högern, vänstern och friheten

Av den 26 november, 2006

Termerna höger och vänster är med oss sedan franska revolutionen 1789. Det är svårt att komma ifrån dem. Från 1789 härstammar också den första deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter. Där står bland annat att alla människor är födda fria och med lika rättigheter, och att frihet består i rätten att göra vad man vill, så länge det inte skadar någon annan eller begränsar dennes möjligheter att utöva sina mänskliga och medborgerliga rättigheter.

Den franska revolutionen syftade till att avskaffa det gamla privilegiesamhället. De mest radikala satt till vänster i nationalförsamlingen och de mer måttfulla satt till höger. Därav kommer dessa båda termer. Att stå till höger betydde inte att försvara privilegiesamhället eller att vilja återinföra det, utan stod blott för att vilja skynda långsamt. Till vänster finner man många av dem som också var pådrivande under 1790-talets skräckvälde, med utrensningar av verkliga eller inbillade dissidenter.

Idag associeras ofta höger och vänster med frihet respektive jämlikhet, två av de tre parollerna från franska revolutionen (den tredje var broderskap). Man föreställer sig att den politiska vänstern anser att det viktigaste av allt är jämlikhet (eller social rättvisa), och att högern håller friheten (rätten att sköta sig själv) över allt annat. Då glömmer man att franska revolutionens vänster var dem som allra ivrigast stod bakom parollen frihet, jämlikhet, broderskap – så ivrigt att de också kunde gå för långt. (I sin helhet löd parollen frihet, jämlikhet, broderskap eller döden, och under revolutionens mest paranoida fas var det ofta döden som triumferade.)

Jag skulle vilja pröva ett annat sätt att se på höger/vänsterskalan. I den svenska blockpolitiken får vänster ofta beteckna dem som förespråkar en stark (national)stat, medan höger står för dem som förespråkar den fria marknaden. Kan det inte vara så att den politiska vänstern drivs av föreställningen att maximal frihet för den enskilda människan och medborgaren bara kan möjliggöras med politiska medel – att sådant som påverkar många människor också ska ligga under de mångas styre, direkt eller genom representation? Medan den politiska högern drivs av föreställningen att maximal frihet för den enskilda människan och medborgaren bara kan möjliggöras med ekonomiska medel – att om marknadsprinciper som fri konkurrens får råda så fritt som möjligt, så kommer människors entreprenörsanda resultera i maximal frihet och välstånd?

Min idé om frihet är influerad av existentialism och republikansk politisk teori. Jag anser att man måste göra en maktanalys, om idealet frihet ska betyda något. I deklarationen från 1789 sägs en del bra saker. Men en människas frihet kan begränsas av godtycklig maktutövning, och då spelar det mindre roll om den maktutövningen härrör från staten eller från näringslivet (eller för den delen från religiösa ledare, patriarkala makar, auktoritära föräldrar, etc.). Maximal frihet för den enskilda människan och medborgaren är alltså beroende av regleringar och lagar - lagar för att begränsa det godtyckliga utövandet av makt.

/jimmy

***

Om 1789 års deklaration om mänskliga och medborgerliga rättigheter kan man läsa på engelskspråkiga Wikipedia. Där länkas också till en webbplats där man kan läsa deklarationen i sin helhet, på franska eller engelska.
Läs mer>>

Intressant?

Andra bloggar om: mänskliga rättigheter, vänstern, högern

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera!

31 reaktioner på ”högern, vänstern och friheten

  1. aron (14 comments)

    bra inlägg, jag håller med. viktigt att poängtera likheterna mellan frihetlig höger/vänster. det är lite vad jag vill detta forumet ska göra.

    Svara
  2. charlotte (146 comments)

    Det ligger mycket i det att vänstern helt enkelt ser frihet på ett annat sätt än högerns frihet-från-staten. Säkert har det helt enkelt att göra med att arbetarrörelsen alltid burit på erfarenheten av den ofrihet det innebär att vara obemedlad och skyddslös i förhållande till den ägande klassen.
    Både högern och vänstern uppvisar då och då en slags paternalism som demonstrerar att båda sidorna kan vara dåliga på att förvalta negativ frihet ("frihet från"-perspektivet). Jag tänker på sådant som filmcensur, inställning till pornografi, sociala myndigheters krav på nykterhet och skötsamhet mm. Det är en aspekt som ytterligare komplicerar höger/vänsterperspektivet på frihet.

