Fleischer och Malm om Hizbollah

Av den 8 augusti, 2006

Som tidigare noterat tycks vänsterorienterade personer inta till synes motsatta ståndpunkter i den pågående Mellanösternkonflikten. Två debattörer är Rasmus Fleischer och Andreas Malm, båda med bakgrund på den (utmärkta!) frihetligt socialistiska tidningen Arbetaren. Fleischer är idag verksam vid Piratbyrån, medan Malm är kanske mest känd för bok När kapitalet tar till vapen (som lär vara bra).

Malm skriver på debattsidan i Arbetaren.

Om jag går i en Pride-parad och en bög misshandlas av nazister, frågar jag mig då om de deltagare i tåget som rycker ut till hans försvar är för eller emot en försämring av arbetsrätten? Nej, jag griper in på deras sida. Om det anordnas en demonstration mot ännu en sommar av eskalerande utomhusvåldtäkter i Stockholm, frågar jag mig då om de arrangerande feministerna anser att den globala uppvärmningen är ett akut problem eller ett som man kan ta itu med om 50 år? Nej, jag går med i tåget. Om en grupp forskare driver en rättsprocess mot en antisemit som hetsat grovt mot det judiska folket, frågar jag mig då vad de har för syn på Palestinakonflikten? Nej, jag ger mitt stöd till deras sak. Och om jag lyckas kravla fram ur rasmassorna från mitt sjuvåningshus som fallit ned över mitt huvud efter att den träffats av en israelisk halvtonsbomb, om jag grusig, blodig och darrande blickar ut över det rykande bostadsområdet, om jag upptäcker min lillasysters livlösa kropp under ett cementblock – frågar jag mig då: vilken organisation bedriver autonom arbetarkamp i det här landet? Vem verkar för fri abort? Var kan jag engagera mig mot djurplågeri inom köttindustrin? Nej, jag frågar mig: vilken organisation har tidigare sett till att denna invasionsmakt som förstör mitt och mitt folks liv hållit sig borta? Vilken rörelse har hittills, genom enastående taktisk genialitet, slagit tillbaka varje försök från denna armé att invadera landet också på marken? Vilken är den enda kraft som faktiskt har en möjlighet att tillfoga fienden ett nederlag? Jag frågar mig detta, begraver min syster, förbinder mina sår och söker upp en kommendant i Hizbollah.

Malm tycks argumentera väl, men han blandar bort korten. Det han säger kan visserligen mana till förståelse för de civila i Libanon som ger Hizbollah sitt stöd för att Israels regering bombar deras hem, men det gör inte att vi ska stödja Hizbollah. Israels bombningar av Libanon är övervåld som förtjänar vårt avståndstagande. Men Libanons regering skulle ha fått hjälp med att avväpna Hizbollah.

Fleischer i sin tur skriver på ledarplats i Expressen.

Att solidarisera sig med Hizbollah är oacceptabelt. Den enkla åsikten uttryckte jag på min blogg. Reaktionerna blev enorma. Från vänsterhåll kom både varma tack och hot om våld. Mest utstuderad var Andreas Malm som i en osande tirad i Arbetaren deklarerar mig som "renegat", avfälling. Ett kristet begrepp för den själ som en gång döpts men ändå avvikit från den rätta tron.

Själv ser jag inga problem i att dagligen umgås med folk vars syn på vissa frågor är helt motsatt min. Men för Hizbollah-vänstern har hatet mot Israel blivit en världsåskådning som går före allt. Varje invändning tolkas som ett stöd till samtliga operationer som den israeliska armén någonsin utfört.

Förvisso finns i den vänsterradikala miljön en utbredd tvångstanke om att man i just Mellanösternfrågan måste ha en rak "linje". En uttänkt plan för framtiden, en väpnad rörelse att stödja till dess totala seger.

Fleischers har en klar poäng i det han skriver. För att man kritiserar övervåldet från den israeliska regeringen måste man inte stödja Israels fiender som har som stadgefäst mål att Israel ska upphöra som stat. Vi behöver inte instämma i Bush Jr:s bibliska övertygelse att "de som inte är med oss är emot oss".

Jag instämmer inte i Lars Ohlys åsikt (otroligt töntig bild btw) att Sverige inte ska delta i en FN-trupp till Libanon. Visst håller jag med om att det inte är "rätt att FN går in och slutför det Israel har påbörjat". Som Britt-Marie Mattsson skriver i dagens Göteborgs-Posten (ej på nätet), apropå den konferens Göran Persson föreslagit, måste staten Israel vara med och finansiera återuppbyggnaden av det dess militär förstört.

I en grön apell mot Israels övervåld skriver man:

Det behövs FN-styrkor för att stoppa våldsutvecklingen, samtidigt behövs en kraftfull internationell press på parterna att säkra gränserna, tvinga fram en politisk dialog, avväpna alla privata arméer som motverkar demokratiska lösningar och på längre sikt hitta en finansiering för återuppbyggnad av den sönderslagna infrastrukturen.

