Här följer andra delen av min årskrönika för bloggåren 2008 och 2009. Liksom i första delen listas ett urval inlägg i tematisk följd. Jag avslutar med en avsiktsförklaring för 2010 – vad som är och inte är att förvänta av året.
Den här gången refereras inlägg som jag själv egentligen tycker är mer spännande än de som togs upp i förra delen. Det känns som att där finns filosofiska dimensioner som inte är fullt utforskade ännu, och det är inte ett för stort avslöjande om jag säger att dessa teman kommer fortsätta prägla den här bloggen under det kommande året. Men det är inte omöjligt, snarare troligt, att det också kommer dyka upp helt nya teman och frågeställningar.
Det öppna samhället och dess fiender
Mot slutet av 2007 blev jag gästredaktör för en artikelserie i Fria Tidningar om övervakning. Detta inom ramen för Argument – en avdelning för lite längre, fördjupande artiklar inom ett visst tema. Spåret fortsatte under våren när det var dags för riksdagen att besluta om den så kallade FRA-lagen. Jag ansåg bland annat att lagar av det här slaget – med USA Patriot Act efter den 11 september 2001 som det mest kända exemplet – är ytterligt kontraproduktiva som skydd för det öppna samhället. Jag tog också upp att bara för att Försvarets Radioanstalt, FRA, sedan mer än trettio år brutit mot såväl svensk lag som Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, så blir inte två fel ett rätt genom en ändring av svensk lag. Jag höll med när Johan Ingerö påpekade att det är riksdagsledamöternas förbannade skyldighet – enligt grundlagen – att ”jävlas med regeringen” om ett lagförslag går emot deras övertygelser. Och så lyfte jag några mer filosofiska aspekter – t ex i frågan om politiska subjekt – av det allt mer utbyggda kontrollsamhället (det i ett inlägg som känns rätt ofärdigt, och som jag skulle vilja återkomma till vid tillfälle).

Rosa Luxemburgs porträtt på ett bevarat stycke av Berlinmuren vid Potsdamer Platz, tillsammans med texten "Ich bin eine terroristin" ('Jag är en terrorist').
I dessa frågor imponerade Vänsterpartiet under 2008. Tillsammans med MP-ledamöter var dess representanter de skarpaste kritikerna av FRA-lagen, och så krävde man folkomröstning om EU:s Lissabonfördrag. Kärnfrågan var: ”Ska Sverige påverka unionens inriktning eller passivt ta emot diktaten från EU:s institutioner?” I en intervju på en miljöpartistisk kampanjblogg argumenterade jag för att partiet skulle slopa sitt krav på svenskt utträde ur EU. I en krönika för Fria Tidningen om Lissabonfördraget – eller snarare om processen kring fördraget – tog jag upp John Dewey och teorin om svärmintelligens. Och apropå folkomröstningar diskuterade jag Schweiz – dess demokratimodell såväl som den framväxande populismen, samt en debatt om landets funktion som skatteparadis.
Lite kul, med tanke på de senaste årens neomaterialistiska hajp av Gilles Deleuze, Félix Guattari och deras valfränder, var ett par citat jag hittade av de båda socialistiska tänkarna Rosa Luxemburg och Emma Goldman – på ämnet statsapparaten. På liknande tema var också några kommentarer jag lämnat på andra bloggar och samlat ihop till ett inlägg. 1900-talet såg tillräckligt många försök att genomföra utopier, men i vår postutopianska (eller postpolitiska) tid tycks vi ha glömt hur man drömmer. Vi behöver mer av utopiska energier.
Du gröna nya värld
Fram till 2008 hade jag inte skrivit särskilt mycket om miljöpolitik. Det har jag kanske inte sedan dess heller, men bloggen har fått en tydligare inriktning mot grön ideologi. Särskilt mer filosofiska aspekter av det gröna. I två inlägg – vilka från början varit ett enda som hade blivit alldeles för långt – diskuterade jag dels hur ekofilosofers kritik av tudelningen Natur/Kultur bär med sig och kanske rentav förstärker denna dikotomi, dels hur problematisk föreställningen om ”det naturliga” (t ex i debatten om GMO) kan vara. Nina Björks närmast ekofeministiska kritik av individualismen jämförde jag med den syn på jaget som är central för buddhistisk filosofi. Jag tog också upp det ”ideologiska felslut” som kan få en vänsterinriktad sociolog att stödja högerkristna i deras kamp mot Darwin. Och så försökte jag konfrontera humanismen med just evolutionsbiologi.
