Andreas Malm, liberalerna och islamofobin

Marcus. Skyller du även den i invandrarhemmen mer vanliga agan på svennars stigmatisering av dem? Är det även svennars fel att barnaga är mer accepterat i deras hemländers kulturer?

Heiti. Det vimlar av kunskaper och fakta bland nazister och andra högerextrema invandringskritiker. Det enda jag kan tänka mig göder din tilltro till kunskap och fakta som en antirasistisk kraft är din lathet: Du har ju tydligen inte orkat kolla upp fakta. Du kan kolla undersökningar gjorda av Rädda Barnen, Amnesty, FN och BRÅ – de visar allihopa en överrepresentation av invandrare från Mellanöstern och Nordafrika vad gäller hustrumisshandel, barnaga och våldtäkter i Sverige.

Det är just mörkläggandet av fakta, som exempelvis den av filmaren Evin Rubar refererade mörkläggningen av barnaga bland invandrare, som gör det möjligt för rasister att hesta mot ”etablissemanget” och dra med sig vanligt folk i unket rashat.

Rädda individen från kulturen!

Marcus. Som etnolog tar jag hänsyn till diskurser. Jag skiljer mellan traditionella och moderna diskurser om kön, ålder, sexualitet, klass etc. När jag kritiserar en traditionell diskurs utifrån mitt moderna perspektiv, så är jag inte alls med och binder människor till den. Den kurd som vill omdefiniera sig själv är fortfarande fri, eftersom jag inte säger att ”sådana är kurderna” (som exempel) utan ”så tänker vissa kurder av traditionen”.

Heiti. Jag tog fram några länkar om invandrares överrepresentation i brott mot kvinnors och barns frid i Sverige:

http://tobiasstruck.blogspot.com/2008/03/frenade-fr-sanning-mot-rasism.html

Heiti. För det första är det också ganska naturligt att barn som själva blir slagna slår andra – det är det maktmedel som de har lärt känna som mest effektivt, helt enkelt. Så att det finns ett samband mellan våldet i skolan och våldet i hemmen är väl solklart?

För det andra skall vi titta närmare på din tes att invandrares överrepresentation i våldsstatistiken beror på deras utsatthet som ett slags underklass. Så hade det kunnat vara, om det inte var så att det rör sig om invandrare från länder där barnaga och hustrumisshandel är tillåtna maktmdel i mannens fostran av sin familj – och där dessa maktmedel också används väldigt flitigt. Jag har frågat runt bland ungdomar med föräldrar från Nordafrika och Mellanöstern. De säger alla att de får örfilar ibland, som en del av deras uppfostran – och att detta är vanligt i de länder där deras föräldrar kommer från. Jag har även pratat med invandrarungdomar som har gjort specialarbeten om agan och söker stöd för sin kamp mot övergreppen.

Palestiniernas motsvarighet till Statistiska Centralbyrån har gjort en undersökning som visar att var tredje kvinna misshandlas regelbundet av sin man. Myndigheterna låter det ske och lagarna tillåter också en viss hustrumisshandel. Väldigt få fruar anmäler grova misshandlar. I exempelvis Iran och Saudiarabien kan otrogna kvinnor dömas till döden genom stening för sin otrohet. I Irak dödas kvinnor för att de arbetar eller saknar slöja: De religiösa fundamentalisterna är i majoritet i den demokratiskt valda regeringen och de flesta av poliserna står på den religiösa terrorns sida. Så demokratin hjälper inte mot fundamentalismen, ironiskt nog… Men missförstå mig inte: Jag är inte antidemokrat. Det är bara det att det krävs mer än demokrati för att få mänskliga rättigheter efterlevna: Det krävs en kultur som stödjer dem.

Låt mig avslutningsvis ta två exempel på kulturellt betingat våld bland invandrare från Västasien och Nordafrika:

En iransk man slår sin fru och sina två barn i fyra år innan kvinnan anmäler honom. Den elavåriga flickan blir slagen med bälte om hon misslyckas med sina läxor, den yngsta flickan blir inlåst som straff. Frun blir sparkad i magen och ryggen, även barnen blir regelbundet sparkade.

Våldet verkar alltså vara både använt i diciplinärt syfte – men också spontant och ohejdat. Det spontana och ohejdade våldet skulle kunna förklaras som uttryck för underlägsenhetskänslor i det nya landet. Det dicplinära våldet är snarare traderat från den egna barndomen…

Ett annat exempel: En man lockar med sig en ung blond tjej från soprummet, där hon nyss har slängt sopor. Han undrar om hon kan hjälpa honom att putta igång hans bil. Hon går med. En annan man står redan vid bilen. Båda ser ut att vara från Mellanöstern, en av dem har sammanvuxna ögonbryn, vilket är ganska typiskt. De ber kvinnan att sätta sig i bilen, så att de kan putta. Men istället puttar de in henne i bilen, kör därifrån, parkerar bilden avskilt och våldtar henne båda två.