    Svara
  3. jimpan (121 comments)

    Max Weber definierade makt som någonting i stil med sannolikheten att få sin vilja igenom trots motstånd. Jag vet inte om det är den definitionen jag har, men makt kan i varje fall vara möjligheten att kunna förändra samhället och sitt eget liv. I den bemärkelsen vill jag att alla människor/medborgare ska ha (samma mått av) makt.

    Svara
  4. Marcus (478 comments)

    Som du vet ligger vi ganska nära varandra i uppfattningarna av den här frågan. Likväl vill jag fortsätta problematisera:

    Att alla ska ha makt, och i samma mått, är/kan vara en helt annan sak än att makten inte får lov att utövas godtyckligt. Lika makt är väl precis som "lika mycket pengar till alla" - begreppen i sig förutsätter relativa skillnader, det är själva definitionen av dem.

    Är det då på den här punkten som republikanism och socialism faktiskt går skilda vägar?

    Svara
  5. jimpan (121 comments)

    Problematisering välkomnas. 🙂

    Jo då, att makt inte ska få lov att utövas godtyckligt behöver inte vara samma sak som att alla ska ha makt och i samma mått.

    Det sistnämnda är vad vi brukar kalla demokrati. Det förstnämnda kan möjliggöras genom "rule of law".

    Men det är en intressant jämförelse du gör mellan makt och pengar. Jag menar inte främst den uppenbara vikten av att inte låta principen "en människa, en röst" bytas ut mot "en krona, en röst". Ideologiskt intressant är det att kritik av jämlikhet (ekonomisk rättvisa) kan följa samma konservativa logik som den mer kontroversiella kritiken av demokrati (politisk rättvisa).

    Om en ekonomi-etiker som Jan Tullberg kan hävda att liberalism bygger på rätten att värdera sig själv och sina nära högre än andra människor, och inte på tesen att alla människor har lika värde, så har inte jag några problem med att betrakta liberalism som en högerideologi. Annars har jag ofta svårt att förstå hur liberaler kan göra gemensam sak med konservativa.

    Härmed har jag nog kommit ut som frihetlig vänster, snarare än liberal höger... Det må vara hänt. 😉

    Svara
  6. Marcus (478 comments)

    Med andra ord: Här ryms också den mycket tydliga skillnaden mellan frihetlig vänster och höger - för att återkoppla till Arons kommentar här överst.

    Men jag är väldigt upptagen med makt-begreppet just nu så jag fortsätter på det spåret, om du ursäktar... 🙂

    Jag tycker mig se att du gör två olika användningar av maktbegreppet i förhållande till frihetbegreppet, som du inte riktigt har kopplat samman för mig än. Å ena sidan talar du om att frihet uppnås genom att makten inte får lov att utövas godtyckligt. Å andra sidan talar du om att distribuera makten jämlikt för att uppnå demokrati.

    Jag vill hävda att när alla har jämlikt mycket makt så upphör makten att finnas, eftersom makt måste ses som en relation där en aktör har mer makt än den andre. Om makten upphör så upphör visserligen också möjligheten att utöva den godtyckligt, men det är ändå något prinicpiellt annat än att acceptera maktens existens (på vissa områden), under väl definierade villkor som hindrar den från att bli godtycklig.

    Den förstnämnda strategin mot makten är socialistisk, vill jag hävda. Den sistnämnda är republikansk. Den första är utopisk, medan den andra är av mer pragmatisk natur.

    De ligger nära varandra, men det verkar svårt att förena dem under samma flagg. Hur gör du?

    Svara
  7. Masoud (3 comments)

    Jag tycker inte Webers definition av makt är rätt eller intressant med tanke på de problematiska begrepp som används i den (är det så han definierar makt??): "sannolikhet" (att det inte är klart hur och när man har den makten), "att få sin vilja igenom" (man anpassar sin vilja under olika maktförhållanden)...
    Att ha makt över sitt liv kallar jag för frihet. Annars är makt ett relativt begrepp tycker jag, det finns alltid flera parter i ett maktförhållande. Wikipedia har en bra sida om begreppet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Makt

    Svara
  8. charlotte (146 comments)

    Lite off topic (eller kanske inte alls) - när ska vi börja tala om SYSKONSKAP istället för broderskap? Jag trodde jag skulle kräkas när jag hörde madame Royal upprepa de där tre orden på TV häromveckan. Borde inte ordet "broderskap" kännas lite konstigt för en kvinnlig socialistledare?...
    Och hur ska vi göra för att få in fler kvinnfolk förutom mig på den här bloggen? Annonsera eller? Vad tycker ni? Själv har jag ingen på lut. De jag kommer att tänka på som eventuellt skulle passa in är redan involverade i så många andra sammanhang; det ska ju dessutom gärna vara någon som man står på någon form av fot om man ska fråga. Antar att det är från Jimmy och/eller Aron som skapat bloggen som invitationen ska komma dessutom, eller?

