Ekologins plats i grön ideologi

Av den 15 mars, 2007

Världens gröna partier kan sägas ha som sin grundval fyra pelare: (1) ekologi; (2) social rättvisa; (3) gräsrotsdemokrati; och (4) ickevåld. Ofta är det bara den första man tänker på, vilket kan leda till viss begreppsförvirring.

Jag tänkte här inte reda ut förvirringen, utan främst spåna lite kring den gröna ideologins förhållningssätt till ekologi.

Mörkgröna ("fundis") och ljusgröna ("realos")

Gröna partier brukar göra anspråk på att stå för en radikalt ny ideologi, skild från såväl socialism som liberalism och konservatism. Ändå riskerar de att uppfattas som ett hopkok av olika ingredienser från de övriga tre, utöver en tydligare betoning av miljön än andra partier. Ofta gör de även anspråk på att omfatta ekoanarkister/gröna anarkister, kärnkraftsmotståndare och fredsrörelsen - trots att dessa menar sig vara partipolitiskt fristående. Feminism, ickevåldsfilosofi och djurrätt är andra inslag som ofta betonas.

De gröna kan delas in i ett spektrum från ljusgröna till mörkgröna. Ljusgröna återfinnes i miljörörelser som Greenpeace, Friends of the Earth och Svenska Naturskyddsföreningen, och kan låta miljötänkandet samsas med traditionella ideologier. En variant är den s k ekohumanism som Centerpartiet lyfter fram som sin ideologi. De mörkgröna är mer radikala, mer kritiska mot partipolitik och tillväxttänkande - och överhuvudtaget mer civilisationskritiska. Där är det också mer vanligt med New Age-liknande tankegods som Gaiahypotesen och betonandet av paralleller mellan post-newtonsk fysik och en mystisk, österländsk syn på världen. En variant, den kanske mest radikala, är anarkoprimitivismen - med förespråkare som John Zerzan och den s k Unabombaren, Theodore Kaczynski.

Åsiktskillnader mellan mörkgröna och ljusgröna blev till en konflikt mellan "fundis" och "realos" i det tyska gröna partiet, Die Grünen. Dokumentären Fundamentalisterna, som SVT sände inför valet 2006, hävdar att den schismen finns också inom det svenska Mp.

Arne Næss och ekosofin/djupekologin

I sin skrift Grön ideologi, 2002, lyfter Mp:s dåvarande språkrör Matz Hammarström fram den s k djupekologin som grundval för de gröna. Det är en ekofilosofi - mer mörkgrön än ljusgrön - som kan sägas ha skapats av norrmannen Arne Næss. Denne blev professor i filosofi (logik) vid Oslo universitet 1939, vid 27 års ålder, och var under kriget aktiv som motståndsman. Han har senare gjort sig känd som miljöaktivist och bergsklättrare.

Uttrycket ”djup ekologi” myntade Næss i en artikel i tidskriften Inquiry, nr 16 1973, för att markera en distinktion. Han skiljer mellan den grunda eller ytliga ekologiska rörelsen, som arbetar defensivt mot förorening och resursslöseri, och den djupa ekologiska rörelsen, som även har andra delmål och mer radikalt ifrågasätter samhällsutvecklingen. 1984 formulerade Næss, tillsammans med George Sessions, en åttapunkters plattform för djupekologin (här hämtad från Manuel Castells, Identitetens makt, 1997, s. 130f.).

