Ja, men det är både och. Våra tillåtande värderingar har på vissa områden gått för långt, vilket har resulterat i att vi accepterar etniska norm-skillnader som i sig skapar konflikter.

”Tesen att ju större olikhet (enligt detta mått), desto större problem tycker jag är dåligt underbyggd.”

Jag förstår att i rådande ideologiska klimat så är det en uppfattning som vissa tycker är kontroversiell. Det stämmer inte med politiskt korrekta påståenden vi måste göra för att vissa grupper inte ska explodera i protest. Men allt detta gör inte kulturella skillnadsproblem mindre sanna.

Detta är också ett område där samhällsvetenskapen är påfallande enig; ju större kulturella olikheter, allt annat lika, desto mer samarbetssvårigheter och konflikter. Se tex organisationssociologin. Varför tror du alla större företag som fusioneras lägger mängder med energi på att skapa en gemensam företagskultur? I flertalet sociologiska index räknar man etnisk heterogenitet som en nackdel (se tex Estes välfärdsindex). Kulturella olikheter kan även ha vissa fördelar, tex innovation, men i rådande diskurs är fördelarna ALLT man får tala om.

Ett tips till dig Marcus, och andra humanister som vill kommentera samhället, är att lyfta blicken från flummiga, icke-empiriska, postmodernistiska kulturfilosofer och ta del av samtida samhällsvetenskaplig forskning: statsvetenskap, sociologi, nationalekonomi, psykologi.

Det är enormt mycket man kan lära sig, om man är öppen! Men tyvärr bekräftar det rätt lite av dina relativistiska teser…

Studier med anspråk på vetenskaplighet, som WVS, är dessutom deskriptiva och inte normativa. Det är inte särskilt intressant i den normativa politiska kontexten huruvida ”svenskar” är mest olika ”iranier” eller ”vietnameser”, det intressanta är vad som händer när dessa olika värderingar möts. De ”svenska” generaliserade värderingarna kan vara mycket olika generaliserat ”iranska” värderingar, men de kan ändå fungera (någorlunda väl) ihop för att ”svenska” värderingar inkluderar hög grad av tolerans, exempelvis.

Som du säger (med mina tillägg): ”Vi har alltså byggt upp vår invandringspolitik på ett sätt som [borde] maximera[...] problemen. Varför har de trots det inte blivit större? Jag tror det finns flera skäl, men en relativt sett aktiv integrationspolitik och generösa välfärdssytem tror jag är bland de viktigaste.” Våra tillåtande värderingar är naturligtvis ett annat viktigt skäl.

Förutom att det är rent sunt förnuft, alla kan se att människor i olika delar av värden lever olika, så finns hur mycket forskning som helst på bestående kulturella skillnader mellan olika människogrupper.

Googla tex Ronald Ingeharts värderingskarta som jag redan refererat till. Den baserar sig på världens största återkommande studie av värderingar världen över – World Values Survey (som har gett upphov till mer än 400 vetenskapliga publikationer).

Självfallet kan man rangordna resultaten från det! Om man kan rangordna något eller inte har bara med hur man mäter saker (vilken typ av variabler man använder) och Ingeharts karta använder kontinuerliga variabler i två dimensioner. Går perfekt att rangordna.

Och Marcus, om du tror att detta är ”subjetivt” och ”godtyckligt” – varför berättar du då inte det för t ex dessa forskares arbetsgivare, i Ingleharts fall University of Michigan?