    Svara
  9. Aron (14 comments)

    jag tycker vi som skriver kan bjuda in folk, gärna då tjejer så det blir lite mer "jämställt" haha. jimmy å jag snackade om isobel hadley-kamptz men vi kom nog överens om att det inte riktigt är läge att bjuda in etablerade skribenter än. jag försöker komma på folk men det är svårt. läge med förslag!

    Svara
  10. C. L. K. Aqurettewww.aqurette.com (2 comments)

    Jimpan:

    Charlotte var delvis inne på det i sin första kommentar, men jag skulle vilja lägga till att vänster/höger-skalan inte riktigt fungerar som tidigare då den socialistiska vänstern av idag faktiskt ofta är mycket konservativ. Detta beror på (1) att "den gamla vänstern" (d.v.s. liberalerna) normalt anses tillhöra dagens höger- eller mittenideologi och (2) att socialisterna efter sitt långa maktinnehav har mest att "konservera".

    När det gäller makt tror jag att det är viktigt att skilja mellan makt över sig själv och makt över samhället. Som liberal anser jag att den enda makt man egentligen kan kräva är full makt över sig själv (kropp, intellekt och egendom) medan kraven på makt över andra (samhället) egentligen är oberättigad. När den socialistiska vänstern pratar om makt och frihet så menar de ofta makt över samhället och friheten att göra allt som andra kan göra. Denna positiva socialistiska frihet är någonting helt annat än den negativaliberala eftersom den innebär att någon är förpliktigad att ge någon annan makt och frihet.

    Svara
  11. Marcus (478 comments)

    CLK: För det första skulle jag vilja säga att du begår den klassiska individualistiska feltolkningen av vänsterns projekt. "Makt över samhället", som du kallar det, är egentligen bara vänsterns politiska metod, inte dess mål. Målet är människors frigörelse från underordning, inte helt olikt det liberala projektet med andra ord.

    Från min vänstra holistiska horisont ser det ut så här: "Positiv frihet" är ett individualistiskt begrepp, precis som "makt över sig själv". Makt är i själva verket alltid en relation mellan minst två människor. Friheten är en funktion av maktförhållanden. Därför är även frihet en relation mellan minst två människor. Att dela friheten i negativ och en positiv del är en individualistisk chimär - den enes frihet hänger alltid ihop med den andres makt.

    Svara
  12. jimpan (121 comments)

    Många kommentarer sen sist, och det är kul! Jag börjar bakifrån. CLK:
    Jag har inget att säga om det du skriver om att ”den gamla vänstern” numera räknas till högern (tog inte upp det, men det har jag gjort i andra sammanhang), bortsett från att jag själv inte betraktar mig som ”socialistisk vänster”, eller ens ”frihetlig socialist”. Hellre ”frihetlig (eller grön) vänster” i så fall, ibland kanske ”vänsterliberal”.

    Märk väl att jag aldrig har använt formuleringen ”makt över samhället” (som du associerar till positiv frihet), utan förespråkar alla medborgares lika makt att förändra samhället. Det är vad vi brukar kalla demokrati, och jag har hittills aldrig mött en liberal som uttryckligen motsatt sig det idealet. För övrigt tycker inte jag att distinktionen mellan positiv och negativ frihet är helt lyckad. Det Marcus skriver säger något om också min syn på det.

    Charlotte:
    Frihet, jämlikhet, syskonskap är en bra paroll. (Finns ordet ”syskonskap” på franska?) Det är ett problem att vi inte har fler kvinnliga medarbetare. Jag vill inte att det här ska vara något slags forum för grabbar. Alla som kommer på någon att tillfråga får gärna tipsa mig, så skickar jag ut en inbjudan. Jag har som sagt haft några på lut, men än så länge är det bara du som nappat.