(1) Det mänskliga och utommänskliga Livets välbefinnande och blomstring på jorden har värde i sig. Detta värde är oberoende av den utommänskliga världens nytta för mänskliga syften. (2) Livsformernas rikedom och mångfald bidrar till förverkligandet av detta värde och är också ett värde i sig. (3) Människorna har ingen rätt att minska denna rikedom och mångfald annat än för att tillgodose vitala behov. (4) Människolivets och kulturens blomstring är förenliga med en betydande minskning av den mänskliga befolkningen. Det utommänskliga livets blomstring kräver en sådan minskning. (5) Dagens mänskliga inblandning i den utommänskliga världen är överdriven och situationen förvärras snabbt. (6) Politik och åtgärder måste av det skälet förändras. Det handlar om grundläggande ekonomiska, tekniska och ideologiska strukturer. Det resulterande tillståndet kommer starkt att skilja sig från det nuvarande. (7) Den ideologiska förändringen går främst ut på att värdera livskvalitet (att dväljas i situationer med inneboende värde), inte eftersträva en allt högre levnadsstandard. Vi kommer att få ett djupt medvetande om skillnaden mellan big och great. (8) De som instämmer i föregående punkter har skyldighet att direkt eller indirekt försöka genomföra de nödvändiga förändringarna.

(Kanske reagerar ni särskilt på punkt 4. Den ger viss legitimitet åt anklagelsen mot gröna och miljövänner för att vara malthusianer. Jag har själv tagit upp frågan, och är inte så säker på att jag instämmer med plattformen. Förvisso skulle det vara önskvärt att hejda befolkningsökningen. Det tror jag sker som ett resultat av ökat globalt välstånd. För att en global konsumtion ska kunna ligga på samma nivå och vara av samma art som den vi idag har i västvärlden, så skulle det vara nödvändigt med en betydande befolkningsminskning. En annan utveckling skulle helt enkelt inte vara hållbar.

Jag förespråkar följande: (1) Ökat globalt, och jämnt fördelat välstånd; vilket ger (2) en utplanande befolkningskurva; och måste förenas med (3) en omdirigering av konsumtion från varor till tjänster, från icke-förnyelsebara resurser till förnyelsebara. Det är min syn på hållbar utveckling. Någon där emot?

Næss har också omformulerat de åtta punkterna något, och diskuterar dem i sin bok Livsfilosofi, 1999, s. 130. Punkt 4 lyder där: "Det skulle vara bättre för människorna om de var färre, och mycket bättre för andra levande varelser.")

Jag tänker här inte gå djupare, eller mer konkret, in på djupekologin och dess möjliga tillämpningar. Det kan komma i ett senare inlägg. Först vill jag uppmana till diskussion. Vilka ser ni som djupekologins styrkor och svaga punkter? Är det en bra grund för samhällsförändring, eller helt fel ute?

Den gandhianska ickevåldsfilosofin

Arne Næss har också skrivit böcker om Mohandas "mahatma" Gandhi, en tänkare och aktivist som, vid sidan av den judiske filosofen Baruch Spinoza (som också lyfts fram av vänstertänkare som Antonio Negri), varit hans främsta inspirationskälla. En bok finns på svenska, med den enkla titeln Gandhi, och kom ut 2002.

Næss hävdar (s. 62) att Gandhis ickevåldslära bygger på en enda grundförutsättning av normativ karaktär: Försök att förverkliga ditt jag fullständigt. För att bättre förstå denna norm ställer Næss sedan upp sex hypoteser:

  1. Självförverkligande förutsätter att du söker sanningen.
  2. I sista hand är alla levande varelser ett.
  3. Våld mot ditt jag omöjliggör fullständigt självförverkligande.
  4. Våld mot en levande varelse är våld mot dig själv.
  5. Våld mot en levande varelse omöjliggör fullständigt självförverkligande.
  6. Arten av de medel som används förutbestämmer arten av de mål som kan nås genom sådana medel.

Personligen ser jag den sjätte hypotesen som särskilt viktig, även om dess relation till de övriga inte är lika tydliga som dessas inbördes relation. Med utgång från de sex teserna omformulerar Næss Gandhis uppmaning: Sök sanningen och förverkliga ickevåld.

Nu har jag ganska ytligt behandlat två av den gröna ideologins grundpelare: ekologin och ickevåldet. Tycker ni att dessa på ett tydligt sätt, utöver Næss som gemensam nämnare, hänger ihop? Kan Gandhi sägas ha en liknande betydelse för den gröna ideologin som Marx haft för socialismen? Har den gandhianska ickevåldsfilosofin någonting att ge?

