Kommentarer till Miljöpolitikens breda genomslag

Av: Ny blogg: Du gröna nya värld « strötankar och sentenser

Ny blogg: Du gröna nya värld « strötankar och sentenser — Wed, 07 Oct 2009 19:54:18 +0000

[...] strötankar och sentenser Forum för betraktelser ur samtiden, ibland mot den. Kortare eller längre, mer eller mindre personligt. « Bloggen är inte nedlagd Ny blogg: Du gröna nya värld oktober 7, 2009 Jag har dragit igång en ny blogg, Du gröna nya värld, om miljöpolitik, grön ideologi och neomaterialistisk ekosofi. Den nya bloggen är en avknoppning av serien inlägg på den här bloggen som gått under samma namn (del 1, 2 & 3). [...]

Av: Miljöpolitikens breda genomslag « Du gröna nya värld

Miljöpolitikens breda genomslag « Du gröna nya värld — Thu, 01 Oct 2009 10:06:47 +0000

[...] Miljöpolitikens breda genomslag Sparat under: Migrerat — jimpan @ 08:21 Det följande skrevs ursprungligen på bloggen strötankar och sentenser. [...]

Av: Heiti Ernits

Heiti Ernits — Thu, 09 Apr 2009 06:09:27 +0000

Oh! Danke! Här finns det att ösa ur!

Av: heiti ernits

heiti ernits — Tue, 07 Apr 2009 20:17:10 +0000

Ah, sociogrammet börjar ta form :) Ja, det finns ett intressant fundament för den s.k. postmoderna tänkandet i genealogin ända från Nietzsche. Har inte kommit igång med den förkunnande filosofen -- jag vet inte riktigt om jag skall börja med Deleuzetolkningen eller gå direkt på "den glada vetenskapen" och "Sålunda talade Za..." --- Jag tycker du ska börja med "Tragedins födelse". Ett par andra lästips här, här, här och här. (Och varför inte här?) /Jimmy

Av: Heiti Ernits

Heiti Ernits — Mon, 06 Apr 2009 17:02:54 +0000

Ah, Novalis har jag inte stött på innan. Har inte riktigt turerna klart för mig vad som hände med ideutvecklingen via Nietzsche, Schopenhauer, Bergson, Goethe, Schelling, Bergson, Emergon, Thoreau, Whitehead osv. Hade varit kul att nysta i härvan….

—
Oj oj oj, nu kommer vi in på en härva som jag var mycket mera inne på för några år sedan. Novalis var Hesse mycket influerad av (och Hesse gillade som bekant även Nietzsche). Nietzsche hade sin romantiska period fram till någon gång på 1870-talet, då han vände rätt tvärt (1876 kom brytningen med Wagner). Enligt Carl-Göran Ekerwald var Nietzsche dessutom rätt influerad av Emerson, och Schopenhauer/Nietzsche-kopplingen är trivia. Han lyfte också vid något tillfälle fram Goethe som ett ideal. Schopenhauer var en stor beundrare av Goethe, som han lärt känna personligen efter sin disputation. Bara några kuriosa… /Jimmy

Av: Heiti Ernits

Heiti Ernits — Mon, 06 Apr 2009 08:54:20 +0000

Hmmmm….jag skulle egentligen kanske inte ha strykt texten – för även om det ”förvaltade” ekologin kom igång tidigt (1600-tal) så vilande ”miljövården” på rent utilitaristiska och monetära principer. Däremot så hände det mycket spännande under den ”romantiska” perioden (kring 1800-talet), där miljömedvetenheten växte fram som en innerlig övertygelse – och inte minst den negativa attityden mot mekanisering, urbanisering och industrialisering. T.ex. inte minst bidrog Schelling och Goethe att sammanfatta denna attiyd. Samma sak gäller med Thoreau och hans filosofipolare Emerson som bidrog med denna strömning i Amerika. Så….man skulle egentligen kunna sägaatt de innerliga och djupt övertygande miljömedvetandet växte fram under den romantiska perioden.

—
Jo, jag vet egentligen att romantikens tänkare var kritiska till det moderna projektets ”avmystifiering” av världen (för att använda begreppet myntat av Novalis och senare använt av Max Weber). Tänkte ta med ett avsnitt om modernitetskritik senare i serien. Men jag borde kanske införa någonting om det redan här? /Jimmy

Av: Fritt ur hjärtat

Fritt ur hjärtat — Sat, 04 Apr 2009 10:07:31 +0000

En fråga, uppdateras Agenda 2010 någon gång? Ska ja ta bort knappen till er? Det verkar inte osmom jag blir accepterad?

—
Nu finns du med på listan, så du behöver inte ta bort knappen. /Jimmy

Av: Heiti Ernits

Heiti Ernits — Wed, 01 Apr 2009 12:26:58 +0000

Jag vet att du har boken

Carolyn Merchant, ”Naturens död – Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen”. Sidan 255 och frammåt, står det rätt mycket intressant om nyplatonismen och det växande miljömedvetandet.