    Masoud:
    Jag håller med om att Webers definition inte är den bästa, men det var den jag fann just då. Makt är helt klart ett relativt begrepp, och det är problematiskt att hävda att någon har makt – det är snarare något som görs (däremot kan man befinna sig i en situation där maktutövandet underlättas).

    Marcus:
    De två användningar jag gör av maktbegreppet har jag inte lyckats sammanfoga. Det är ett pågående projekt… Däremot håller jag inte med dig om att jämlik tillgång till makt leder till maktens upplösning. Din förstnämnda strategi är snarare utopiskt anarkistisk än socialistisk. Maktrelationer kommer alltid att finnas. Det gäller framför allt att förebygga det godtyckliga utövandet. Just nu är jag främst inne på detta projekts formella aspekter. Men jag får lov att återkomma (antingen här eller på min egen blogg), då du väckt många tankar hos mig med ditt problematiserande.

    Avslutningsvis: Visst kan man se tydliga skillnader mellan den frihetliga vänstern och den liberala högern, men som Aron säger är syftet med denna blogg att göra gemensam sak mot konservativ (inte sällan auktoritär) höger och auktoritär (och ibland ganska konservativ) vänster.

    Svara
  13. jimpan (121 comments)

    Wikipediaartikeln som Masoud tipsade om definierar makt som "möjligheten att efter egen vilja fatta beslut som verkställs". Den var inte så dum.

    Svara
  14. charlotte (146 comments)

    Jag tycker absolut att Aqurette gör det för enkelt för sig när han bortser från den makt över andra som olika människor i varierande grad kan ha. Och visst är det ofta konstruerat att upprätthålla distinktionen positiv/negativ frihet. I vissa fall - och det gäller bl a just de som jag räknade upp - tycker jag ändå det är påkallat att tala om egenmakt och om vikten att värna om friheter som tydligt handlar om friheten från samhälleligt förtryck. S k negativ frihet. Ska försöka utveckla lite i postning senare, och då utgå från konkreta exempel.

    Svara
  15. C. L. K. Aqurettewww.aqurette.com (2 comments)

    Marcus:
    Det stämmer inte att den enes frihet alltid hänger ihop med den andres makt. För att det ska vara så krävs att man först intar en kollektivistisk utgångspunkt, vilket är just det misstag som socialister och konservativa gör om och om igen. Men jag har svårt att se hur samhället hänger samman på det sätt som förutsätter denna koppling mellan olika människor. Att jag är fri att leva som jag vill betyder inte att du förlorar möjlighet att leva som du vill. Bara om du anser fig har rätten att styra över mig och andra kan individualism och den negativa frihetsdefinitionen vara problematisk.

    Charlotte:
    Naturligtvis finns det situationer där de friheter olika människor tar sig påverkar samhället och andra, men det förutsätter att individerna har en relation till varandra i ett specifikt sammanhang.

    Svara
  16. Alexander Lindskog (1 comments)

    Mycket intressant blogg! 🙂
    Jimpan har förmodligen inbjudits till att joina De gröna även tidigare, men om inte så gör jag det nu. 🙂

    Svara
  17. charlotte (146 comments)

    Hm, Aqurette, jag tror jag förstår hur du tänker men tycker fortfarande att det verkar lite snävt. Vi är ju i beroendeställning till varandra som människor på så många olika sätt. Men jag tycker inte att vi hundraprocentigt ständigt befinner oss i ett slags holistiskt sammanhang heller - jag vill inte med skruvstäd tvingas in i något sådant utan förstår din motvilja där. Tricky. Jag verkar vara någonstans mellan dig o Marcus i detta. I grund och botten är det dock hur man ställer sig i olika konkreta frågor som är det viktigaste, något fullfjädrat politiskt-ideologiskt frihetligt tankesystem går förhoppningsvis inte att skapa. Som frihetligt tänkande människa vill i alla fall inte jag fastna i något ideologiskt skruvstäd heller.

    Svara
  18. Marcus (478 comments)

    CLK: Visst är det omöjligt att acceptera min frihetsdefinition om man är individualist. Det är själva poängen. Men missta inte vänsterns utgångspunkt för kollektivism...

    Kollektivism är ett normativt begrepp, som vissa (idag en försvinnande liten andel) socialister erkänner, men som motpol till ontologisk och framför allt metodologisk individualism (begrepp som är deskriptiva till sin natur) står faktiskt holismen. Individualism används också i normativ betydelse, framför allt inom den liberala idétraditionen, och därför uppstår ofta en begreppsförvirring.