***

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om: grön ideologi, ekologi, ekosofi, djupekologi, Arne Næss, anarkoprimitivism, John Zerzan, Unabombaren, Die Grünen, Matz Hammarström, Miljöpartiet, fundis och realos, Greenpeace, Miljöförbundet Jordens Vänner, Svenska Naturskyddsföreningen, miljörörelsen, New Age, Fritjof Capra, Gaiahypotesen, Gandhi, ickevåld, Spinoza, Antonio Negri, ekohumanism, Centerpartiet

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Inkommande söktermer

  • Kritik mot arne næss 8 punkter

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om anarkoprimitivism, Arne Næss, Centerpartiet, Die Grünen, ekohumanism, ekologi, ekosofi, fundis och realos, Gaiahypotesen, Gandhi, grön ideologi, ickevåld, Matz Hammarström, Miljöpartiet, miljörörelsen

Kommentera!

29 reaktioner på ”Ekologins plats i grön ideologi

  1. Andreas (orust) (17 comments)

    "6. Arten av de medel som används förutbestämmer arten av de mål som kan nås genom sådana medel."

    Denna Naess tes är väl någonslags motvikt till utilitaristerna Benthams och Mill's: "Störtsta möjliga lycka åt största möjliga antal", som fokuserar på målen, snarare än på medlen?

    Bentham: Demokrati (mål) kan nås hursomhelst...
    Naess: Demokrati (mål) kan endast nås genom Demokrati (medel)

    Är det en korrekt slutsats?

    Enligt min tolkning är det en korrekt slutsats (med reservation för att tesen var Gandhis). Man kan betrakta ickevåldsfilosofin som kausalkritisk snarare än konsekventialistisk. /Jimmy

    Svara
  2. francophobe (47 comments)

    Varför tycker du att det vore önskvärt med en mindre befolkning? Jag tvivlar på att någon kan räkna ut den ultimata befolkningsmängden och så här långt har befolkningen kunnat försörjas bättre ju fler vi blir. Det finns massor av exempel på hur människan belastat miljön även när vi var färre. Däremot håller jag med om att det urbana livet i sig gör att befolkningsökning avstannar och förmodligen slutligen minskar. Men det är i så fall att beklaga.

    Sen kan man aldrig sluta fascineras över hur olika politiska inriktningar försöker göra Gandhi till sin. Den enda indiske premiärminister som uttryckligen hävdat att han föjde Mahatma Gandhi var Morarji Desai som var med från början under självständighetsrörelsen. Han var ledare för Janata Party, en sorts förlaga till dagens BJP. Själv har jag alltid tyckt att paleokonservativa som de som står närmst Gandhi idag.

    Jag har aldrig sagt/skrivit att det vore önskvärt med en mindre befolkning. Naess säger det, jag problematiserar hans uppfattning. Om det uppfattas annorlunda var jag otydlig. Jag tror däremot att befolkningsökning i kombination med ökad global välfärd, som jag håller som önskvärd, är svår att kombinera med att resurser inte tar slut och miljön lider skada på andra sätt. Jag har gärna fel, och vill gärna se indikationer på att jag har det.

    Jag menar inte heller att gröna har ensamrätt på Gandhi. Min åsikt är att hans ickevåldslära är en oundgänglig del av grön ideologi, och de gröna hade mindre att komma med utan influenser därifrån. Det kan tyckas som hårklyveri, men jag menar att det är viss skillnad.

    På vilket sätt anser du att de paleokonservativa är de som står Gandhi närmast? Den enda jag känner till som kallats paleokonservativ är George W Bush. /Jimmy

    Svara
  3. francophobe (47 comments)

    Blandar du inte ihop paleo och neokonservativa? Det är väl de som står längst ifrån varandra på den konservativa planhalvan.

