En välkommen budgetreform

Av den 13 mars, 2015

I min tredje ledare för ETC Göteborg det här året skriver jag apropå att regeringen låter utreda avskaffandet av överskottsmålet - varför detta är högst välkommet, men att det behövs en större budgetreform. För samhällsekonomins skull.

Det var bara en tidsfråga innan det skulle ske, trots att båda finansministerkandidaterna – Magdalena Andersson och Anders Borg – ända in på valdagen tävlade i att förneka det. Förra veckan meddelade regeringen att överskottsmålet, det vill säga att staten sett över en konjunkturcykel ska sätta av en procent i sparande, kan komma att bytas ut ett balansmål för statens finanser. Det gör nu inte att det kommer att frigöras några extra pengar till offensiva satsningar. Åtminstone inte på kort sikt. Statsfinanserna går med stora underskott, har gjort det sedan ett par år tillbaka, och utan rejäla skattehöjningar kommer överskott enligt expertmyndigheternas beräkningar inte att kunna nås förrän år 2018.

Såväl Magdalena Andersson som hennes företrädare på ministerposten Anders Borg svor inför valet trohet till överskottsmålet.

Beskedet att Konjunkturinstitutet ges i uppdrag utreda alternativ till överskottsmålet är ändå välkommet. Myndigheten har själv varnat för att underskottet, på för närvarande ca 75 miljarder, äventyrar det offentliga åtagandet på en rad områden: personaltätheten inom vård, skola och omsorg; sådant som barnbidrag och studiemedel; samt underhållet på den redan eftersatta infrastrukturen. Till viss del kan underskottet förklaras med att världsekonomin drabbats av den värsta krisen sedan 1930-talet. De för svensk ekonomi så viktiga exportföretagen går sämre när omvärlden är i kris, och det har lett till minskade skatteintäkter. Men det går inte att komma ifrån att förra regeringens skattesänkningar på 140 miljarder var till stor del ofinansierade.

Olika syn på samhällsutveckling

Det går en grundläggande skiljelinje mellan borgerlig respektive socialdemokratisk syn på ekonomisk utveckling. Den förra prioriterar att pressa ned lönekostnaderna, så att företagen kan anställa fler. Jobbskatteavdragen var en metod för detta, liksom åtstramad arbetslöshets- och sjukersättning. Det har troligen lett till ökad sysselsättning. Men klassisk socialdemokrati fokuserar också på kvaliteten i jobbskapandet, inte enbart kvantiteten. Senast var det ledningen för Folkpartiets ungdomsförbund, Luf, som föreslog sänkta ingångslöner för att råda bot på den höga arbetslösheten bland nyanlända. Det sades att lönerna måste bättre spegla arbetskraftens kompetens. Alternativet, att genom olika insatser stärka arbetskraftens kompetens, kan tyckas både dyrare och svårare – men det ger en bättre samhällsekonomisk utveckling på sikt.

Det här synsättet är grunden till att den rödgröna regeringen, till skillnad från de borgerliga, har velat satsa på vuxenutbildning och höjda nivåer i arbetslöshetsersättningen. Men det behövs också investeringar i infrastruktur och bostäder, också det något som – enligt bland andra IMF, internationella valutafonden – betalar sig. På kort sikt genom tillkomst av arbetstillfällen, mer långsiktigt genom förbättrad transportkapacitet och personalförsörjning.

Det är i praktiken gratis för svenska staten att låna pengar. Problemet är att statsbudgeten inte skiljer på kapital- respektive driftskostnader. Alla investeringar måste betalas direkt. Att ersätta överskottsmålet med ett balansmål vore en välkommen budgetreform. Ännu bättre skulle det vara att också dela upp statsbudgeten i en driftsdel och en investeringsdel, gärna med ett mål för de offentliga investeringarna. Det skulle förhindra att balansmålet utnyttjas för att sänka skatterna, eller för att öka sådana utgifter som inte skulle stärka samhällsekonomin.

Mina tidigare ledare

Det här var min tredje ledare för ETC Göteborg för året. Det följande är vad jag skrivit tidigare i år.

  1. I januari skrev jag under rubriken Deflationsmonstret om räntestriden i Riksbankens ledning och att deflation, inte inflation, kan vara det största hotet mot samhällsekonomin under en överskådlig framtid.
  2. I februari skrev jag under rubriken Efter åtstramningspolitiken om eurokrisen och hur Greklands nya regeringsparti, Syriza, motsatt sig fortsatta åtstramningar. Jag påpekar att också länder som Tyskland och Sverige har en läxa att göra.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om a-kassan, Anders Borg, ETC Göteborg, IMF, ingångslöner, investeringar, jobbskatteavdrag, Konjunkturinstitutet, Luf, Magdalena Andersson, överskottsmålet, skattesänkningar, vuxenutbildning

Kommentera!