Konsten att backa in i framtiden

Av den 2 april, 2007

Ett nytt nummer av samhällsmagasinet Arena har just utkommit. Jag har med en tidsignal (recension/samtidskommentar) om Prophets Facing Backward, en bok av Meera Nanda, allra längst bak i tidningen. Köp!

Det var i kölvattnet av Muhammedkrisen. Ni minns: Danska högertidningen Jyllands-Posten publicerade tolv teckningar av islams profet (några rasistiska, andra bara hädiska) och månader senare ställde arga unga män till upplopp i Mellanöstern. I den vevan bildades nätverket Demokratiske Muslimer, med populäre folketingsledamoten Naser Khader som ordförande. Radikale Venstre, som han tillhör, är på många sätt motpolen till Dansk Folkeparti – kulturradikalt, invandringsvänligt, vänsterliberalt. Khader har myntat uttrycket "halalhippies": antirasister som tror att solidaritet är att blunda för kvinnoförtryck, konservatism och religiös chauvinism.

Meera Nanda, Prophets Facing Backward: Postmodern Critiques of Science and Hindu Nationalism in India, 2003.

Meera Nanda skriver om hindutva, ”hinduiskhet” (jfr svenskhet), en ideologi som uppbär såväl f d regeringspartiet BJP som den fascistoida rörelsen RSS. Detta i Indien, ickevåldets och andlighetens hemland. 1992 revs en 1500-talsmoské i staden Ayodhya, för att guden Rama ansågs född på den platsen. Ironiskt nog framhöll man "den hinduiska civilisationens" kreativa kraft, i kontrast till det destruktiva islam. Återkommande etniska upplopp har sedan dess tagit många liv – främst bland den muslimska minoriteten. Hindutva är, likt trettiotalets nazism, ett slags reaktionär modernism: extrem chauvinism plus tron på ekonomiska och tekniska framsteg.

Poängen hos Prophets Facing Backward är att framgångarna för hindutva möjliggjorts av postmodern vetenskapskritik. Vedisk vetenskap, en hinduisk motsvarighet till kreationism och christian science, vilar ytterst på antagandet att varje kultur har sina kriterier för rationalitet och sanning. Postkoloniala teoretiker, som Spivak och Chatterjee, har fört i sig goda resonemang kring diskursivt våld – att kolonialism inte verkar mest effektivt genom industriell eller militär styrka, utan genom monopol på sanningen. På de grunderna kan alternativa vetenskaper lanseras som antikoloniala uppror – vilket även gynnat den religiösa högern. Den är van att bestämma vad som är sant.

Boken blir riktigt intressant tack vare kapitel 7. Där föreslås en alternativ hållning. Nanda finner den hos Dr B R Ambedkar – uppväxt som kastlös, utbildad i väst, avsade sig hinduismen, skrev det självständiga Indiens första författning, kritiserade Gandhi för att vilja reformera och inte avskaffa kastsystemet, blev ledare för de kastlösas rörelse och konverterade till buddhismen strax före sin död. Han var lika påverkad av Marx och Dewey som av Buddha. Från den förste hämtade han analysen av maktens strukturer. Från den andre tanken att vetenskapliga teorier måste kunna prövas av var och en, just för att de är produkten av ett kritiskt förnuft. Och Buddha representerar en lika kättersk som inhemsk tradition. Man kan alltid välja vilka värderingar man vill lyfta fram ur ett kulturellt arv.

De kastlösa, daliterna, befinner sig allra längst ned i det traditionella Indien. De gynnas föga av hindunationalismens frammarsch, men för den sakens skull är de inte okritiska till den globala kapitalismen heller. Vid World Social Forum i Mumbai 2004 var dalitrörelsen framträdande. Ambedkar var ett namn större än Amin, Bello, Chomsky och de andra.

Varken bombliberaler eller halalhippies kan vara någon vettig motpol till reaktionära krafter. Nanda menar att Indiens progressiva bör ta intryck av Ambedkar. Den uppmaningen vill jag vidga till att gälla alla antirasister och antiimperialister. Också inom minoriteter finns hierarkier. De mest maktlösa gynnas inte av solidaritet med konservativa krafter.

Post Scriptum

Jag är inte helt nöjd med rubriken Arena satte, "Minoritetens hierarkier". Det gav det hela en vag känsla av mission civilisatrice, "white man's burden". Texten handlar mycket om hindutva, en indisk rörelse som ganska förenklat kan beskrivas som en motsvarighet till kristdemokratiska extremister blandat med Sverigedemokraterna (men den kristna högern i USA är egentligen en bättre jämförelse). Det handlar också om ett alternativ - dalitrörelsen och dess tidige ideolog Dr Bhimrao Ramji Ambedkar. Denne var influerad av Karl Marx och John Dewey lika mycket som av Buddha.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Inkommande söktermer

  • högernationalism

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om antirasism, B R Ambedkar, Buddha, fascism, Gandhi, hindutva, högernationalism, Indien, John Dewey, Jyllands-Posten, Karl Marx, Meera Nanda, Muhammedkarikatyrerna, postkolonialism, vänsterliberalism

Kommentera!