    Har holismen ingen normativ motsvarighet? Jo, inte minst den pragmatiska demokratism som demokratiska socialister, gröna och socialliberaler förfäktar. Ur individualistisk synvinkel uppstår konflikten mellan positiv och negativ frihet just precis där, där makten som helhet, med tvånget som inkluderad del, utökar frihetens negation. Kollektivisternas pliktetik erkänner i princip inte "negativa rättigheter" alls.

    Svara
  19. jimpan (121 comments)

    Alexander Lindskog:
    Kul att du gillar bloggen! (Men vi är en grupp som bloggar, så jag tycker att äran ska tillfalla alla medarbetare.)

    Smickrande med din inbjudan. Jag är medlem i Mp de Gröna (men vill understryka att jag skriver på den här bloggen enbart i egenskap av medarbetare på frihetligt forum).

    Svara
  20. charlotte (146 comments)

    Vad menar du rent konkret Marcus - att frihetliga vänstermänniskor liksom vänstern överhuvudtaget, förutom en "försvinnande liten del", i själva verket, och utan att själva veta om det, utgår från en holistisk tankemodell? Åh, det är det värsta jag vet när jag någon knökar in mig en modell jag inte bett om...
    Jag ersatte i provokativt syfte "kollektivism" med "holism" i min förra kommentar, för att reta Marcus lite. (Ta inte illa upp.) Kom igen nu Marcus, kom ut ur abstraktionstornet!

    Svara
  21. Marcus (478 comments)

    Naturligtvis har man rätt till vilken utgångspunkt som helst och det finns sannolikt mängder av bevekelsegrunder för än den ena politiska ståndpunkten, än den andra. Det jag menade med min strängt generaliserane kommentar var 1) att avvisa CLK:s försök att tillskriva socialister (och vänstern öht) kollektivismen, och 2) att påpeka att den individualistiskt frammanade konflikten mellan negativ och positiv frihet också kan oskadliggöras från en holistisk utgångspunkt.

    Jag generaliserar som sagt, och du får gärna presentera alternativa ingångar till exempel din egen personliga, men jag tror faktiskt att de flesta som kallar sig vänster inte ser samhällen som den enkla summan av individerna som ingår i det. De är således inte individualister, i metodologisk bemärkelse, och jag gör en pretentiös och bajsnödigt akademisk anmärkning om att kollektivism faktiskt inte är den metodologiska individualismens motpol, utan att holismen är det.

    Med andra ord, längre bort från abstraktionstornet än så lär jag inte komma. Det är min perversa böjelse det där... 😉 (Jag tar för övrigt aldrig illa upp i en seriöst ämnad diskussion).

    Svara
  22. Karl (1 comments)

    Jimmy definierar frihet som frånvaro från godtycklig maktutövning. Jag anser att det inte räcker. Maktutövning kan vara helt fri från godtycke och ändå ofri. Ett extremt exempel kan vara en lag som säger att alla judar skall vara inomhus efter klockan 9 på kvällen. I maktutövningen och tillämpningen av denna lag förekommer inget godtycke. Lagen är så att säga fullkommligt rättssäker även om den ur frihetssynpunkt är rent förkastlig. Man är inte fri bara för att man är helt säker och trygg i sin ofrihet.

    För att frihet skall kunna existera behöver man definiera ett antal okränkbara rättigheter och principer. Regler som inte får brytas, inte ens av nya regler eller principer. Exempel kan vara regler om rättssäkerhet, diskrimineringsförbud, yttrandefrihet, etc. Vi behöver alltså en konstitution, inte bara för att skydda oss mot godtycklig maktutövning utan och mot det frihetskränkande som kan förekomma i motsatsen.

    Svara
  23. jimpan (121 comments)

    Det är en tänkvärd poäng du tar upp, Karl, men jag skulle nog säga att den antijudiska lag du beskriver baseras på godtycke - eftersom den går emot tesen om människors lika värde. Men det är nog en politisk snarare än juridisk fråga.

    Du som pluggar juridik har säkert betydligt bättre koll på det som kallas "rule of law" än vad jag har, men det är ett viktigt inslag i den politiska teoribildning som jag lånat mitt frihetsbegrepp från.

    Här har jag skrivit lite mer om "mitt" frihetsbegrepp.

    Svara

Kommentera