    Paleokonservativa - socialt konservativa och anti auktoritära. Synen på familjen, staten och mycket trögrörliga när det gäller samhällsförändringar. När det gäller det sista så är det mest tydliga hans syn på kastlösa och att han faktiskt inte ens ville att britterna skulle lämna Indien.

    När jag först hörde ordet paleokonservativ, och det har jag inte hört många gånger, så var det av någon som hävdade att Bush inte är neokonservativ (även om en del i hans närhet är eller anses vara det), utan paleokonservativ. Jag kan inte avgöra om det stämmer eller inte.

    Gandhis syn på kastlösa är en svag punkt, där han kritiserats av B R Ambedkar, en annan fascinerande tänkare och aktivist. Att Gandhi inte ville att britterna skulle lämna Indien stämmer, på så vis att britter gärna fick hjälpa till att bygga upp landet, men han ville att Brittiska imperiet skulle lämna Indien (eller vice versa, kanske man brukar säga). Man kan väl knappast hävda att Gandhi inte eftersträvade indiskt självstyre, "hind swaraj"? /Jimmy

    Svara
  4. Thomas Svensson (75 comments)

    Ett mycket bra inlägg om "vårt" parti som sätter igång tankeverksamheten!

    Jag läste Arne Naess "livsfilosofi" för några år sedan och blev mycket tilltalad av hans idéer. När jag nu läser din sammanfattning blir jag mer skeptisk. Speciellt reagerar jag mot uttrycken "har värde i sig" och "har ingen rätt". Detta sätt att se på världen känns religiöst och visar ju klart samband med de "new age"-tendenser i den gröna rörelsen som du också tar upp. Sådana uttryck är som jag ser det just mystiska och därmed inte förtjänta att ligga till grund för en ideologi. Med mystiken som ledstjärna kan ju vad som helst slå an, bara tillräckliga retoriska förmågor finns. Däremot kan man som enskild människa ha glädje av mer andlighet, meditation och spekulationer om det obegripliga, men det är en helt annan sak.

    Jag helt överens om dina tre punkter om hållbar utveckling, men vi skall genomföra dem för vår egen skull, människornas, och inte för djurens eller växternas.

    Alltså, djupekologins svaga punkt ur ett politiskt perspektiv är mystiken.

    Vad gäller ickevåldet ser jag nog det på precis samma sätt, det skall föras fram som ett medel att göra människorna lyckligare, inte i första hand för självförverkligandet, utan helt enkelt för att vi alla skall få leva harmoniskt i fred och slippa få vår familj och våra vänner ihjälskjutna.

    Jag tror inte heller man kan jämföra Gandhis betydelse för de gröna med Marx betydelse för socialismen. Marx hävdade att hans teori var vetenskaplig och fullständigt fri från värderingar. Gandhis lära bygger väl snarare just på värderingar och blir därmed något bräcklig som grund för en västerländsk rörelse med något annan värderingsgrund.

    Det kan diskuteras om det är för vår eller den ickemänskliga världens skull vi bör genomföra de tre punkterna, men huvudsaken är att vi är ense om att de är viktiga. Jag håller också med om att Livsfilosofi är en bok som bör läsas mer för den personliga livsåskådningens skull, snarare än att utgöra grund för någon politisk ideologi. Däremot invänder jag mot din invändning mot uttrycket "värde i sig", djupideologins kanske viktigaste inslag. Självklart får inte värnandet av naturen ske på bekostnad av de fattigare människorna, men jag menar att den ickemänskliga världen faktiskt har ett värde i sig - inte bara ett värde för oss.

    Ickevåldets betydelse för självförverkligande hör också till det personliga snarare än det politiska planet, där håller jag med. Personligen ser jag det som en viktig tanke. Men att Gandhis lära skulle utgöra en bräcklig grund för en västerländsk rörelse är djupt felaktigt. Hans främsta inspirationskällor var Henry David Thoreau och, mer omedelbart, Leo Tolstoj. Liknande tankar finns också hos kväkarna. Skillnader mellan kulturer (den "västerländska" och den "hinduiska") är inte större än så. /Jimmy

    Svara
  5. Knute (1 comments)

    Off-topic: Hej Jimpan,

    i Koranen står att jorden inte solen är centrum, sura 65, 41, 40. Koranen är viktig i skolundervisningen.

