Onaturliga människor och sociala konstruktioner

Av den 22 augusti, 2008

Förra årets debatt om klimatförändringar. Tillströmningen av Mp-sympatisörer i och med FRA-debatten. Etc, etc. Det är läge för en fördjupad diskussion om grön ideologi. Att vara grön handlar nämligen inte bara om att värna naturen.

Kalle P är inne på det i sin serie "Steg mot en mer spännande grön idédebatt" (del 1, del 2), liksom Christopher i sitt inlägg om Grön materialism, vitalism och politik. Det finns en del motsägelser i människans förhållande till naturen, inte minst bland dem som framhåller att vi bör bevara den.

Vad är naturen? Vad är det naturliga? Är det någonting skilt från människan, opåverkat av henne? Det är frågor som miljöfilosofen Petra Andersson, Göteborgs universitet, ställer i sin analys av en amerikansk debatt där somliga menar att ekologiska system bör betraktas på samma sätt som mänskliga kulturer och förtjänar moralisk respekt oavsett om de är till nytta för människan. Petra Anderssons avhandling, som hon disputerade på i mars 2007, är betitlad Nature and Humanity: Towards a Consistent Holistic Environmental Ethics. Göteborgs Fria Tidning har uppmärksammat den, liksom GU Journalen, och ett föredrag av Petra Andersson kan avlyssnas här:

Miljörörelsen och den onaturliga människan

Frågorna är i högsta grad relevanta, inte minst för den gröna rörelsen: Har "det naturliga" ett egenvärde just för att det är opåverkat av människan? Är inte människan själv en del av naturen? Jag deltog för ett par år sedan i en debatt om GMO (genmodifierade grödor) med bland andra Kathleen McCaughey från Greenpeace. Det är en komplex fråga där det är svårt att finna enkla svar, men på en punkt är argumentationen från Greenpeace något märklig. De skriver på sin webbplats:

Gentekniken gör det möjligt för forskarna att skapa växter, djur och mikroorganismer genom att manipulera gener på ett onaturligt sätt.

Man kan dra paralleller till den kristna högerns syn på stamcellsforskning, men min poäng är inte att göra en guilt by association. Jag kan dela somligas skepsis mot GMO och tror t ex att märkning av livsmedel vore önskvärt. Däremot vill jag motivera det utifrån en annan grundsyn än den Greenpeace anspelar på (och är inte säker på att ordvalet "onaturligt" utgår från en genomtänkt syn på människans plats i naturen). Jag delar inte den okritiska framstegsoptimism och teknikdeterminism som finns hos högerliberaler och den gamla vänstern: att samhällelig utveckling med nödvändighet följer av vetenskapliga framsteg (jfr G H von Wright, Vetenskapen och förnuftet, 1986). Men jag tror inte heller att samhälleliga landvinningar är möjliga utan en vetenskaplig metod, dvs. en självkritisk hållning. Demokrati som koncept är besläktat med vetenskap i poppersk mening, och det är viktigt att vetenskapens upptäckter blir en del av det demokratiska samtalet innan de omsätts i alltför omvälvande tillämpningar. Publics är bättre än expertstyre.

Med det sagt vill jag återgå till kritiken av Natur/Kultur-dikotomin. Att jorden under 1900-talet drabbats av en rad antropogena ekologiska kriser (utrotade arter, klimatförändringar, förgiftade sjöar och skogar, etc.) i högre frekrens och större omfattning än tidigare är en numera utbredd insikt. En del civilisationskritiker, varav vissa kan kallas gröna, härleder dessa kriser till moderniteten: naturvetenskapen, med dess enligt kritikerna instrumentella rationalitet; upplysningen, med dess tro att alla vetenskapliga upptäcker omsatta i tekniska eller samhälleliga tillämpningar oundvikligen leder till framsteg för mänskligheten; samt industrialismen med dess skövlingar av naturen och förstörande av sociala relationer baserade på tillit och släktskap, till förmån för artificiella betongöknar och kall ekonomism. Med moderniteten, menar kritikerna, bröt sig mänskligheten ut från sina naturliga sammanhang och behandlar djur och natur uteslutande som resurser som kan och bör exploateras. Följden är miljöförstöring och en djup alienation.

Somliga civilisationskritiker, som anarkoprimitivisten John Zerzan, är mer radikala. Zerzan och hans anhängare hävdar att människan vände naturen ryggen redan när hon blev bofast jordbrukare för omkring 10 000 år sedan - med följdsjukdomar som "privategendom, kvinnoförtryck, slaveri, ekologisk förstörelse, löneslaveri, stater och krig". Anarkoprimitivisterna gillar förstås inte djuravel eller växtförädling - till skillnad från Greenpeace som hävdar att dessa traditioner och den moderna gentekniken är väsensskilda.

Skillnaden mellan genteknik och klassisk växtförädling, där man successivt får fram variationer inom en art, är att genteknik använder sig av genetiskt material från vilken levande organism som helst.