8 reaktioner på ”Konsten att backa in i framtiden

  1. francophobe (47 comments)

    Den där jämförelsen är helt omöjlig att göra med europeiska förhållanden, den kristna högern i USA är betydligt bättre jämförelse. Kristdemokrater har kommit i en miljö där kristendomen har varit den självklara majoritets religionen och i hundratals år en statsreligion. I USA och Indien har religionen var helt rensad från det offentliga rummet, att som i Sverige besöka kyrkor på skolavslutningen skulle vara hel uteslutet i USA och Indien (inte kyrkor då). I den miljön kämpar Hindutvan och den kristna högern för att den religionen majoriteten har också ska bli den statsbärande religionen. dvs, USA ska erkännas som ett kristet land och Indien ska vara ett hindusikt land. I Sverige och europa är det däremot självklart att kristna traditioner och högtider har en framträdande position. Tänk bara att här i USA så säger man Happy Holidays när svenskar säger God Jul.

    Jämförelsen med Sverigedemokraterna missar också målet tycker jag. SD står för en mycket mer nationalistisk rasism, de skulle t.ex inte acceptera en svart svensk. För Hindutvan eller den kristna högern handlar det om att vara just Hindu eller Kristen, att konvertera är helt ok. Här skulle jag säga att skillnaden mellan Europa och Indien/USA är multikulturalismen. Europa är inte multikulturellt (se synen på kristendomen) ta t.ex fransmännens och tyskarnas syn på integration kontra assimilering. Indien har ju verklig multikulturalism i form av skilda familjelagar beroende på religion, dvs. muslimer kan gifta sig och skilja sig efter egna normer. Det är just denna multikulturalism Hindutvan bekämpar, de vill ha en enhetlig lagstiftning för hela landet.

    Du har naturligtvis helt rätt. Min jämförelse haltar en aning (men jag ville inte skriva ett längre inlägg), den kristna högern i USA är mer lik hindutvarörelsen. Men Sd:s nationalism bygger, åtminstone i retoriken, mycket på att definiera "svenskhet" och att bekämpa (potentiell) multikulturalism. Åtminstone sedan de börjat försöka tvätta bort sin rasiststämpel. (Och begreppet "jul" är inte kristet utan till sitt ursprung hedniskt.) Tack för kompletteringen! Jag har gjort en liten ändring i inlägget ovan.

    Förresten: Vad har du för uppfattningar om Ambedkar och dalitrörelsen? /Jimmy

  2. francophobe (47 comments)

    Sant om God Jul, men du förstår vad jag menar.

    Ambedkar kämpade överlag för ganska oantastliga ståndpunkter som det idag kan verka absurt att behöva kämpa för. Vare sig det gällde synen på daliter, kvinnor eller barnäktenskap.

    Allra mest gillade jag hans kritik av Gandhis romantiserande av bylivet (som jag tycker påminner om Vandana Shiva).

    En sak måste jag dock kritisera, dalit rörelsen av idag som jag stöter på den har ett ganska snävt fokus på affirmative action. Inte för att det nödvändigtvis är fel, även om jag är skeptisk särskilt till det stora kvoterna, jag undrar vad det betyder för de daliter som inte bor i städerna, vilket är en förkrossande majoritet. För dom måste det vara ganska poänglöst att så och så många procent av platserna på läkarlinjen i Dehli är reserverade för daliter. Jag tror att många landsbygdsdaliter inte känner sig hemma i den urbana dalitrörelsens frågor vilket lett till en olycklig radikalisering. Det är ju närmast en militant gerilla rörelse på sina håll. Tyvärr eftesom många daliter faktiskt nått höga politiska positioner och borde ha makt att göra något som betyder något för de daliter som inte bor i städerna.

  3. Kalle P (46 comments)

    Bra med prat om Det Radikale Venstre - det alltid viktigt att påpeka för den svenska publiken att den bästa liberalismen inte företräds av näringslivssponsrade Timbroilers eller folkpartiets sleaze.

  4. Pingback: En kontaktannons! « strötankar och sentenser

  5. Sanjay (79 comments)

    Ska bli intressant att se vad det blir av Khaders nya parti.

    ---
    Håller med. Kan tänka mig att Kalle P kommer att skriva en del om det. /Jimmy

  6. Pingback: Fritänkandet är allmänmänskligt « strötankar och sentenser

  7. Pingback: Fritänkandet är allmänmänskligt - strötankar och sentenserströtankar och sentenser

  8. Pingback: Vad har religion med politik att göra? - strötankar och sentenser

Kommentarer inaktiverade.