Gängvåldtäkten är ett ovanligt mönster om vi tittar på våldtäkter begångna av infödda svenskar. Infödda svenskar som begår våldtäkter är oftast ensamma berusade alternativt socialt handikappade särlingar. Om vi tittar på gängvåldtäkterna, så är 85 % av dem utförda av män från Västasien eller Nordafrika, alltså de regioner i världen där våldet mot kvinnor är vanligast och grövst. Gångvåldtäkter används där för att sätta otrogna kvinnor på plats. Men de anses också vara OK att använda på en kvinna som har ett rykte om sig att vara ”lössläppt”.

Män från dessa regioner anser ofta att så gott som alla svenska kvinnor är ”lössläppta”, att det är ett kulturellt signum. Så vad tror du att följden blir av det? Jo, de är alltså fritt fram att göra närmanden, i värsta fall tvinga till sig sex. De allra flesta män uppför sig väl – både infödda och utlandsfödda. Men hos det fåtal som inte kan uppföra sig, ser vi alltså vissa kulturmönster slå igenom, vissa normativa diskurser, om du så vill.

Grunduppfattningen i dessa mönster är att den svenska kvinnan är en hora. De allra flesta sträcker sig till att se henne som ett ”övningsobjekt” eller en förströelse medan de väntar på att hitta en av sin egen etncitet att gifta sig med. Ett fåtal går över gränsen. Men i båda fallen så materialiseras en kulturell ordning med samma kärna. Dessa uppfattningar präglar naturligtvis även killar i skolan och sättet de bemöter flickor på.

Är det möjligt att du saknar kännedom om dessa kulturmönster?

Jag tycker förutom detta är det är väldigt ’läsking’ med formuleringar som:

”De allra flesta sträcker sig”

” Män från dessa regioner anser ofta att så gott som alla svenska kvinnor är “lössläppta”

”en av dem har sammanvuxna ögonbryn, vilket är ganska typiskt”

Men sen skriver du:

”De allra flesta män uppför sig väl” så då är hela argumentationen egentligen falsk?

Men som sagt, jag återkommer.

Oj, här blev det debatt! Jag har inte riktigt hunnit med, först för att jag haft mycket att göra och sedan för att jag varit bortrest utan tillgång till dator.

Kan inte kommentera allt som sagts, så jag gör några urval.

@Sanjay: Jag håller till stora delar med dig i din analys av att framväxten av högerpopulistiska rörelser inte beror på en ökad rasism, utan på att de etablerade partierna lämnat den syn på nationalstaten som tidigare var vedertagen. Jag tror att de ökade sympatierna för dessa partier och rörelser också har att göra med att personer ur framför allt vissa samhällsskikt känner en ökad otrygghet i och med globaliseringen (iofs ett väldigt brett begrepp, men ni förstår). Som Marcus (och Kirira) påpekar söker dessa personer en syndabock, och högerpopulisterna gör det enkelt för sig genom att lyfta fram migrationen och integrationspolitiken.

@Tobias Struck: Jag håller också med dig i din syn på liberalismens och socialismens gemensamma rötter i Franska revolutionen. Har tagit upp det tidgare här på bloggen. Att liberaler under 1800-talet, och framför allt 1900-talet, började göra gemensam sak med konservativa för att mota socialisternas och arbetarrörelsens framväxt har fått en hel del negativa konsekvenser. Man kan tala om ett olyckligt äktenskap och jag tror det bara är en tidsfråga innan vi får se en skilsmässa. Sedan delar jag inte dina sympatier för Folkpartiet, särskilt inte med partiets dominerande strömningar. Det har jag också tagit upp förut. Jag tycker också du gör det alldeles för lätt för dig när du lyfter fram kulturen i Mellanöstern som orsak till de problem som finns (och omfattningen av problemen kan alltid diskuteras). Man kan inte skilja kultur från materiella förutsättningar. Däremot har du ju helt rätt i att en traditionell och osympatisk kvinnosyn varit dominerande i Sverige. Och Sverigedemokraterna är ju nostalgiker även på denna punkt.

@Heiti: Bra att du bemöter en förenklad tolkning av statistik och av situationen i den svenska skolan!

Och Jimpan… Heiti har inte bemött mina uppgifter än. Vi väntar ännu på det

—
Han ifrågasatte t ex din koppling mellan skolan och statistik över våldsbrott begångna av utlandsfödda, påståendet om kausala samband mellan att ha blivit misshandlad och själv misshandla. Bevisbördan ligger snarare på dig – och det räcker inte att lyfta fram enskilda exempel. /Jimmy

Heiti. Krya på dig!

