När jag postade det föregående inlägget kom jag att minnas en essä jag skrev våren 2000. Den handlar om kultur och media (och till stor del tycker jag den håller ännu).
När man talar om begreppet ‘kultur’, är utgångspunkten en av två möjliga definitioner. Den ena, och i vardagligt tal mest flitigt använda, är den ‘estetiska’ definitionen, enligt vilken kultur utgörs av sådant som konst, litteratur, teater, etc. Den andra definitionen är den avsevärt bredare ‘antropologiska’. Denna avser de mönster av föreställningar, kunskaper, normer och värderingar som människan bär upp i sitt dagliga liv och som hon delar med andra, inom ett samhälle eller en del av ett samhälle. Vi ser att det som de båda definitionerna syftar på inte är två helt skilda ting – snarare kan man betrakta det estetiska kulturbegreppet som toppen av ett isberg, och det antropologiska som det som finns under vattenytan. Kulturen i estetisk mening blir en konkret manifestation av den mer abstrakta antropologiska kulturen, som en bekräftelse av eller en reaktion mot den. Det är det senare kulturbegreppet som är mest meningsfullt att utgå ifrån när man talar om förhållandet mellan kultur och kommunikation.
Inkommande söktermer
- essä exempel
Inga relaterade inlägg.



2012
Pingback: Humanism utan antropocentrism « strötankar och sentenser