Under 2009 fortsatte det här spåret med fler inlägg. Jag påbörjade en serie som kom att få fem delar – varav två på en nystartad blogg vid sidan av – innan jag gav upp den idén och bestämde mig för att låta bloggen som helhet präglas mer av detta tema. Jag behandlade Moderaternas omsvängning, det problematiska i att se Sverige som ett föredöme, hur miljön blev en fråga i den allmänna opinionen, vilka det är som röstar på Miljöpartiet och huruvida det finns något sådant som en grön ideologi. Och så skrev jag förord till En liten bok om slem av Karl Palmås.
Stadsutveckling och urbanekologi
Ännu ett ämne som jag knappt berört före 2008, och som till vissa delar står ganska nära det ovanstående. För Fria Tidningar hade jag tidigare skrivit ett par texter – en om förtätning och ett om segregation – som nu återpublicerades på stadsutvecklingsnätverket YimbyGBG:s webbplats. Lite senare var jag återigen gästredaktör för en Argumentserie i Fria Tidningar – den här gången med tema staden. (Av detta blev det också en krönika för YimbyGBG.)
En dödsskjutning på orten där jag växte upp, Grums, fick mig att kolla upp lite statistik. Och det såg mörkt ut. Även Munkfors, en annan ort i Värmland, ligger ganska illa till. Jag diskuterade den ledande politikerns sätt att förhålla sig till statistiken (men ångrar rubriksättningen, ett plumpt försök att vara lite fyndig som gränsar till personangrepp).
Under 2009 tjatades det en hel del om ”urbanekologi” – att man kan se städer, dessa mänskliga habitat, som ekologier sammansatta av fysiska, socioekonomiska och mentala processer. Jag återgav, och kommenterade, en diskussion mellan Heiti Ernits och Johannes Åsberg, tog upp frågan om stadsdelen Gårda i Göteborg, både en och två gånger, samt skrev en hyllning till Jane Jacobs där jag även refererade en debattartikel signerad Heiti Ernits och Karl Palmås.

Landshövdingekvarter från 1920-talet i stadsdelen Gårda, Göteborg - billiga hyresrätter och lokaler i gatuplan. En illustration till Jane Jacobs devis att nya idéer trivs i gamla hus, men planer finns på rivning. Foto: YimbyGBG.
Blandad kompott
Under de båda åren blev det även en del blogginlägg som är svåra att få in under de rubriker jag sorterat de övriga under, men som kan vara värda att nämna ändå. Till dessa hör diskussionen inom Miljöpartiet om medborgarlön eller basinkomst kontra mer traditionella trygghetssystem, 1968 och perspektiv på samhällsutvecklingen sedan dess, begreppet hegemoni som det lanserats av Antonio Gramsci, det så kallade utanförskapet och den fackliga organiseringen av papperslösa, samt en förteckning över de krönikor och inledare jag skrev för mediekooperativet Fria Tidningar (Göteborgs Fria Tidning, Stockholms Fria Tidning och Fria Tidningen) innan jag slutade med det. Jag hann med att besöka både New York och Budapest under 2008. Och så skrev jag förord till Johan Lönnroths bok Den tredje vänstern (på våren 2009).
Avsiktsförklaring för 2010
Inspirerad av Christopher Kullenberg på bloggen Intensifier vill jag avsluta med några tankar kring vad som känns mindre relevant att blogga om under 2010 – och vilka teman jag är mer sugen på att ta upp. Vi tar utelistan först:
- Bloggutmaningar, nätbaserade tester och dylikt. Egentligen har det inte förekommit här på bloggen i någon större utsträckning sedan 2006, så det är nog helt riskfritt att ta med den här punkten. Men bara för den händelse att jag skulle bli frestad…
- Dagsaktuella utspel, forskningsrön, boksläpp och incidenter. Lite svårare att efterleva, och betydligt mer problematisk än föregående punkt. Kommentarer till aktualiteter är ett effektivt sätt att höja besöksstatistiken, men å andra sidan är det kortsiktigt och – om det ska vara läsvärt – tidsödande. Problematiskt för att detta nog är en av poängerna med bloggar, men jag hoppas min blogg kan vara intressant ändå.