Jimpan. Ja, men enligt Rädda Barnens rapport För många slag mot barnen i Varberg, så slår kvinnor oftare sina barn än männen. Jag tror att kvinnor mer sällan förklarar sig positiva till aga – men kvinnor tillbringar överlag mer tid med barnen och misshandeln kan nog ibland vara något annat än uppfostringsaga, som exempel rent stressrelaterade vredeshandlingar.

Fler orättvisa än rättvisa använder våld mot svagare. Det finns orättvisa av båda kön, men kvinnor är överlag svagare än män och ger sig därför oftare på barn, är min tolkning.

Vad gäller kulturen, så tror jag att kulturen är den stora anledningen till invandrarnas överrepresentation i våld mot barn och kvinnor, eftersom man oftast uppfostrar sina barn som man själv har blivit uppfostrad och aga är vanligare i Nordafrika och Västasien än i Sverige. Dessutom är den tillåten. Men vi skall inte glömma att bara 15 av världens länder totalförbjuder aga. Varken USA eler Storbritannien tillhör dem. Dock tar vi in en övervägande del invandrare från Nordafrika och Västasien, så jag skulle tro att det är invandrare därifrån som sätter tonen i undersökningarna.

Heiti. Jag förstår det som att du nu vill diskutera kopplingen mellan våld och kultur. Men sedan drar du en rad referenser som har med klass och kriminalitet i allmänhet att göra. Kom ihåg att jag har fokuserat vad vi skulle kunna kalla patriakalt korrigerande våld, inte kriminalitet i allmänhet. Vad gäller detta våld har jag redovisat statistik, som först och främst visar en överrepresentation bland invandrare. Innan jag visade denna statistik, trodde du inte på en sådan överrepresentation. Du trodde inte heller på en koppling mellan att själv ha blivit slagen och vilja slå. Men när jag även visade en undersökning som stödjer mig i detta, så ville du inte längre diskutera ämnet. Nu vill du inte tro på kopplingarna till kulturen. Nåja.

Först och främst kanske jag kan lugna dig med att jag har en filosofie magister-examen i etnologi och förutom B-, C- och D-uppsats i etnologi även har studerat Konfliktlösningens kulturkontext och Genushistoria på Göteborgs universitet. För mig är det ganska ofattbart att du inte känner till kvinnans underordnade ställning i arabvärlden – både juridiskt och kulturellt. Och det förvånar mig att du är obekant med att mannens våld mot fru och barn fortfarande är normativt godkänt på många håll. Det är nog därför som jag inte har givit dig fler referenser. Men visst, håll till godo:

Jag antar att du känner till sharia-lagen i exempelvis Iran och Saudiarabien, som gör att kvinnor kan dömas till döden genom stening för utomäktenskapligt sex? Tror du att detta är ett symptom på enskilda maktgalningars ondska? Nej, tänk igen. I denna sharia har urgammal sed smält samman med religion och bildat grunden för en lag, vars etik har praktiserats av enkelt folk i årtusenden. Jag skall strax ge dig en referens…

Du kan exempelvis se Folk Rydéns senaste film om Irak, Irak under slöjan, som visar hur religiöst kvinnoförtryck har ett brett folkligt stöd i Irak. Och kom ihåg att inte alla som flyr undan Irak flyr undan förtrycket, utan även kriget i allmänhet – alternativt vill till sina anhöriga. Så många som kommer hit därifrån har det patriarkala våldet med sig.

Du kan läsa FN-rapporten om behovet av jämställdhet och mänskliga rättigheter i arabvärlden, där det framgår att vi i väst behöver stödja ett samarbete med liberalt sinnade muslimer, vilket även jag tror på. Jag är inte ”islamofob”, utan främst kritisk till sega kulturella strukturer som bevarar den patriarkala ordningen och befäster våldets tradition. Det går naturligtvis att vara muslim och fridsinnad, men faktum kvarstår att de liberala muslimerna är ytterst få och folkligt motarbetade i den del av världen som domineras av islam. Denna del domineras även av män som slår sina fruar och barn för att inordna dem i den hierarki som de anser att Gud vill att de skall leva i.

Denna rapport om hedersvåld visar också att det inte är religionen i sig som är problemet, utan den kultur som religionen bäddas in i och en gång skapades ur:

http://www.minheder.nu/Uppsats%20-ChristerOlsson.pdf

Men om du läser den, så kommer du att förstå mer om det patriarkala våldets natur och hur det växer fram ur kulturen, snarare än ur fattigdom. Naturligtvis finns det alltid materiella betingelser i botten, men det har jag aldrig motsagt. Vad jag ständigt hävdar är att kulturella mönster inte bara kan brytas genom materiella förändringar, utan att de traderas som en socialt normerande maktstruktur. Kulturen går djupt in i själen. Och det är i själen den måste förändras – genom upplysning, samtal, möten över gränser och utbyte av erfarenheter.