Jag håller med om det. Jag anser att den svenska regeringen måste:

  • Omedelbart avbryta all svensk import (till ett årligt värde av 36-37 miljoner kronor enligt GP) och export av vapen till Israel.
  • Verka för att EU:s handelsavtal med Israel avbyts omedelbart eftersom Israel inte följer skrivelsen om att efterfölja de mänskliga rättigheterna i de ockuperade områdena.
  • Ta kraftfulla initiativ för att FN ska få huvudansvaret att skapa fred och säkerhet i Mellanöstern, genom att tvinga fram en politisk dialog och avväpna Hizbollah.

***

Mattias Gardell, professor i religionshistoria (mitt magisterämne), skriver i Svenska Dagbladet. Jag har inte mycket att invända.

Andreas Gustavsson skriver mycket balanserat och tänkvärt i Dagens ETC om situationen i Libanon. "Libanons framtid hänger på omvärldens hjälp".

Lika balanserad och tänkvärd som Andreas Gustavssons artikel är, lika smaklös och idiotisk (ja, faktiskt - vem sa nåt om "brunvänster"?) är Aron Etzlers ledare i Flamman - "vänsterns" tidning (vilken vänsters?). Tack till Charlotte för tipset (läs gärna hela bloggposten). Jag vill bara påminna om hela syftet med Hizbollah. (Uppdatering: Dokumentet som länkades är numera borttaget.)

***

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om: Hizbollah, Israel, Libanon, Andreas Malm, Rasmus Fleischer, Mattias Gardell, Aron Etzler, Flamman, Arbetaren

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera!

12 reaktioner på ”Fleischer och Malm om Hizbollah

  1. charlotte (146 comments)

    Håller med.
    Det finns förstås mycket att säga om Malm o Hizbollah, en sak är att han inte riktigt tar upp deras antisemitism. Det är en brännande fråga som han i princip struntar i.

    Svara
  2. jimpan (121 comments)

    Ja, det är ju inte så att Hizbollah bara är ointresserade av att bedriva autonom arbetarkamp, verka för fri abort eller engagera sig mot djurplågeri inom köttindustrin (som Malm vill få det till).

    Självklart är det upp till varje organisation, aktivist eller debattör att göra sina prioriteringar.

    Men problemet med Hizbollah är ju inte att de försummar vissa frågor, utan att de står för helt förkastliga mål.

    Ett ställningstagande för Hizbollah är ett ställningstagande för antisemitism. Jag vill gärna skilja mellan staten Israel och det judiska folket, men Hizbollah gör det inte. Så enkelt är det.

    I övrigt är inte Mellanösternkonflikten enkel.

    Svara
  3. Aron (14 comments)

    håller med dej fullständigt jimmy. blir jävligt irriterad på hizbollahhyllningar från vänsterhåll. helt ofattbart är det. det är ju ett krig för fan, ingen fotbollsmatch. vi behöver inte ta ställning mer än det att vi ogillar israels bombningar, nuff said.

    Svara
  4. Andreas (26 comments)

    Håller oxå med om att man inte alls måste välja sida. Irakkriget är fel men Saddam är inte bra och kurderna för en legitim kamp osv, Hizbollah luktar skit precis som staten Israel osv...

    Angående FN-trupp till Libanon är jag dock inte helt överrens med dig. Det är inte en lätt fråga men med de förslag som nu ligger vill jag inte att Sverige ska medverka.

    Svara
  5. jimpan (121 comments)

    Hej Andreas,
    Kul att höra från dig igen! Har du lust att ta en fika nån dag nästa vecka?

    Håller med om att det inte är någon lätt fråga med FN-trupp till Libanon heller, men min åsikt är trots det den jag skrev. Men blir det en FN-trupp skulle jag inte bli sur om inte Sverige deltog - bara det att jag inte är emot ett svenskt deltagande heller.

    Svara
  6. Andreas (26 comments)

    Angående FN-trupp igen: Jag kan inte riktigt släppa detta, sorry. Anser inte du/ni att det först iaf bör framgå vad truppen ska göra innan ni bestämmer er? Alltså, först får vi väl se vad det blir för resolution (antagligen skit) sedan får vi se vad det blir för uppdrag!!

    Hur ser ni på "kriget" då? "Startades" det av att Hizbolla kidnappade soldaterna (tog krigsfångar inne i Libanon!!!) eller ser ni det som en bisarr förevändning (som jag)? Anser, likt många i debatten, att kidnappningarna är lika lite anledning till kriget som skotten i Sarajevo var för första världskriget!