    Icke-fundamentalister som Ziauddin Sardar försöker bryta ovetenskapligheten men når han ut?

    Hej Knute, är du säker på att du fick siffrorna för den suran rätt? Sextiofemte suran heter at-Talaq (Skilsmässan), och har bara tolv verser.
    Ja, huruvida Sardar når ut eller inte är en bra fråga. Jag har inga belägg för att han gör det, har du några för att han inte gör det? /Jimmy

    Svara
  6. Ia (11 comments)

    Helt annan fråga: Gayatri Spivak, har du läst henne? Är hon "svår"? Mitt bibliotek hade ingenting. På Bokus och Adlibris fanns hon bara på engelska.

    "Kan den subalterna tala?" finns i en antologi med titeln Postkoloniala studier, red. Mikela Lundahl. Jag har läst den, och kan nog säga att den är svår, minst sagt. Men intressant och väl värd att läsa både en och flera gånger. I Fronesis nr 22-23 (tema: liberalism) finns en annan text översatt, "Kom ihåg gränserna: Skillnad, identitet och praktik", som är kortare och betydligt mer lättbegriplig.

    Om du läser den/dem, berätta gärna om dina intryck och tankar! /Jimmy

    Svara
  7. Marcus (478 comments)

    Jag har liksom Thomas svårt att få tankar om fundamental samhörighet och beroende mellan levande varelser att gå ihop med retoriken kring det "utommänskligas värde i sig" etc. Verkar det inte finnas en självmotsägelse här någonstans?

    "Värde" är ju ett begrepp som är beroende av en värdering, vilket man kanske kan anföra borde vara förknippat med ett intellekt som värderar. Det vill säga det utommänskliga kan inte ha ett värde i sig, i egentlig mening, utan måste ha ett värde för människan. Annars är det ju ett metafysisk axiom som lätt hamnar i konflikt med den för mig mer sympatiska (holistiska) tanken på samhörighet i större gemensamma processer.

    Jag vet inte. Är inte alls insatt i djupekologi och ickevåldsfilosofi (eller grön ideologi för den delen) så jag kanske missar något. Men utifrån detta tycks de två benen vara lite skakiga ihop...

    Borde ha väntat mig den sortens invändningar från dig... Självklart är det en motsägelse mellan tankarna om "fundamental samhörighet och beroende mellan levande varelser" och retoriken kring "det utommänskligas värde i sig". Jag skulle säga att vi har att göra med ungefär samma slags teoretiska problem som feminismen kämpat med i över hundra år. Nämligen dilemmat likhet/särart.

    Anledningen till retoriken kring "det utommänskligas värde i sig" tror jag, om jag får komma med en välvillig tolkning, har att göra med den historiska hierarkin mellan det mänskliga och det utommänskliga. För att kunna ge genomslag åt den holistiska tanken (den jag också framför allt delar) på samhörighet i större gemensamma processer har man ibland valt att försöka uppvärdera det utommänskliga. Ungefär som en del feminister försökt uppvärdera det traditionellt kvinnliga. Risken är att det annars blir för abstrakt och teoretiskt, så att bara vissa fattar vad man pratar om.

    Jag tänkte resonera lite kring värdebegreppet, och även problematiken likhet/särart, i en kommande uppföljare till inlägget "Identitet och individuell autonomi". Tar gärna med mig fler invändningar från kommentarerna här. /Jimmy

    Svara
  8. francophobe (47 comments)

    Jimmy

    Gandhi krävde aldrig uttryckligen att britterna skulle lämna landet, hans protester gällde nästan uteslutande vardagliga saker, som rätten att producera salt, textiler osv. Däremot kan man väl säga att hans samhällsvision i praktiken skulle göra centralmakten irrelevant, så han kanske tyckte att det kvittade.