- Reaktiva, icke konstruktiva utbrott av mer eller mindre politiskt slag. När det förekommit har det rört sig om ilska över borgerlig politik – särskilt konservativ sådan – eller över avarter (eller snarare: klyschor) inom vänstern som jag inte gillat. Ibland kan det ha varit sådant i Miljöpartiet som jag ogillat. Mina reaktioner har inte tillfört så mycket, varför jag vill avhålla mig från sådant i framtiden. Ska försöka vara mer konstruktiv.
Med dessa punkter avklarade kan vi gå över till det roliga: Vad kommer ni få se mer av här på bloggen? (Skriv gärna i kommentarsfältet vad ni tycker om punkterna, och om det finns något annat ni skulle vilja se mer av.) Alltså – här kommer innelistan:
- Den gröna rörelsens historia och idéer. Miljöpolitik, grön ideologi och ekosofi började ta mer plats här på bloggen under 2009 – och så kommer det fortsätta. Gamla rävar som Arne Næss, Ilya Prigogine, Baruch Spinoza, Henry David Thoreau, Vladimir Vernadskij och Georg Henrik von Wright kommer namedroppas – men influenser även från andra, kanske mer oväntade, håll kommer att introduceras. Lite partipolitik kan det bli, men inte mycket.
- Den posthumanistiska utmaningen. Posthumanism och neomaterialism är spännande tankeströmningar som utmanar vårt sätt att se på den politiska ontologin och människan som idé och politiskt subjekt. Tänkare som Gilles Deleuze och Manuel de Landa, Jane Bennett och Donna Haraway kommer – liksom evolutionsbiologi, cybernetik och komplexitetsforskning – att göra sig bemärkta i högre grad här på bloggen.
- Den nya liberala teorin. Uttrycket myntades av Isobel Hadley-Kamptz, men rymmer mina utforskningar av vänsterliberalism, modus vivendi-liberalism, egalitär libertarianism (eller frihetlig socialism), liberal socialism och besläktade tankeströmningar. Vi bör kanske inte hänga upp oss på etiketterna, men debatten kring L-ordet är nog långt från över.
Denna innelista innebär naturligtvis inte att bloggen kommer att begränsas till nämnda ämnesval. Men troligen kommer de att dominera innehållet – om inte någonting nytt och väldigt spännande dyker upp! Så där, varför inte helgardera sig om man kan det?
Rekommenderad läsning
- Därför är subventioner av hushållsarbete en dålig idépublicerad på Storstad
- Arbeta mindre – lev mer!publicerad på Hållplats Hådén
- våldsnormalisering, normalpolisieringpublicerad på Isobels text och verkstad
- Den nya versionen av maktverktyget utepublicerad på Makt som metafysik och mätbar enhet
- Gästkrönika: Dave Olsen om varför nolltaxa är undantaget istället för regelnpublicerad på Planka.nu - Nyheter | Planka.nu
- Ett urgammalt krig på ett nytt slagfält (om de sociala medierna och politiken)publicerad på SJÖLANDER
- ”Vi följde bara lagen” Om varför flyktingungdomar lämnas vind för våg på Maltapublicerad på VÄNSTRA STRANDEN



2013
Pingback: Nyårslöften är till för att brytas « strötankar och sentenser
Pingback: 2011 års räkenskaper summerade « strötankar och sentenser
Pingback: Du gröna nya värld « strötankar och sentenser
Pingback: Stadspolitik bortom gentrifieringskritiken « strötankar och sentenser
Pingback: Ännu ett år till handlingarna « strötankar och sentenser
Pingback: Några lösa trådar att knyta ihop « strötankar och sentenser