    Svara
  7. jimpan (121 comments)

    Jag kan bara svara för mig själv. Du skriver:

    "Alltså, först får vi väl se vad det blir för resolution (antagligen skit) sedan får vi se vad det blir för uppdrag!!"

    Visst, jag håller med (förutom biten "antagligen skit"). Men början till vår diskussion om FN-trupp var Lars Ohlys uttalande, där det verkar ganska tydligt att han bestämt sig redan från början. Det kan mycket väl vara så att Libanons regering inte vill godta den kommande resolutionen, men det är möjligt att man inte vill godta den pga att man är under press från Hizbollah. Helst ska naturligtvis resolutionen godtas av såväl Israel som Libanon. Men får en FN-trupp stopp på israeliska militärens krigföring i Libanon, så tycker jag det är lite väl mycket lyxradikalism från den svenska vänsterns sida att förkasta den. Man kan ha sina reservationer, men det är en annan sak (det kommer nog jag också ha). Det här är trots allt en helt annan situation än invasionen av Irak.

    Parallellen med skottet i Sarajevo är slående. Hela historien med kidnappningar är bisarr (jag tog ju upp Mattias Gardells artikel), och jag instämmer till 100 % i kritiken mot övervåldet från Israels militär (det torde ha framgått). Men oavsett detta så står jag fast vid de punkter som avslutar bloggposten.

    Om vi pratar om hur "kriget" startades, så kan jag ge några förslag:
    Sexdagarskriget, kriget 1982, Hizbollahs mål, (se särskilt avslutningen)
    Syriska regeringens stöd till Hizbollah, Iranska regeringens förhållande till Israel.

    Jag förstår inte riktigt relevansen i huruvida kidnappningarna utlöste konflikten eller inte. Jag stödjer inte de militära aktioner som Israels regering genomför, jag stödjer inte byggandet av muren i Palestina, men jag stödjer inte heller Hizbollah, Syriens regering eller Irans regering. Israel ska ut ur Libanon, Libanon ska få hjälp att avväpna Hizbollah och återuppbygga sin infrastruktur (med finansiering, helt eller delvis, från Israel), och en dialog måste inledas med mål att skapa en tvåstatslösning i Palestina-Israel-konflikten (vilket kräver att Israel erkänner Palestina och samtliga länder i omgivningen erkänner Israel). Ärligt talat är jag dj*vligt trött på den höger/vänsterprägel frågan fått här hemma!

    Jag svarar via mejlen ang fika.

    Svara
  8. jimpan (121 comments)

    Ett tillägg, då den föregående kommentaren kan missförstås: Den libanesiska regeringen har avvisat det liggande resolutionsförslaget, med motiveringen att man inte tagit hänsyn till de libanesiska kraven att israelisk militär ska dras tillbaka och flyktingar tillåtas återvända hem.

    En israelisk talesman, justitieministern Haim Ramon, säger att styrkorna inte lämnar Libanon förrän en internationell styrka finns på plats. Man tvivlar också på att Hizbollah kommer att godta resolutionen, men det är inte relevant. Hizbollah är en terroristgrupp och inte en erkänd statsmakt. Man behöver inte bry sig om vad de tycker. Huvudsaken är att israelisk militär upphör med sina bombningar och Israel skyddas från raketskjutningar från Hizbollah.

    "Utkastet från Frankrike och USA fokuserar på att 'fientligheterna ska upphöra helt', ett omedelbart stopp som 'i synnerhet stöder sig på' att Hizbollah avbryter alla sina attacker och att Israel slutar med sina offensiva militära operationer. Utkastet betonar också att Hizbollah ska släppa de tillfångatagna soldaterna, samt att det är viktigt att Libanons regering utökar sin kontroll till all libanesisk mark."

    (SvD den 6 augusti)

    Mycket återstår att göra innan säkerhetsrådets medlemmar kan komma överens om en slutgiltig resolution, men hur mycket jag än ogillar Bush Jr och den amerikanska krigsmakten så anser jag ändå att resolutionsförslaget är ett steg i rätt riktning (det ska vara en internationell och inte en NATO-ledd styrka). Desto viktigare att Hizbollah verkligen avväpnas och israelisk militär lämnar Libanon. Frågan om återuppbyggnad etc. är mindre akut.

    Svara
  9. Andreas (26 comments)

    Vi verkar vara ganska överrens... Angående andra stycket så var det bara ärliga frågor om hur ni ser på saken.

    Beträffande första stycket så har du rätt i att Ohly´s uttalande går ut på att säga nej till nästan alla typer av "fredsbevarande" styrkor just nu. Det vill inte jag. Jag anser, som förhoppningsvis framkommit, att det beror på uppdraget.

    Bra poäng med "lyxradikalism"!

    Svara
  10. jimpan (121 comments)

    Det glädjer mig att vi är överens. 🙂
    (Även om man inte behöver vara överens och ändå vara vänner.)

    Svara

Kommentera