    Under WW2 då självständighetsrörelsen onekligen hade kunnat ge britterna ett rejält knivhugg i ryggen så slöt han upp, om än passivt, bakom britterna. t.ex så tyckte han att det var ok att hans anhängare arbetade i ickestridande förband.

    Om George Bush egentligen är paleokonservativ så har han övergett samtliga paleokonservativa hjärtefrågor. Paleokonservativa är väl på sitt sätt de konservativas svar på liberalernas nyliberaler eller socialisternas kommunister. Som mörkgröna och ljusgröna också kanske.

    Intressant parallell vad gäller de paleokonservativa...

    Frågan är om Gandhis agerande i de exempel du tar upp är exempel på hans metod (att små åtgärder i rätt riktning skulle göra centralmakten irrelevant), eller på att han inte i själva verket ville att Indien skulle bli självständigt från imperiet (det var det jag menade med att det Brittiska imperiet skulle lämna Indien). Oavsett vilket, så är agerandet föredömligt i mina ögon (att han, om än passivt, slöt upp bakom britterna i WW2 är ett tecken på att han inte ville se sin fiendes fiende som sin vän). Och inte särskilt isolationistiskt, som jag ser det (apropå att paleokonservativa skulle vara hans mest trogna efterföljare). Jag är för min del mycket mer skeptisk mot bojkott och sanktioner som politisk metod, sedan jag bekantat mig lite med Gandhi. /Jimmy

    Svara
  9. Marcus (478 comments)

    "Borde ha väntat mig..." Menar du att jag inte är tillräckligt förutsägbar trots allt? 🙂

    Intressant parallell till feminismen. Den känns dock väldigt full av fallgropar, så jag ska tänka lite mer på den innan jag kommenterar ytterligare. Ska dessutom bli intressant att se hur du resonerar kring värde-begreppet...

    Menar du att det är min parallell som är full av fallgropar, eller dilemmat som den syftar på? Om det var det senare, så tror jag att sådana fallgropar alltid och ofrånkomligen kommer att finnas i olika form. Man får helt enkelt hantera dem när de manifesterar sig.

    Nej då, du är inte förutsägbar. 😉 /Jimmy

    Svara
  10. Marcus (478 comments)

    Den stora fallgropen med parallellen som jag ser det är att likhet/särart-problematiken för feminismen naturligtvis är oerhört starkt präglad av att män och kvinnor tillhör samma art som socialiseras i samspel med varandra. Jag ser den ytliga likheten i parallellen, samtidigt som det ju till exempel är den underordnade (kvinnan) som får uppvärdera sig själv i ditt feministiska exempel, medan det är den överordnade (människan) som måste uppvärdera underordnade i det ekologiska exemplet. Och så vidare...

    Så det var så du menade. Det har du förstås rätt i, tänkte inte på det. Nåja, parallellen är inte perfekt, men du är kanske ändå med på hur jag menar?

    Intressant nog får det här mig att tänka på en kritik av Miljöpartiets solidaritetsbegrepp som Sven-Eric Liedman tog upp på en föreläsning i höstas. Tänkte ta upp den kritiken också i ett kommande inlägg, så du ger mig här ytterligare ett sätt att exemplifiera det. /Jimmy

    Svara
  11. Marcus (478 comments)

    Jag undrar vad som mer exakt menas med "social rätvisa", eftersom en del gör gällande att det är en princip som kommer i konflikt med "the non-aggression principle", och således då den fjärde principen om icke-våld. Hur ser du på det Jimpan?

    Hur menar du då? Du får nog lägga ut texten lite mer för att jag ska förstå frågan. /Jimmy

    Svara
  12. Marcus (478 comments)

    Frågan gäller hur denna sociala rättvisa ska uppnås. Då man kan argumentera för att om staten ska ta individers egendom för att "utjämna" det som man benämner sociala orättvisor, så är det en aggressionshandling från statens sida mot individen.

