En öppen stad bygger vi gemensamt

Av den 19 juni, 2014

I min sjätte ledare för ETC Göteborg ger jag mig in i stadspolitiken igen. Den här gången med ett väldigt lokalt perspektiv, kretsande kring gentrifieringen av min egen stadsdel, och det trängande behovet av att bygga fler bostäder.

Söndagen den 25 maj var det inte bara val till Europaparlamentet. I min egen stadsdel var det också Majornas megaloppis, anordnat av Hyresgästföreningen västra Göteborg, ett utmärkt exempel på kretsloppsekonomi. Det bekräftar bilden av en lite alternativ, kanske bohemisk stadsdel – eftertraktad adress för en välutbildad och kreativ medelklass. Vi har en oproportionerligt hög andel, jämfört med riksgenomsnittet, som röstar på Miljöpartiet och Feministiskt initiativ. Det är en på många sätt progressiv stadsdel.

Majornas Megaloppis, bild från 2012 på plaskdammen i det populära området kring Mariaplan.

På väg från Dalheimers hus, där jag lämnade min röst, stötte jag på ett par saker som är typiska för opinionen kring stadsutveckling. Det ena var att jag råkade höra två personer som gick bakom mig och pratade om Majorna. De diskuterade vad som med en akademisk term kallas gentrifiering: den sociala statushöjning av ett område som inträffar när människor med högre inkomst lockas dit, ofta av skäl som hänger samman med livsstil. Bostadsrättspriser drivs upp, och för hyresrätter sätts det press på renoveringar som många tidigare hyresgäster inte har råd med. Det säger sig självt att det får konsekvenser för den socioekonomiska sammansättningen i området.

Nimby - mot allmänintresset

Samtidigt som jag råkade höra samtalet såg jag lappar för en namninsamling med syfte att stoppa förtätningen av Gråberget, en höjd alldeles intill Mariaplan där jag var. Människorna bakom denna insamling vill förhindra byggandet av bostäder på ytor där det i dag finns buskar och träd. De menar att bebyggelsen skulle förstöra deras utsikt. Protesterna gäller planen att bygga 190 nya bostäder längs Ärlegatan. Totalt vill Stadsbyggnadskontoret förtäta Gråberget med 300 nya bostäder, förskolor och verksamhetslokaler.

På Gråberget kan det gott byggas bostäder för fler.

Det är möjligt att de protesterande på Gråberget ser behovet av fler bostäder i Göteborg. Enligt Hyresgästföreningen är det 36.000 unga vuxna mellan 20 och 27 år i Göteborgsregionen som skulle vilja ha en egen bostad om det bara gick att få tag i. Det innebär att det skulle behöva byggas cirka 24.000 bostäder enbart för att tillgodose behoven hos denna grupp.

I Göteborgsregionen skulle det totalt sett, enligt en rapport från Handelskammaren Väst och HSB, behöva byggas 5.100 bostäder per år för att hålla jämn takt med befolkningutvecklingen fram till år 2030, att jämföra med den faktiska siffran på 3.000 bostäder per år. Enligt rapporten motsvarar bostadsbristen uppemot 3,5 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter, eller ett produktionsbortfall för näringlivet på 200 miljarder. De protesterande vill säkert att det ska byggas mer. Bara inte på deras bakgård.

Det går att göra en hel del förändringar i regelverk och praxis, på lokal nivå såväl som nationellt, som kunde få fart på bostadsbyggandet. Men en viktig orsak till att det inte byggs tillräckligt är alla överklaganden. Gentrifiering är ingen fysikalisk lag. Ytterst handlar det om tillgång och efterfrågan – om det finns bostad åt fler dämpar det prisuppgången. Vill vi ha en levande stad, inte en stad för bara vissa, så kräver det att vi sätter oss över det snäva, kortsiktiga egenintresset.

Mina tidigare ledare

Det här var min sjätte ledare för ETC Göteborg. Det här är vad jag skrivit tidigare:

  1. I januari skrev jag under rubriken Ett nödvändigt uppbrott om hur försörjningsstödet för allt fler blivit ett långvarigt bidrag snarare än ett stöd vid akut kris, och hur detta beror på en utsortering från arbetsmarknaden som inleddes med nittiotalskrisen. Utbildningsinsatser kan vara en del i att vända denna utveckling, liksom metoder för att tillvara ta de anställdas reella kompetens så att de kan ta ett kliv uppåt och frigöra lågkvalificerade jobb.
  2. I februari skrev jag under rubriken Kris i befolkningsfrågan om behovet av regionala investeringar i bostäder och infrastruktur, för att kunna möta befolkningstillväxten och främja den ekonomiska utvecklingen. Med utgång från den nya ekonomiska geografin (Paul Krugman) argumenterade jag för att Västsvenska paketet, tillsammans med ökat bostadsbyggande i Göteborg, behövs för att bekämpa arbetslösheten i regionen.
  3. I mars skrev jag under rubriken Brundtlandparadigmet om hur en kommande rödgrön regeringspolitik kan komma att se ut. Inspirerat av det rödgröna samarbetet i Göteborg, liksom den FN-kommission som på åttiotalet leddes av Gro Harlem Brundtland, bör en rödgrön regering kunna samordna sin på förhand sinsemellan spretiga politik inom en modell för socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling.
  4. I april skrev jag under rubriken Arbetets döttrar och söner apropå första maj, där jag önskade mig ett tal med feminism som grundtema. Det handlade om det obetalda hem- och omsorgsarbetet, om villkoren på arbetsmarknaden, samt om föräldraförsäkringen och förutsättningarna för ensamstående mödrar.
  5. I maj skrev jag under rubriken Den bortglömda sysselsättningsunionen inför valet till Europaparlamentet. Främst handlade det om hur viktigt det är att socialdemokratin sätter en egen, progressiv agenda. Om EU ska överleva behövs det en samordnad ekonomisk politik för sysselsättning, med investeringsprogram för grön omställning.

För övrigt…

...har jag startat ett nyhetsbrev, för den som vill vara säker på att inte missa något inlägg på min blogg. Följ länken för att börja prenumerera, så lovar jag att inte spamma dig med mejl. Det är tänkt att utkomma en gång i månaden, med minst tre och högst fem inlägg i varje utskick.

...tycker jag det är kul att Miljöpartiets Jakop Dalunde så smått kommit igång med sin blogg igen. I höstas skrev han om behovet av en konstruktiv EU-kritik; i vintras om hur han blev grön och varför han kandiderade till Europaparlamentet; och nu senast resonerade han lite kring tillväxt och miljö. Det sistnämnda vill jag särskilt rekommendera!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om bostadsbrist, ETC Göteborg, Feministiskt initiativ, gentrifiering, Göteborg, Handelskammaren Väst, Hyresgästföreningen, Jakop Dalunde, Majorna, Miljöpartiet, Nimby, ny ekonomisk geografi, stadspolitik, stadsutveckling

Kommentera!

2 reaktioner på ”En öppen stad bygger vi gemensamt

  1. Pingback: Socialdemokrati som samhällsmodell - strötankar och sentenserströtankar och sentenser

  2. Pingback: Jag kandiderar till ombud på S-kongressen - jimmysand.com

Kommentera