Tobias:

Vi verkar på något sätt missförstå och prata förbi varandra. Jag är fullt medveten om att det finns kulturer med starka patrialkala strukturer osv.
Jag känner också till till kvinnans underordnade ställning i arabvärlden – både juridiskt och kulturellt. Det är inte dessa saker jag försöker argumentera mot, även om jag inte känner till den estimerade omfattningen, förutom på ett generellt sätt(=att det är ett problem i arabvärlden) (det finns säkert någon forskning om detta också).

Det jag vänder mig emot att du försöker inducera ett generellt förlopp här i sverige (t.ex. som du gör med ‘stökigheten i skolan) utifrån dessa skillnaden i kulturer. Jag menar däremot att om det finns skillader så förklaras dessa snarare av den sociala situationen och inte av faktorer som etniticet eller kultur.

Till en annan sidospår som ändå har bäring i diskusionen.

Som av en händelse nämner den kulturella kontexten ovan. När man flyttar till ett annat land så ändras den kulturella kontexten. Jag skulle vilja veta hur mycket du tror att den kulturella kontexten har en påverkan på ett beteende som induceras, i en viss utsträckning, av kulturella faktorer?

”Du trodde inte heller på en koppling mellan att själv ha blivit slagen och vilja slå. Men när jag även visade en undersökning som stödjer mig i detta, så ville du inte längre diskutera ämnet”

Jag antar att du menar den här sentensen:

”Föräldrar och elever som själva blivit slagna är betydligt mer positiva till bestraffning än föräldrar och elever som inte blivit slagna”

Att man är ”positiv till bestraffning” innebär inte per automatik att man slår andra. Så hur får du det till att du har bevisas att man ”Vill slå andra” ?

Ska vi sätta ett streck för diskussionen, för den här gången? Det är ett viktigt ämne och har varit intressant att följa era resonemang, men dels är det rätt off topic för den här bloggposten, dels tror jag inte vi kommer så mycket längre för den här gången.

Jag kommer inom kort skriva ett nytt inlägg som ligger närmare ämnet, så jag hoppas att ni vill komma tillbaka för att diskutera där istället. Tills dess kan ni väl smälta varandras argument?

Här vill jag gärna se kommentarer till det ursprungliga inläggets ämne: liberalismen i svensk tappning och dess inslag av vad som internationellt (åtminstone i den anglosaxiska världen) betraktas som konservatism.

Jimpan. Ja, jag skall smälta saken. Vad gäller svensk liberalisms dragning mot konservatism, så kan jag samanfatta min hållning som folkpartist så här:

Jag tror på den av folket framröstande statens funktioner som skydd för individens frid, frihet och grundläggande materiella standard. Att jag tror på moralisk assimilation av invandrare (typ att moderna ideal om individens frid, frihet, jämlikhet och jämställdhet skall råda bland dem), kan i viss mening kallas konservatism, har jag lärt mig, men jag är långtifrån traditionalist eller kulturnationalist: Så länge medborgaren ges möjligheter att förstå och respektera andra individers frid och frihet, anser jag att det är helt upp till den själv hur den vill skapa sin egen identitet och vardag i Sverige.

Hej Andreas! När jag såg på programmet Debatt i går kväll (15/1) blev jag en aning förvånad över din insats. Vad vet du egentligen om mellanöstern-konflikten? Det känns som att du är ganska tunn på fötterna. Du för en mycket ensidig och orättvis kritik mot Israel precis som att allt är deras fel. Vad beror det egentligen på? Jag skulle vilja uppmunta dig att läsa lite faktaböcker om Israel och judarnas historia. Det finns bra litteratur på dessa områden. Du är ju inte speciellt gammal så du har hela livet på dig att bredda och nyansera dina kunskaper. När man hör dig idag blir man lite påmind om ordspråket: ”Tomma tunnor skramlar mest”. Men det går ju att ändra på genom mer kunskap. Förutsättningen är att du vill lära dig mer och att du är öppen för att revidera gamla fördomar. En stor portion med ödmjukhet skulle nog inte heller skada. Det som ganska ofta kännetecknar killar i din ålder är inte bara brist på kunskap utan också att man är lite kaxig och allmänt ytlig. Men det går också att ändra på. Livet kan ibland göra oss människor mer ödmjuka än vad vi tror.

—
Hej Thord,
Jag är inte Andreas Malm, vilket jag hoppas framgår om du läser igenom det inlägg du just kommenterat. Du bör kunna nå honom på kultur@dn.se. /Jimmy