på alla människor.

8. Ett frihetligt socialistiskt parti

Hos somliga av de människor som strålat samman kring det vattenhål som är VVV kan det finnas en vilja att arbeta partipolitiskt, men utan något befintligt parti som kan möta behoven. Kanske behövs ett nytt parti till vänster i svensk politik – ett frihetligt, grönt och feministiskt socialistparti. Förutom att vara federativt uppbyggt, med en konsekvent, intern direktdemokrati, bör det partiet stå i dialog med andra representanter för den frihetliga vänstern. Jag ser gärna att det sker med VVV som en fri och förutsättningslös mötesplats.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera!

Kommentera