Som jag redan antytt är jag en anhängare av försiktighetsprincipen och det besläktade begrepp, hållbar utveckling, som Brundtlandkommissionens FN-rapport 1987 myntade. En instrumentell rationalitet, människans förmåga att välja effektivaste medel för att uppnå ett givet mål, får inte ensamt vara vägledande. Vi behöver också offentliga samtal om vilka mål det är vi vill uppnå och vilka risker vi är beredda att ta. Därav vikten av en grön demokratiteori. Den moderna gentekniken är, som Greenpeace antyder, mycket snabbare och mer komplex än traditionella metoder för avel och förädling. Som Heiti Ernits varit inne på - liksom jag själv - lever vi i ett globalt risksamhälle, med sociologen Ulrich Becks begrepp, och det vare sig vi vill det eller inte. Det går inte att vända samhället ryggen - vi påverkas ändå av det. Och John Deweys demokratiteori är mer angelägen än någonsin.

***

Uppdatering, den 25 augusti 2008: Det här inlägget var från början längre - på tok för långt. För läsbarhetens skull har jag styckat upp det i två delar. Fortsättningen följer. (Detta gör att en del av kommentarerna nedan kan förefalla märkliga. Men det är de egentligen inte. De är relaterade till den ursprungliga texten i sin helhet - ibland gäller de följande inlägg.)

***

Bloggkoll: Louise berättar vad libertarianism är och inte är, Marta uppmärksammar ett ganska roligt statyuppror, Emma anser att regeringen Reinfeldt övertrasserat sitt förtroendekapital, Johanna skriver om faktafel gällande blodgivning, Maria kritiserar Centerpartiets FRA-förslag, Karin noterar att frihetssnacket ofta handlar om den egna friheten och sällan om en grundläggande princip, Roya är emot regeringens miljardbesparingar på funktionshindrade och Charlotte upprörs över idrottens genus.

***

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om: posthumanism, ekosofi, miljöfilosofi, ekologi, grön ideologi, Petra Andersson, Göteborgs universitet, Göteborgs Fria Tidning, GU Journalen, GMO, genteknik, Kathleen McCaughey, Greenpeace, kristna högern, kristen höger, stamceller, stamcellsforskning, livsmedel, livsmedelsmärkning, Georg Henrik von Wright, naturvetenskap, vetenskap, självkritik, demokrati, Karl Popper, John Dewey, publics, offentlighet, expertstyre, natur, kultur, klimatförändringar, civilisation, civilisationskritik, modernitet, det moderna, modernitetskritik, rationalitet, förnuft, upplysningen, industrialism, industrialismen, miljöförstöring, alienation, anarkoprimitivism, John Zerzan, jordbruk, privategendom, kvinnoförtryck, slaveri, statsapparaten, staten, krig, avel, växtförädling, försiktighetsprincipen, hållbar utveckling, Brundtlandrapporten, risksamhälle, Ulrich Beck

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera!

16 reaktioner på ”Onaturliga människor och sociala konstruktioner

  1. Heiti Ernits (67 comments)

    Wow! Nu kommer hela helgen gå åt det här! 🙂

    ---
    Jag ser fram emot dina kommentarer. Men jag hoppas du kommer ägna helgen åt lite trevligare sysslor också. 😉 /Jimmy

    Svara
  2. Pingback: Du konsumerar 64 badkar vatten. Per dag. « Roya - Intersektionalen

  3. Marcus (478 comments)

    Långt men läsvärt.

    En liten fundering. Du skrev:
    "Socialekologer menar att miljöproblemen är intimt sammankopplade med hur mänsklig social interaktion fungerar, och de anser att ekologiskt hållbara samhällen mycket väl kan exploatera människor. Djupekologer har svarat på kritiken med att hävda att socialekologerna gör sig skyldiga till ett antropocentriskt felslut, och de menar att ett socialt egalitärt samhälle mycket väl kan exploatera jorden."

    Visst kan båda ha rätt rent teoretiskt, men det intressanta är väl att undersöka frågan empiriskt? Då blir kanske inte frågeställningen lika dikotomisk, men vi kan då få information om vilken "typ" av samhälle som gör minst skada på naturen. Känner du till någon forskning på det området?

    ---
    Ja, det blev lite långt... Kul att du tycker det blev läsvärt i alla fall.

    Jag känner tyvärr inte till någon sådan empirisk forskning - tror inte att vare sig socialekologer eller djupekologer bedrivit någon i alla fall - men det skulle verkligen vara intressant att få ta del av den. /Jimmy

    Svara
  4. Pingback: Dags för en mer spännande grön idédebatt? « Federa

  5. Erik Svensson (11 comments)

    Alltså:

    Jag har faktiskt FÖRSÖKT förstå såväl Donna Harraway, som Kristina Hultman, men har misslyckats, gång på gång. Kanske beror det på att jag är en inskränkt naturvetare med empiriska böjelser, kanske för att jag inte är tillräckligt intelligent eller djupsinnig, vad vet jag? Men jag tycker iallafall att om en forskare på hög akademisk nivå som jag inte ALLS FÖRSTÅR det de försöker säga så känns det som om de som avsänder budskapet nog måste fundera lite på hur de ska bli mer begripliga. Är det för mycket begärt?