    Aha, så det var så du menade. Jag anade att det kunde vara det, men ville inte utgå från förutfattade meningar. Många gröna, särskilt de jag beskriver som "mörkgröna" (t ex anarkoprimitivister, som helt avvisar partipolitik), är ganska skeptiska mot statsapparaten överhuvudtaget, och är mer för frivilliga, mindre gemenskaper.

    Jag håller inte med dig om att utkrävandet av skatt är en aggressionshandling, men det är ett stort problem om skatter inte uppfattas som legitima. Skatt bör byggas på samhällskontrakt, för att använda en vokabulär som jag är ganska obekväm med.

    Din konkreta fråga om hur social rättvisa bäst uppnås ber jag om att få återkomma till. Jag har inte gjort någon riktig djupdykning i den gröna ideologin på det området, men tänkte skriva ett inlägg om gräsrotsdemokrati och social rättvisa så småningom. /Jimmy

    Svara
  13. Daniel (9 comments)

    Har du någon aning om vad Gaiahypotesen innebär? Om du hade haft det så skulle du inte uttala dig om New age i det sammanhanget. James Lovelock som bl a utformat hypotsen har skrivit över 200 vetenskapliga artiklar och är en av världens mest ansedda vetenskapsmän. Att jorden är ett självreglerade system har man t o m slagit fast inom FN med Amsterdamdeklarationen. Det är precis det som Lovelocks Gaiahypotes går ut på. Jag tror inte att du har den blekaste aning om den komplexitet som jorden uppvisar. Gaiahypotesen får dessutom fler och fler anhängare bland klimatologer och mer och mer av det som Lovelock tar upp blir konventionell visdom. Jag tycker att du kan börja med att läsa Lovelocks böcker innan du drar Gaiahypotesen och FN:s forskare över en kam och kallar dem New age:are.

    Ta det lugnt. Jag känner till Gaiahypotesen någorlunda, och menade inte att raljera över den. Jag måste medge att jag, som religionsvetare och inte naturvetare, har mer koll på New Age än biologi eller kemi. Och Gaiahypotesen är populär bland många New Age-anhängare. Som vetenskaplig hypotes betraktad är det däremot inget större fel på den, vad jag kan förstå.

    Inlägget var inte avsett som något förkastande, utan snarare en välmenande kritik av en tankeströmning som jag sympatiserar rätt mycket med. Det är synd om du uppfattade det på något annat sätt. /Jimmy

    Svara
  14. Daniel (9 comments)

    Okej, ja själv är jag naturvetare och har mer koll på biologi och kemi än religion. 🙂 Jag kan, precis som Lovelock, tycka att det är tragiskt att Gaiahypotesen har kommit att bli förknippad med New Age. Det drar nog många som inte arbetar med de stora klimatsystemen från att fördjupa sig i det också, med tanke på att namnet Gaia (den grekiska jordguddinnan) även brukas av New Age:are med låg vetenskaplig förankring. Det hade varit smidigare om Lovelock redan från början valt ett annat arbetsnamn på sin teori. Han hade ingen aning om att det skulle komma att bli förknippat med flumm, rent ut sagt.

    /Daniel

    Jag ber om ursäkt för att jag uttryckte mig så slarvigt. Jag ska försöka gräva ner mig lite djupare i Gaiahypotesen (i sin "riktiga", icke-New Age:iga version). Den är onekligen tilltalande, och det är synd att den fått en flumstämpel.

    Sedan är det rätt typiskt för en del strömningar inom New Age att man åberopar sig på något slags pseudovetenskaplighet, samtidigt som man förkastar Vetenskapen (med stort V). Vetenskapliga teorier ska utsättas för kritik, men det är just det som är kriteriet på vetenskap att de ska kunna det. /Jimmy

    Svara

Kommentera