—
Ah, jag får läsa den igen (det var ett tag sedan), helt enkelt, och läsa ordentligt. /Jimmy

PS. (Den 2 april) Notera ändringarna som jag infört i inlägget. DS

Av: Heiti Ernits

Heiti Ernits — Wed, 01 Apr 2009 08:14:28 +0000

Tack för denna intressanta genomgång.

Lite kuriosa:

Redan på 1600-talet, via bla John Evelyn (1620-1706) började ett slags förvaltande ekologitänkande växa fram i England till följd av den förstörelse som blivit följden av slösaktig användning av jorden och bristande naturskydd. Syftet var förvaltning i statens tjänst – och kan jämföras med dagens naturskyddspolitik. Dvs. främst tanken på naturen som en ”viktig” resurs, även om det på 1600-talet främst handlade om ekonomiska värden om skulle bevaras i statens monetära perspektiv. Dvs. en förvaltande ekologi, somsöker maximera energiproduktionen, den ekonomiska avkastningen och miljöns kvalitet genom formgivning av ekosystemen, manipulation och förutsägelser om resultaten. Vetenskapligt utbildade rådgivare till statliga verk, industrier och universitet hjälper till med att utforma en rationell politik för resursutnyttjande. Rötterna till denna utilitaristiska hållning till ekologin är uppenbara redan i de idéer som förfäktas av naturfilosoferna i restaurationstidens England.

Ser framemot fortsättningen!

—
Tack för din intressanta kuriosa! Jag kände inte till John Evelyn innan, har du något lästips? /Jimmy

Av: Daniel Nylin Nilsson

Daniel Nylin Nilsson — Tue, 31 Mar 2009 11:59:56 +0000

Utan att försvara Centerpartiet, vill jag kritisera Castells påstående att miljörörelsen kom på -60talet.

Det är naturligtvis helt riktigt att en politisk rörelse med ekologiska frågor i centrum kom först då.Men ekologiskt tänkande är mycket äldre. Thoreaus och Kropotkins ekologiska medvetande kommer tror jag kommer från en fascination för det gamla bondesamhället, som väl var ganska allmän bland 1800talets intellektuella. Vad ligger i begreppet ”Nord” här, förresten? Thoureau är väl väst… om Nord står för det vi kommit att kalla I-världen får väl Kropotkin räknas bort, även om det är kallt i Ryssland?

Bondesamhälet kunde inte vara annat än ekologiskt. En människa som lever på småbruk förstår utmärkt väl attt hon är en del av ett ekosystem. Jag minns mycket väl när jag diskuterade vegetarianism med min farfar som är bonde. För mig handlade det om ett individuellt val om vilken mat en människa äter. Farfar kunde inte förstå poängen med att inte äta kött, när allt i naturen äter och äts. Allt hängde ihop.

Ett sånt ekologiskt tänkande var antagligen ännu starkare innan människan bofast, men det är ju väl långt innan centerpartiet bildades, av människor som visst hade en ekologisk ideologi.

Det som Thoreau och Kropotkin, liksom säkert många av centerpartiets medlemmar, reagarade mot var storskaligheten i industrisamhället. Inom den ekologiska rörelsen finns det väl än idag ett samband mellan småskalighet och ekologi, eller hur?

Jag tror att denna positiva värdering av småskalighet, och synen på människan som en del av ett ”evigt” kretslopp är länken mellan den moderna miljörörelsen och tidigare anarkister, centerpartister, konservativa… Och jag tror att det är en ganska obruten tradition faktiskt.

—
Jag håller delvis med dig. Men till Castells (och mitt) försvar, notera formuleringen ”det var först mot 1960-talets slut som miljön blev en fråga i *den allmänna opinionen* och miljörörelsen en global *folkrörelse*”. Jag (eller Castells) invänder alltså inte mot att det funnits ekologiskt *tänkande* innan dess.

Med ”Nord” avser jag här framför allt s k industriländer (även om t ex Sverige inte direkt var något industriland på 1800-talet), västvärlden, eller vad man nu vill kalla det – och där menar jag nog att man kan åtminstone delvis räkna in också ryska intellektuella som Kropotkin. Det är inget precist begrepp, men jag vill avgränsa det mot områden i världen som koloniserats av eller till stor del varit oberoende av det jag här kallar ”Nord”.

Det ekologiska tänkandet, inte minst i bondesamhällen, är mycket intressant att ta sig an. Jag hoppas kunna återkomma till det. Men kanske kan vi skilja på ett reflexivt ekologiskt tänkande (av Ulrich Becks ”reflexiv modernitet”), där det ekologiska tänkandet lyfts fram som kritik av hoten mot ekologier, och ett mer erfarenhetsbaserat sådant, där det är mer eller mindre en följd av ett traditionellt levnadssätt. /Jimmy

PS. (Den 2 april) Notera ändringarna som jag infört i inlägget. DS