    Det gäller dessvärre denna LÅNGA text också: det är säkert intressant med "djupekologi" och annat, men kan det inte förklaras och definieras kortare och mer koncist än du gör här? De långa ordmassorna får mig att tänka på det klassiska uttrycket: "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta". Postmodernistisk vetenskapskritik måste kunna kritiseras för detta, avsändaren har ett större ansvar än mottagaren för att på ett begripligt sätt förklara vad man menar. Skyll inte på mottagaren om budskapet inte går fram.

    Slutligen: Eftersom jag är den "någon" som kritiserade Hultmans text och fick in en replik i ARENA så kanske det kan vara på sin plats att påpeka att det svar jag fick av Hultman var närmast av karaktären "Goddag yxskaft!". Istället för att konkret diskutera det biologiska exempel som hon ursprungligen ifrågasatte, alltså flera olika honvarianter inom en art och orsaken till att de bibehölls i populationen, så ifrågasatte Hultman att de överhuvudtaget var honor (!). Tydligare än så kan knappast den postmodernistiska grumliga verklighetuppfattningen knappast illustreras: Naturen är en konstruktion. Ingenting existerar säkert, och alla våra observationer är endast subjektivt filtrerade känslomässiga intryck som inte kan generaliseras. Det börjar, milt sagt, kännas aningen slutet och uttjatat´...

    ---
    Lite kortfattad bara, eftersom du inte gillar långa texter (och det förstår jag - det här inlägget blev lite väl långt): Det jag skrev var inte menat som kritik riktad mot dig. Jag ville inte gå in på den diskussionen, utan håller med dig dels om att Kristina Hultmans kritik mot dig var lite märklig, dels att hennes svar var av karaktären "Goddag yxskaft!"

    Så, kort sagt: Min poäng med det här inlägget är att den postmoderna läsningen av Haraway (som bl a K.H. gör sig skyldig till) är rätt ointressant och fruktlös. Jag är posthumanist, inte postmodernist. Naturen är ingen social konstruktion. /Jimmy

    Svara
  6. Marcus (478 comments)

    Erik S: "Men jag tycker iallafall att om en forskare på hög akademisk nivå som jag inte ALLS FÖRSTÅR det de försöker säga så känns det som om de som avsänder budskapet nog måste fundera lite på hur de ska bli mer begripliga."

    Jag håller verkligen med dig i din generella poäng, men tycker inte kritiken är applicerbar på Jimmy, som jag tycker är bra på att uttrycka sig klart. Kalle P brukar också kunna förklara hyggligt pedagogiskt sina grejjer.

    Det är inte så ofta jag håller med Chomsky, men han har faktiskt gjort en mycket träffsäker och humoristisk observation på detta tema, som jag känner att jag måste dela med mig av:

    "There are lots of things I don't understand -- say, the latest debates over whether neutrinos have mass or the way that Fermat's last theorem was (apparently) proven recently. But from 50 years in this game, I have learned two things: (1) I can ask friends who work in these areas to explain it to me at a level that I can understand, and they can do so, without particular difficulty; (2) if I'm interested, I can proceed to learn more so that I will come to understand it. Now Derrida, Lacan, Lyotard, Kristeva, etc. -- even Foucault, whom I knew and liked, and who was somewhat different from the rest -- write things that I also don't understand, but (1) and (2) don't hold: no one who says they do understand can explain it to me and I haven't a clue as to how to proceed to overcome my failures. That leaves one of two possibilities: (a) some new advance in intellectual life has been made, perhaps some sudden genetic mutation, which has created a form of "theory" that is beyond quantum theory, topology, etc., in depth and profundity; or (b) ... I won't spell it out."

    En lite elak tolkning är att det delvis handlar om att dessa människor kanske inte alltid vill bli förstådda. För om de blev det, så skulle folk inse att deras "teorier" faktiskt inte alltid har så mycket substans, utan att det de säger ibland är banaliteter med "avancerade ord"..

    (Ursäkta att det blev lite of-topic Jimmy)

    Svara
  7. Erik Svensson (11 comments)

    Marcus:

    Jo, jag håller nog med dig och Chomsky, och jag vill betona att min kritik i första hand gäller Hultman och andra postmodernistiska feminister, snarare än Jimpan och Kalle P:s texter (som är lite väl långa, men inte helt obegripliga).

    Svara
  8. Pingback: Natur, Kultur och en textbesatt “pomovänster” « strötankar och sentenser

  9. Pingback: Johan Norberg kommer ut som miljöpartist « strötankar och sentenser

  10. Pingback: Humanism utan antropocentrism « strötankar och sentenser

  11. Pingback: För en neomaterialistisk ekosofi « strötankar och sentenser

  12. Pingback: Natur, Kultur och en textbesatt "pomovänster" « Du gröna nya värld

  13. Pingback: För en neomaterialistisk ekosofi « Du gröna nya värld

  14. Pingback: Ny blogg: Du gröna nya värld « strötankar och sentenser

  15. Pingback: Om begreppet planetär ingenjörskonst - strötankar och sentenserströtankar och sentenser

  16. Pingback: Miljöpartiet i mitt hjärta - jimmysand.com

Kommentera